STORA planteringsveckan - onsdag - Årets trendväxter 2026, Vilka är bäst att plantera på hösten?

Frågan är om det bland årets trendväxter finns sådana som absolut lönar sig att plantera på hösten.

Bland årets trendväxter hittar du välbekanta jordgubbar, granar, häggmisplar (där också ätbara saskatoonbuskar och träd finns), minikiwi, och bland perennerna olika stånds.

 

Egentligen är svaret att alla lönar sig att plantera på hösten, men så finns det ju alltid några MEN, eller ska vi kalla det undantag.

Trendväxterna är:

Först borde vi förstås konstatera vilka växter det är som är årets trendväxter. Dessa har vi listat i februari i ett inlägg på dagen då de publicerades. Inlägget återfinns på, https://wickmansplantskola.blogspot.com/2026/02/Trendvaxter2026.html .

Kort sagt så är det frågan om granar, häggmisplar (inkl saskatoon eftersom de hör just till häggmisplarna), minikiwi, olika stånds och jordgubbar.

Perenner och jordgubbar

Höstplantering av jordgubbar/perenner funkar bra hela hösten så länge de är odlade i kruka. Barrotsplantor eller såna som tas upp från fält (eller rabatt) ska man undvika att plantera för sent på hösten. Börjar det dra mot mitten av oktober (kustland, i inland början av oktober) med dessa så kanske bättre att spara till våren.

Granar

För barrväxter överlag, alltså då också granar, gäller ungefär samma som för perennaväxter, MEN med den skillnaden att klump/barrotsplantor (från fält/egen rabatt) ska planteras senast ca slutet av september eftersom de bör hinna bilda nya sugrötter efter plantering.

Är barrväxterna däremot odlade i kruka, så finns sugrötter med hela tiden, och de kan följaktligen planteras hela hösten tills marken fryser till. 

Här ska dock nämnas att alla vintergröna växter (också vintergröna buskar och perennaväxter som rhododendron och t.ex mossfloxen), skall skyddas mot vårsolen i februari, mars och början av april. Detta gäller både vårplanterade, sommarplanterade och höstplanterade.

Lövfällande buskar som häggmisplarna behöver inte rota sig före vinter, de rotar sig bra när våren kommer. De här kan alltså med fördel planteras både september, oktober, november och, om marken inte är frusen, också december och början av januari.

Alltså skall du anlägga häck av trendväxten häggmispel (eller annan lövfällande sort) så lönar det sig definitivt att göra det på hösten för då vinner du flera veckor växttid på våren. Observera att gödslingen på hösten skall vara höstgödsel (PK) och du skall komma ihåg att gödsla med kväveinnehållande gödsel (N) när våren kommer.

Klätterväxter som minikiwin

Sist av trendväxterna är då minikiwin eller kameleontbusken som den egentligen heter. 

Den här funkar precis som vanliga buskar så höstplantering funkar bra. Minikiwin startar dock knoppbryning något senare på våren, alltså kan den snabba vårplanteraren räkna med lika bra plantering som för höstplanteringen.

God höstplantering önskar vi från Wiplant-teamet. 

 

Vad skall du tänka på vid gödsling med kväve?

Hur arbetar du för att minska kväveförlusterna? 

Kväve (N) behöver växterna för sin tillväxt. Samtidigt är kväve ett näringsämne som lättast försvinner "på omvägar" så det lönar sig att ha en del saker på klart förrän man odlar. 

Nedanstående AI-version om kväve belyser en hel del att tänka på. Sammanfattningen till svenska är gjord helt av AI så eventuella fel vi inte observerat vid genomläsningen ansvarar vi ej för.

Vi ska här genast också påpeka att kvävegödslingen på fleråriga växter ska du undvika på hösten eftersom det kraftigt förlänger växternas tillväxt och de då blir mycket svagare för övervintringen. Sätt i stället fosfor-kalium gödsel (det som normalt säljs som höstgödsel) på hösten! Allra bäst är då den vattenbaserade varianten för den kommer växterna tillgodo mer eller mindre genast när kornad skall ha 10-14 dagar att verka.

 ****************

 

🌱 Varför försvinner kvävegödsel efter spridning?

Kväve är ett av de viktigaste näringsämnena för växternas tillväxt. Det behövs för bladutveckling, klorofyllbildning, fotosyntesen och i slutändan för en hög och kvalitativ skörd. Samtidigt är kväve också ett av de näringsämnen som lättast går förlorat från åkermarken.

I många odlingssystem kan grödan bara ta upp omkring 40–60 procent av det tillförda kvävet. Resten försvinner genom olika naturliga processer. Genom att förstå hur dessa förluster uppstår kan man förbättra kväveeffektiviteten (NUE – Nitrogen Use Efficiency), minska gödselkostnaderna och samtidigt få bättre skördar.

---

1. Ammoniakavgång (volatilisering) 🌬️

När urea sprids på markytan kan en del av kvävet omvandlas till ammoniakgas (NH₃) och försvinna ut i luften. Risken är särskilt stor vid:

• Höga temperaturer
• Torra förhållanden
• Blåsigt väder
• Högt pH-värde i marken

Så minskar du förlusten

✔ Sprid urea strax före regn eller bevattning.
✔ Mylla ner gödseln lätt i marken.
✔ Överväg att använda ureashämmare där det är lämpligt.

---

2. Urlakning 💧

När urea omvandlas till nitrat (NO₃⁻) kan kraftiga regn eller kraftig bevattning föra kvävet ned under grödans rotzon, där rötterna inte längre kan ta upp det.

Risken är störst på:

• Sandjordar
• Områden med mycket nederbörd
• Fält som bevattnas för mycket

Så minskar du förlusten

✔ Dela upp kvävegivan i flera spridningstillfällen.
✔ Undvik överbevattning.
✔ Gödsla när grödan har ett aktivt näringsupptag.

---

3. Denitrifikation 🌾

När marken blir vattenmättad minskar syretillgången. Då omvandlar markens mikroorganismer nitrat till kvävgaser, bland annat kvävgas (N₂) och lustgas (N₂O), som försvinner till atmosfären.

Så minskar du förlusten

✔ Förbättra dräneringen.
✔ Undvik långvarig vattenmättnad.
✔ Anpassa bevattningen efter markens behov.

---

4. Ytavrinning och jorderosion 🌧️

Vid kraftiga regn kan både gödsel och näringsrik matjord sköljas bort innan grödan hunnit ta upp kvävet.

Detta är vanligast på:

• Sluttande fält
• Bar jord
• Fält med lite växtrester eller markskydd

Så minskar du förlusten

✔ Anpassa odlingen efter markens lutning, exempelvis genom konturodling där det är möjligt.
✔ Behåll växtrester eller använd marktäckning.
✔ Arbeta aktivt för att minska erosionen med lämpliga markvårdsåtgärder.

---

5. Bortförsel med skörden 🌽

Varje skörd för bort kväve från åkern. Spannmål, oljeväxter, vall, grönsaker och andra grödor innehåller stora mängder växtnäring som lämnar fältet vid skörd.

Om näringen inte ersätts minskar markens bördighet successivt.

God odlingspraxis

✔ Återför den näring som förs bort genom mineralgödsel, stallgödsel, kompost eller återföring av växtrester när det är möjligt.

---

6. Immobilisering 🌱

När mikroorganismer bryter ner material med hög kolhalt, exempelvis halm, majsrester eller sågspån, använder de tillgängligt kväve från marken under nedbrytningen.

Det innebär att kvävet tillfälligt blir otillgängligt för grödan tills nedbrytningen är avslutad.

Så minskar du effekten

✔ Tillför en mindre mängd kväve när stora mängder halm eller andra kolrika växtrester myllas ner.
✔ Använd väl förmultnad kompost när det är möjligt.

---

Så kan du minska kväveförlusterna

✅ Anpassa kvävegödslingen till grödans utvecklingsstadium.
✅ Dela upp kvävegivan i flera spridningar.
✅ Sprid urea före regn eller bevattning.
✅ Mylla ner gödseln när det är möjligt.
✅ Se till att marken har en fungerande dränering.
✅ Undvik att gödsla inför kraftiga regn.
✅ Bygg upp markens mullhalt för bättre näringshållande förmåga.
✅ Välj rätt kvävegödsel utifrån gröda, jordart och väderförhållanden.

---

Sammanfattning

En effektiv kvävegödsling handlar inte om att använda mer gödsel – utan om att se till att en större andel av kvävet faktiskt tas upp av grödan istället för att gå förlorat.

Genom att förstå processer som ammoniakavgång, urlakning, denitrifikation, ytavrinning, bortförsel med skörd och immobilisering kan lantbrukare förbättra kväveutnyttjandet, minska produktionskostnaderna, värna miljön och samtidigt skapa bättre förutsättningar för friska grödor och höga skördar.

 

How to flytta rhododendron

 

Denna Haaga rhododendron var ca 15 år gammal när vi flyttade den till mera öppen plats. Nu har den redan stått flera år här och blommar och trivs hur bra som helst.

 

Rhododendronbuskar kan med fördel flyttas också som äldre exemplar. Det är tack vare att rötterna är små och koncentrerade till ytan och i närheten av stammen. 

En 1,5 meter hög rhododendron kan du alltså gräva upp och flytta med en jordklump om ca 30-40 cm djup och 60-80 cm bredd. Gör du flyttandet riktigt i början av den våtare perioden på hösten, t.ex början av september i finsk zon III,  så går det t.o.m. med en mindre jordklump, se bara till att du gör det i en så god tid att växten får tid på sig att slå nya rötter på nya platsen.

Om jord, plats och gödsel gäller då samma som vid plantering av ny rhododendron. Läs om detta i skilt inlägg. 

 

How to Plantera rhododendron

Att plantera rhododendron är egentligen inte annorlunda än vilka andra buskar som helst. 

Tre viktiga saker finns det dock att tänka på, Jord, plats och gödsel.

Jord

Rhododendron är en s.k. surjordsväxt vilket betyder att planteringsjordens pH-tal skall ligga rätt lågt eller ca 5,5. Jorden skall dessutom vara lucker och lufthållande vilket du enklast skapar med köpt rhododendronjord och tillsätter t.ex barkflis (upp till 15-20%) eller om du vill söka i naturen så är tallkottar eller en övergiven myrstack bra alternativ.

För en normalstor planta räcker det bra med en ca 40-50L säck att sätta runt jordklumpen. 

Platsen

Platsen skall vara så att växten aldrig torkar ut, vilket oftast betyder i solskydd av ett hus, träd eller stora buskar, men många sorter tål sol hur bra som helst sommartid men de har rätt ytliga rotsystem vilket skall tas i beaktande. Det finns några finska sorter som klarar mera sol än andra men så finns det också ett par sorter som inte tål soljus överhuvudtaget.

Det man speciellt skall ta i beaktande med platsen är att när marken är frusen på vårvintern och rhododendron har vintergröna blad ja då finns det alltid risk för uttorkning i soliga och blåsiga lägen. Givetvis kan man vinterskydda men ärligt sagt är det mycket lättare att ta det i beaktande när man väljer planteringsplats.

Gödsel

gödseln får inte höja markens pH-tal, vilket i praktiken betyder att det är bäst att köpa enkom rhododendrongödsel. Kom ihåg att rhodogödseln med fördel skall tillsättas några gånger från vår och försommar för att senare bytas ut mot gödselsorter med mindre mängd kväve och mot hösten helt normal höstgödsel.

Följer man dessa råd finns det ingen orsak att misstro rhododendronsorter som i övrigt är utprovade för klimatet i fråga. För finsk zon III (motsvarar svensk zon IV-V) betyder detta plantor som tål veckovisa  vintertemperaturer på ca -28 till -30C och kallare. 

En fantastisk marktäckare

Det är grönlandstoken, Potentilla tridentata 'Nuuk' vi tänker prata om här.

Den grönländska marktäckaren ser ut som en perenn men är egentligen en låg buske på ca 10-15 cm. Den är vintergrön, och bildar med sina mängder av små blommor en vit matta i juni. 

Plantera i sol

Grönlandstoken trivs bäst i soliga lägen med en jord som hålls någorlunda fuktig. Det här uppnår du bäst genom att plantera öppet och täcka området med barkflis med ca 5-7 cm tjocklek. Flisen gör att markytan hålls passligt fuktig och ger dessutom växten en ypperlig ytstruktur att breda ut sina utlöpare på.

Har du områden som innehåller andra låga perenner så kan det dock vara skäl att begränsa växtytan med en barriär av rotmatta, kantsten eller annat ytligt stopp, annars kan växten sprida sig utanför önskat område.

Som vi redan nämnde är grönlandstoken egentligen en mycket låg buske men trots detta säljs den hos de flesta plantskolor tillsammans med perennaväxterna. Köper man små plantor i 9 cm kruka borde planteringsavståndet vara ca 25-30 cm (=11 till 16 plantor/m2) för att växten ska hinna bilda täckande yta inom andra växtsäsongen. Använder man större plantor i t.ex 2 liters kruka når man samma resultat med ett plantavstånd på ca 50 cm eller ca 5 plantor/m2.

Ytan där grönlandstoken planteras skall vara helt fri från mångåriga ogräs eftersom de annars snabbt kan ta överhanden. Vet du med dig att det finns sådana rötter i jorden är det skäl att avlägsna dem, byta ut jorden eller använda en kraftig markduk (typ. Plantex Gold).

Plantering i centrumparken Närpes

I centrumparken använde vi storlek P9 alltså 9 cm kruka och hade ett planteringsavstånd på cc/40 cm. Med en större planta och cc/50 cm räknar vi med att området i muren skulle ha varit fyllt ett år tidigare.

 

En planta i 2 liters kruka är genast från början ordentligt stor

 

...medan en mindre planta i 9 cm kruka inte täcker lika bra.

Centrumparken i Närpes år 1 (2019)

Centrumparken Närpes år 2 (2020)

Centrumparken Närpes år 3 (2021)

Vipphortensias färger

Ibland frågar kunder efter vipphortensia/syrenhortensia som snabbt blir rosa och ibland vill man ha såna som håller sig vita. Vi gjorde en tabell på detta. Eftersom vissa data plockats från internet och odlingsplats kan inverka så kan mindre avvikelser givetvis förekomma men en liten fingervisning får man dock.

Syrenhortensian/Vipphortensian med härkomst Närpes är den med täta blommor som någorlunda snabbt blir rosa. Här planterad på torget i Närpes centrum.

 

I österbotten kan du också räkna med att de sent rosa egentligen kan räknas som endast vita.

I julkalenderna 2022 hade vi bilder på många olika sorter, ta gärna en titt där.

 

Hydrangea paniculata sorterna startar alla som vita/gräddvita och många övergår efter en tids blomning till rosa/röda färger
		tidig rosa	medletidig rosa	sent rosa	endast vit
Hydrangea paniculata 'Big Ben'					x
Hydrangea paniculata 'Bombshell'					x
Hydrangea paniculata 'Darts Little Dot'				x
Hydrangea paniculata 'Dharuma'		x
Hydrangea paniculata 'Grandiflora', FinE			x
Hydrangea paniculata 'Grandiflora', klon: Hattula	utgått/dålig efterfrågan			x
Hydrangea paniculata 'Grandiflora', Närpes klon 1			x
Hydrangea paniculata 'Levana'					x
Hydrangea paniculata 'Limelight'					x
Hydrangea paniculata 'Little Lime'	utgått/dålig övervintring		x
Hydrangea paniculata 'Mustila', FinE					x
Hydrangea paniculata 'Phantom'				x
Hydrangea paniculata 'Pinky Winky'		x
Hydrangea paniculata 'Polar Bear'
Hydrangea paniculata 'Praecox', FinE					x
Hydrangea paniculata 'Silver Dollar'					x
Hydrangea paniculata 'Skyfall'	ny			x
Hydrangea paniculata 'Sunday Fraise'			x
Hydrangea paniculata 'Wims Red'		x
Hydrangea paniculata 'Vanilla Fraise'			x
... och några andra:
Hydrangea arborescens 'Anna-Belle'					x
Hydrangea arborescens 'Sylvia'					x

 

 

Tuja kräver sommarvärme

Thuja 'Smaragd' är billig men inte värst bra till häckar.

Efter vinter kommer vår! Ja, så heter det men riktigt sant blev det inte här i april maj, snarare var det efter vinter kom vinter och sen ett, tu, tre sommar. Om sommaren nu förbytts i vår låter vi vara osagt, men det är ju trots allt mellan 15 till dryga 20 grader så nån slags sommar kan man kanske kalla det. 

skadorna på barrväxter, många thuja 'Smaragd' visar sig först när den ordentliga tillväxten skall sätta in. Detta exemplar fick synliga skador så sent som början av juli. Säkert hade man sett att nåt var på gång om man tittat närmare ren 3-4 veckor tidigare men när vädret slog om till fuktigt dröjde det innan skadan uppenbarade sig tydligt.

Hoppas bara att värmetimmarna blir fler än förra året. För det är just där skon klämmde när vi under senaste 1-1,5 månader sett den ena tujan efter den andra vissna och bli brun.

Skador på tuja och andra barrväxter

På "flishögen" såg man många thuja, uteslutande Smaragdtuja, 16. juni. 

Tuja, precis som många andra växtgrupper, har av många olika namnsorter. Från början var det egentligen bara grundformen Thuja occidentalis, kanadatuja, som vi hade i våra trakter. Nu snackar vi då fram till 1950 och 60-tal. 

Sedan kom så pelar- och pyramidformade thujor i olika former. Thuja occidentalis 'Fastigiata, pelarthuja, var den som användes under sent 60-tal och nästan hela 1970-talet. Den graciösa Thuja occ. 'Smaragd' fick vi in de första provexemplaren nångång strax före mitten av 1970-talet,  men den började användas mera allmänt först in på 1980-talet och blev så småningom den sort som odlades i stora mängder och såldes till specialpris i marketar och andra ställen.

Redan efter de kalla vintrarna på 1980-talet fick vi så de första riktigt värdefulla utvärderingarna. Nu gällde det frost och se det var egentligen inga problem alls. Jag minns att här på plantskolan höll vi sorterna Fastigiata, Smaragd och Holmstrup med endast litet jordtäckning över krukan och det funkade fint (bara det att sorken tyckte att Thuja fastigiata var jättegod). 

Följande vintrar prövades det att hålla krukan så kallt som möjligt men inte nedgrävd och egentligen kom vi fram till att åtminstone de här thujasorterna klarar ordentligt 30-40  minusgrader till rotsystemet. Den gröna delen får dock inte börja savstiga förrän rotsystemet är upptinat, alltså det vi kallar vårtorka.

Tillbaka till Thuja 'Smaragd'. Den har mjuka gröna barr, växer mycket i augusti-september och kräver därför relativt lång höst för att göra sig vinterklar, invintra som det heter på fackspråk. Det som också särpräglar just Smaragden är att den behöver endast få dagar värme för att starta savstigningen på vårkanten.

Thuja Smaragd hade alltså egentligen ingen chans senaste året. Växtsäsongen startade kall, mest hela maj, sen följde några dagar med värme och efter första veckan i juli återgick vädret till svala temperaturer. På hösten, i september, kom några värmedagar och sen 17 oktober slog vintern till med besked. 

Smaragden var alltså i en stark växtfas just när vintern kom och inte alls klar för nån vinter. Hade nu snön smält bort efter några dagar och "normal höst" sedan kommit med regn och plusgrader så skulle nog allt ha ordnat sig. 

Att skadan kom ren i oktober-november kan också verifieras genom att betrakta plantskolans odling av tuja. Ca 200 tuja Smaragd i kruka stod här i odlingen 17 oktober. Vi fick tujan inplockad i lager, ca +3 till -2 grader,  en bit in i december och tänkte nog att allt är i ordning. I våras ca 3 veckor efter att partiet ånyo plockats ut på odlingsbädd kunde konstateras att 100% var stendöda. Bara skräp!

Tuja till häck

Vi har aldrig riktigt rekommenderat Smaragden till häckar. Då har tanken inte varit att Smaragden inte skulle hinna invintra, utan snarare det faktum att den vaknar efter bara några dagars värmedagar (läs blidväder) på vårvintern. 

Det är också därför som vi alltid rekommenderar att skugga Smaragden på vårvintern. Skugga betyder då att hålla borta värmen om det då är sol eller ljumma vindar.

Det här är som sagt nåt vi haft på klart sen många decennier tillbaks. Nu får vi tillägga att tuja Smaragd också skall planteras så att den får tillräckligt med värme på sommaren. Har du inte sån plats så överväg att använda en annan namnsort eller en gedigen lövfällande häck, alternativt helt sonika tänk att plantan är billig så det går att köpa nya om eller när det går galet.

 

Tuja Brabant och Holmstrup

För häckar har vi här på plantskolan i många år haft några andra sorter på provodling. Två av dem är Thuja 'Brabant' och Thuja 'Holmstrup'. 

Dessa två har nu stått i ca 10 år. De fick aldrig riktigt bra med jord och anlades med överblivna plantor på en senhöst. Här har vi inte sett några som helst skador på dessa två sorter och när kunder kommer och pratar om tuja till häck brukar vi hänvisa till detta.

Två andra som vi provar som bäst är mutationerna Thuja 'King of Brabant' och Thuja occ. 'Dark Embers'. De här båda är nyare korsningar så prismässigt är de dyrare än övriga. 

King of Brabant har hittills (efter ca 6 år) visat i stort sett samma goda egensakper som den vanliga Brabant. Thuja Dark Embers är vi mera tveksam till eftersom den under något år faktiskt haft nån topp som varit vårskadad. 

Framtiden får utvisa hur dessa två nykomlingar skall rekommenderas, hittills säger vi alltid att det är nyare sorter.

 

Thuja 'Brabant' har aldrig fått skador de ca 10 år vi haft den planterad på rätt dåliga markförhållanden. Bild från juni 2024.

Thuja 'Holmstrup' växer sakta, men kräver i gengäld inte beskärning. Helt utan skador efter 10 år i dåliga markförhållanden. Bilden från juni 2024.

Julkalender 2023 Lucka 24

 God Jul till Dig!

Obs. julklappen finns endast tills 31.12.2023

 

 

 

Tack till alla som har hängt med oss i årets julkalender. 

I sista luckan har vi skapat en liten checklista där du kan markera de funktioner och önskemål du vill ha i din drömträdgård. 

Vi hoppas på en grönskande och inspirerande trädgårdssäsong till våren, och vill därför ge dig en liten "julklapp" i form av en bonuskupong att användas i vår plantskolebutik under maj månad 2024 (bonuskupongen finns att skrivas ut från och med idag och resten av detta år (efter 31.12.2023 tas kupongen bort). 

Skriv ut kupongen och ta den med dig till oss i maj månad 2024.

God Jul och tack för det gångna året önslar vi från Wickmans Plantskola

************************

 

Checklistan för Din planering!

Lucka	åtgärd	fixat	skall fixas	inte nödvändigt hos mig
2	Har jag en vision och har jag koll på funktion?
3	Har jag koll på omgivningen?
5	Har jag koll på grundfakta?
6	Är det skugga?
7	Behöver jag strukturera?
8	Vill jag skapa rum i trädgården?
9	Är min entré bra nog?
12	Är min gröna grund fixad?
13	Har jag vintergröna växter?
14	Behöver jag fundera på färgcirkeln?
15	Vill jag ha kontraster i mina växter?
17	Vill jag ha stilrent eller ”vilt” i min trädgård?
18	Är min trädgård ”färdig”?
20	Har jag blickfång tillräckligt?
21	Behöver jag trädgårdsbelysningar?
23	Sparar jag namnen på växterna på säkert sätt?
24	Har jag skrivit ut min bonuskupong?

Bonuskupong

Vår bonuskupong gällde endst till och med 31.12.23. Nu från 1 januari 2024 finns den inte längre men vi önskar Gott Nytt År 2024.

*********************

Texter till årets julkalender har skrivits av vår fleråriga sommarjobbare Julia. Texterna är skrivna i september-oktober och eventuella mindre redigeringar görs dag för dag av plantskolist Kjell Wickman, som också vartefter gör bildvalet utifrån texten och med bilder från plantskolans bilddatabas.