GOD JUL med lucka 24 i Wiplant julkalendern

Så var det lucka 24 och nu vill vi verkligen önska alla en riktigt God Jul. Är det nån som missat några eller många luckor i julbrådskan? I så fall går det också bra att ta luckorna som julläsning. Hela kalendern kommer upp på etikett "Julkalender 2018". Bara att bläddra på!

Också för dagens lucka har vi reserverat ett träd. Nu är det ett ensamt träd även om det finns några andra sorter också i samma grupp. Trädet är Körsbärsplommonet Petersburg, Prunus ceracifera 'Podarok St Petersburgh'.

Nytt som prydnadsträd

Podarok St Petersburgh (Podarok = gåva) har funnits med snart två decennier hos oss, dock endast som fruktträd. Nu i höstas lanserade vi sorten också som blommande prydnads- eller alléträd. Det passar alldeles utmärkt för detta ändamål eftersom det är ett av de få träd som blommar före lövsprickningen, och alltså därför påminner om japanska körsbärsträd. Som extra plus växer trädet någorlunda snabbt även om sluthöjden är ca 5-6 meter alltså ett mindre träd. Härdighet har angetts till zon IV i Finland.

rent vita blommor i massor

Trädet blommar redan som mycket ungt - bilden är salufruktträd, de träd vi har still prydnadsträd är äldre och större.

St Petersburg ger sedan i augusti rikligt med gula små, söta plommon, vilka våra kunder varje höst brukar ge betyget 10+. Även om trädet är delvis självfertilt så ger denna sort också mycket mera frukt om det pollineras av ett annat körsbärsplommon t.ex sorten 'Kometa' som har rödrosa frukter.

med bra pollinering får man dessutom "världens godaste plommon" i slutet av augusti.

Detta var sista kalenderluckan så nu återstår bara att tacka för året 2018 och önska alla en GOD JUL och GOTT NYTT ÅR 2019.

Wickmans Plantskola

WIPLANT julkalender lucka 23, rönnar

Helt vanliga rönnar, eller vanliga plus några till kanske, är vad vi ska presentera i lucka 23. Gruppen sötrönnar hade vi redan i lucka 18 så dem kan man fortfarande läsa om där. Gruppen vanliga rönnar omfattar sisådär drygt 10 olika sorter i vår lista. 

vanlig rönn med flera stammar. Trädet är vårt moderträd på plantskolan.

Sorbus aucuparia, vanlig rönn

Det här är den riktigt vanliga rönnen som vi faktiskt är den rönn som också efterfrågas mest. Den är vanlig i hela Finland även om det finns några små differenser i olika delar av landet.

Vanlig rönn räknar man med en höjd om 4-10 meter alltså ett inte alltför högt träd. Härdigheten zon VIII i Finland, alltså hela landet. 

vanlig rönn med bärklasar - mycket snygg!

Sorbus americana, amerikansk rönn

Är som allt i amerika - litet större. Fast inte själva trädet utan blad och blommor samt bären. Bladknopparna på amerikansk rönn är också mycket stora och djupt vinröda. Höjd litet knappt vanlig rönn eller ca 6-7 meter. Härdighet zon VI i Finland.

amerikansk rönn - stora blad, blom- och bärklasar

Sorbus intermedia, svensk oxel

S. intermedia har rät runt växtsätt. Höjd knappa 10 meter och härdighet zon III på bra platser zon IV i Finland. svensk oxel har blad med något ludd på och ter sig därför en aning gråbladig.

träd med frukt

blommor och blad

Sorbus hybrida, finsk oxel

Finnoxeln växer vilt på en del håll på Åland men anses härdig upp till zon V i Finland. Höjd 4-10 meter. Bladen är en mörkgröna med aning glansig yta. Brunröda något avlånga bär.

Sorbus aucuparia 'Fastigiata', pelarrönn

Pelarrönnen växer smalt med upprätta kvistar. Höjd ungefär 4-10 meter. Härdigheten är bra och räknas till zon V i finland. Det finns olika kloner av pelarrönn på marknaden och klonen från Torneå brukar räknas till den bästa (härdighet zon VII).Torneåklonen får en bredd på ca 1,5-2 meter.

Sorbus aucuparia 'Pendula´

Hängrönn, alltså  helt hängande genar. Hängrönnen påympas å en vanlig rönn eller en svensk oxel. Det vanliga är oppympning, alltså ympning på lämplig höjd där man vill att kvistarna ska börja växa nedåt, vanligtvis 180 till 250 cm.

Hängrönnen anses härdig till zon V men används ända upp i zon VIII. Höjd ca 1 meter ovanför ympstället och diametern på kronan kan bli 2-3 meter.

Sorbus aucuparia 'Xanthocarpa', gulfruktig rönn

Växer i övrigt som vanlig rönn men bären är gula. Höjd 4-12 meter och härdighet till zon V i Finland. Xanthocarpa rönnen finns inte alltid i utbud.

Sorbus commixta, japansk rönn

japansk rönn är något sirligare i bladverket än vanlig rönn. Bladen är på undersidan något grönblåa. Härdigheten IV i Finland och höjd 

Sorbus x thuringiaca 'Fastigiata', rundoxel

Rundoxeln anses vara en korsning mellan Sorbus aria och Sorbus aucuparia. Växer till ca 5-10 meter först med en något pelarformig krona som senare blir högrund. Orangeröda bär. Härdighet zon V i Finland. Rundoxeln  finns inte alltid i utbud.
 

rundoxel bär

Sorbus 'Dodong', ullungrönn

Ullungrönnen har ursprung i Koreansk frö som insamlades av Tor Nitzelius, Alnarp, Sverige. Växer till ca 6-10 meter med kraftig grenbyggnad och stora sirliga blad. Intensiv orangeröd höstfärg och stora blom- och bärklasar. Bären är orangeröda päronformade.

Om ullungrönnen är basympad eller rotäkta bör den skyddas noga från gnagare. Använd därför toppympade exemplar där stammen är vanlig rönn vilken inte alls är lika god för gnagare. De toppympade träden blir något lägre och rundare än de andra.

Ullungrönnen är mycket vindtålig men skall inte plceras i lägen som värms upp mycket tidigt på våren. Ullungrönnen är E-planta i Sverige.

Dodong höstfärg

Sorbus 'Birgitta' och Sorbus 'Astrid'

Dessa båda rönnar är svenska urval med E-plantstatus. Härdighet till zon III i Finland (räknas till zon 4 i Sverige). Birgitta har gula bär och Astrid rödbruna bär.  Birgittarönnen och Astridrönnen  finns inte alltid i utbud.

Birgittarönn

Sorbus koehneana Ås (Sorbus frutescens fk 'Ås)

Liten pärlrönn vilket oskött blir en buske men med stöd och uppstamning får man ett mycket vackert småträd. Härdighet zon IV i Finland (räknas vara härdigt zon 5-6 i Sverige). Just klonen från Ås är betydligt härdigare än andra pärlrönnskloner och är således den som vi rekommenderar hos oss.

Det finns också en del andra rönntyper, t.ex masurrönn, Nova-pärlrönn, Prattii-pärlrönn, Autumn Spire rönn m.m. Även om dessa sorter är både vackra och rätt härdiga finns de dock endast sporadiskt i vårt sortiment varför vi inte tar upp dem här desto mera.

referenser och källor som använts för denna text:

 
Suomen puu- ja pensaskasvio, Dendrologiska Sällskapet r.y.
Wikipedia
Wickmans Plantskolas bild- och faktadatabas.
Plantskolans Pinterestsidor
Taimistoviljelijät r.y 
E-planta Sverige Träd och buskar

WIPLANTS julkalender lucka 22, Dubbelblommig hägg

Hägg, Prunus padus,  är ett vanligt träd i våra trakter. Men hägg med dubbla blommor är en nyhet som kom för några år sen. I dagens lucka presenterar vi Prunus padus 'Venla'.

Prunus padus 'Venla'

Prunus padus 'Venla'

Dubbelblommig hägg har härkomst från Finland. De dubbla blommorna gör att trädet blommar betydligt längre än vanlig hägg. Vi har också märkt att blomningen börjar en till två dagar efter de vildväxande häggarna runtomkring vid plantskolan.

Sorten Venla växer till ett träd på 5-12 meter beroende på jordmån. Härdighet zon V i Finland.

Venla närbild

Andra häggar

Det finns också ett par andra sorters häggar vilka ingår i plantskolans sortiment

Prunus padus 'Laila' som har långa blomklasar och är omtyckt växt i norra delen av Scandinavien. Dessutom finns Prunus padus 'Waterei' vilken är en motsvarande engelsk selektion med långa blomklasar.

Prunus padus Laila

Den rödgrönbladiga varianten Prunus padus 'Colorata' är också helt härdig, blommar med vita blommor.

Prunus padus 'Colorata'

referenser och källor som använts för denna text:

 
Suomen puu- ja pensaskasvio, Dendrologiska Sällskapet r.y.
сортовой каталог плодовых культур россии ( sortkatalog över fruktodlingar i Ryssland)
Wickmans Plantskolas bild- och faktadatabas.
Plantskolans Pinterestsidor
Taimistoviljelijät r.y

WIPLANTS julkalender 2018, Salix-sorter som träd

Även om salix-sorterna är otroligt många så ingår faktiskt inte fler än 5 st som träd i vår ordinarie prislista. Många av salixarna är nämligen mera att betrakta som buskar och t.o.m marktäckande.

Salix fragilis 'Bullata'

Salix fragilis 'Bullata'

Terijokipilen eller som den också kallas, bollpil, klotpil eller i Sverige finsk bollpil, är den absolut vanligaste av salix trädformerna. I den uppdaterade Skud-listan (SLU Sverige) är det latinska namnet också nu förändrat till Salix euxina 'Bullata'. 

Det är ett stort träd, om man inte beskär alltså, eftersom dess diameter kan bli ca 10 meter med ungefär samma höjd. Det vanliga är dock att man skär in kvistarna efter en 5-10 år så att man får en "nystart" på grenarna och då räknar man med 5-6 meter innan nästa beskärning. Härdighet zon VI i Finland.

Salix fragilis 'Bullata' har härkomst från södra karelen (Terijoki ryska sidan). Just nu hittar vi inte den verifierade historien bakom hur sorten upptäcktes men om vi tar det från minnet hur det berättades av tidigare generationer trädgårdsmästare:

Då borde det ha varit nångång i början av 1960-talet, årtalet 1962 klingar nånstans i  bakhuvudet. När de finska plantskoleproducenterna gjorde en resa till dåvarande Leningrad med järnväg. På hemresan stannade de resande till i orten Terijoki (det sägs att det var med tåg men mera troligt med buss eftersom Terijoki ligger precis vid Ladogas strand) och herrarna/kanske också nån dam, såg plötsligt ett runt och vackert träd som påminde mycket om vanlig knäckepil men hade betydligt rundare form och vackrare grönska. Nån av resenärerna dristade sig till att bryta en kvist och tog den med sig hem för förökning och de nya träden delades sedan mellan resedeltagarna och man började kalla sorten för Terijokipil (finska Terijoensalava). Som sagt, det var hur min far berättade för oss och eftersom det var flera av hans studiekamrater och kolleger som var med på resan skulle jag tro att berättelsen är rätt nära sanningen. Hur som haver därifrån kommer namnet Terijokipil och därför kallas den finsk bollpil i Sverige.

samma träd som ovan men 1 säsong efter nedsärning.

Salix alba var. sericea ’Sibirica’, Silverpil

Silverpilen för just nu en ganska tynande tillvaro som försäljningsprodukt. Det är för att den anses, jag skulle nog påstå med fog, som ett riktigt "skräpträd". Särskilt under torra somrar dimper det ned massvis med torkade grenar ur trädkronan. Just därför borde man plantera silverpilen på platser där tillgången på vatten är rikligast möjlig alltså t.ex i vattenbryn. Där gör den sig bäst och har en otroligt fin färg mot den omgivande naturen.

Silverpilen kan bli ordentligt stor och riktigt gamla träd är nog ordentligt 15 meter höga (höjd enligt plantskoleodlarnas lista 6-18 meter). Trädkronan är dock inte alls så bred som på terijokipilen utan här hänger grenarna rätt duktigt nedåt. Härdighet på silverpilen anges till zon IV-V i Finland alltså snäppet mindre härdigt än terijokipilen.

Silverpil "på torra land"

Salix pyrolifolia

Pyrolavide, som anses sitt ursprung i Norra Finland, beskrevs redan i början på 1800-talet av botanikern Carl Friedrich von Ledebour, född 8 juli 1786. Arten är numera klassad med utdöenderisk och är därför fredad (1997). Sorten finns kvar i plantskolornas sortiment så länge det finns efterfrågan, och vi vill påstå att denna sort gärna kunde användas betydligt mera både som träd och som läplanta.

Pyrolavidet används fränmst för dess smala växtsätt och gröna fina färg. Höjden på trädet blir 3-5 meter. Härdighet i Finland zon VII.

Pyrolavidets blad. Lägg märke till bladets utformning i bladskaftets början.

Salix viminalis 'Katrin'

Korgvide med härkomst från Norra Sverige, den kallas ibland också Kiruna korgvide, eftersom sorten insamlades från järnvägsområdet i Kiruna av isländska botaniker. Den anses ha sitt första ursprung från västra Ryssland. Katrin korgvide växer till ca 5-6 meters höjd och i Sveriga anses denna härdig till zon 7-8.

Korgvide som importeras från sydligare länder har lätt för att få vinterskador på stammen något som inte uppträder i samma omfattning på den nordsvenska varianten. Härdighet har vi svårt att ange men de kloner som får frostskador anses härdig till zon IV (kan ifrågasättas men å andra sidan används korgvide främst till energived). Korgvide används mycket till grundstam också för hängande videformer.

Sorten Katrin har precis som ursprungssorten smala blad.

Salix caprea 'Pendula'

Hängsälg. Hängsälgen är inte något som vi rekommenderar just för att den allmänt påympas på sorter som inte är alltför vinterhärdiga. Sorten tar vi in enbart på beställning och då informerar vi också kunderna om problemet. Härdighet zon I-? 

Hängsälg passar bra at använda i kruka

Planterad i marken är hängsälg snygg men inget långlivat småträd

Det var alla videsorter i trädform som just nu finns i vår växtlista. Det är dock fullt möjligt att påympa nästan vilken videsort som helst på passlig stam och då får man ett småträd med just den sorten. Bl.a rödvide, dvärgrödvide, Krypvide m.m. är sorter vi nån gång haft "på prov". Vill du riktigt fördjupa dig i videsläktet kan du t.ex besöka sorterna som finns länkade på Wikipedia ( ca 150-200 sorter)

Salix repens 'Iona', helt härdig bara man får på härdig stam.

referenser och källor som använts för denna text:

 
Suomen puu- ja pensaskasvio, Dendrologiska Sällskapet r.y.
Wikipedia
Wickmans Plantskolas bild- och faktadatabas.
Plantskolans Pinterestsidor
Taimistoviljelijät r.y 
SKUD, SLU Sverige. 

WIPLANT julkalendern, lucka 20, Vita prydnadsäppel

För några dagar sen presenterade vi rödblommande prydnadsäppel. Nu har turen kommit till de vitblommande, vilka inte alls har samma efterfrågan som de rödblommande, även om dessa också kn vara otroligt vackra både i blomning och med frukt på hösten. Vi räknade snabbt till att de var 4 till antalet plus då ett par som inte alls efterfrågats.

Malus 'Ranetka Purpurovaja' FinE, den vanligaste vita i dagsläget.

Malus baccata, bärapel

Bärapeln är rätt storväxt och kan bli 6-8 meter hög med välformad krona. Den blommar tidigt och rikligt alla år. Frukterna som är ca 1 cm stora är vackert orangeröda till gulröda. Härdighet zon VI i Finland.

Malus 'Dolgo', Dolgo paradisäpple

Dolgo växer till ett jämnt och vackert träd på ca 4-6 meter. Rätt långsamtväxande sort som blommar rikligt varje år och ger helt klarröda ca 3 cm små frukter vilka pasar bra till sylt och saft.

Dolgo är också en utmärkt pollinerarsort till de flesta vanliga äppelsorter.

Malus prunifolia-gruppen 'Ranetka Purpurovaja', Ranetka paradisäpple, FinE

Ranetka trädet anges till en höjd om ca 3-6 meters höjd, även om FinE-moderträdet på Pikis försöksstation nog är över 10 m men så har detta också stått där sen nångång ca 1930-tal. Ranetka är annars en rysk korsning från början av 1900-talet. Trädet blommar rikligt redan i tidig ålder. Frukterna blir små, ca 2 cm i diameter, flatrunda och mycket vacker röd färg. Mognar i slutet av augusti och då är trädet otroligt vackert.

Ranetka valdes till FinE-sort tack vare sitt friska och vackra växtsätt. Härdighet enligt tabell till zon V, men våra kunder i svensk zon VIII har inte haft problem med denna.

Ranetka är också en utmärkt pollinerare till andra äppelsorter och Ranetka är det vita prydnadsäppel som vi säljer överlägset mest.

Malus prunifolia 'Oppio', Oppio sibirisk apel

Sibirisk apel är egentligen en mycket gammal sort som togs till heders igen på 1990-talet när man fann trädet som fick namnet Oppio. Oppio-moderträdet är planterat på 1930-talet strax bredvid Jyväskylä universitet. Härdighet i Finland zon VI.

Trädet blir ca 5-10 meter högt (hos oss är 20 år gammalt träd ca 3 meter) och kronan är först smal föra att med åldern bli bredrund. Oppio är mycket blomrik med 6-10 blommor per fruktsporre. Frukterna är röda, små (2,5-3 cm).

Övriga sorter som säljs bara mycket sporadiskt

Malus 'Peräpohjola' används som vanligt äppel i de allra kallaste zonerna. Hos oss föredrar vi att kalla sorten prydnadsäppel eftersom äppelstorleken är ca 3 cm i diameter. Sorten har vackra blad och är som sagt mycket vinterhärdigt. 

Malus 'Rescue' har börjat användas  oftare på sista åren, dock inte hos oss utan mera i svenska Norrland där sorten också hinner mogna. Frukten ca 3-4 cm i diameter och röd. Malus Rescue är sedan några år tillbaka också FinE-sort. Härdig zon V i Finland enligt plantskoleodlarnas lista men används och klarar sig bra också zon VIII i Sverige.

Malus 'Nurminen' var en vit prydnadsapel som kom på 1990-talet men som aldrig blev nån riktig säljare. Sorten är dock vacker i blomning men eftersom den påminner om Oppio blev den utkonkuurerad från marknaden. Ingen förökning pågår just nu.

Malus 'Erstaa' var en gång en stark konkurrent till den vanliga bärapeln, men sedan sortimentet blev bredare har denna också fallit i det närmaste bort frånsortimentet.

Sist vill vi påminna om de hängande vita prydnadsaplarna, Malus hyvingiensis och Malus 'Kramer' vilka vi redan skrev om i lucka 15.

referenser och källor som använts för denna text:

 
Suomen puu- ja pensaskasvio, Dendrologiska Sällskapet r.y.
сортовой каталог плодовых культур россии ( sortkatalog över fruktodlingar i Ryssland)
Wickmans Plantskolas bild- och faktadatabas. 
Plantskolans Pinterestsidor
Taimistoviljelijät r.y

WIPLANT julkalendern lucka nr 19, Stamsyrener

Stamsyrener var på 1970- och 1980 talet en liten grupp växter, minns jag inte fel bestod de av två olika sorter, ungersk syren och norrlandssyren. Sen dess har gruppen växt betydligt inte minst så att både de ungerska och norrlandssyrenerna har delats upp i flera sorter. Tillkommit har också bl.a. prestonsyrener och några härdiga ädelsyrener.

Syringa 'Coral' kanske finast av dem alla.

Om vi börjar från de äldre sorterna

Syringa josikaea, ungersk syren

Riktig äkta ungersk syren sorterade vi faktiskt bort redan på 1980-talet. I dess ställe kom då en hybrid på ungersk syren. Nu låter ju ordet hybrid rätt negativt men här är det faktiskt tvärtom. Den riktigt äkta ungerska syrenen blommar faktiskt rätt dåligt, det gör däremot inte hybriden. Den sort som liknar äkta ungersk syren i färgen, är mycket mera rikblommande och blommar jämnt och rikligt år efter år har vi benämnt med sortnamnet 'Kjell' (Syringa josikaea-hybr 'Kjell') eller kort och gott Syringa 'Kjell'

Syringa Kjell växer rätt långsamt men blir i slutändan mycket tät i kronan. Som uppstammat träd blir Kjell ca 2-3 meter. Den bör formas nån gång då och då och så skall ev stamskott klippas bort. Syringa Kjell gör relativt få rotskott så den är den mera lättodlade varianten. Härdighet zon VIII i Finland. Jo, det är riktigt som man kanske tänker, Syringa 'Kjell' har sitt ursprung i vår plantskola.

färgen och blomrikedomen på Kjell är utmärkt

Syringa x henryi Julia, Julia norrlandssyren

Denna syren kallas också kort Syringa 'Julia' . Här är det frågan om en hybrid mellan ungersk syren och Syringa villosa. Julia-syrenen är nuförtiden den mest använda norrlandssyrenen i Finland och möjligen också i Sverige. Julia syrenen har också sitt ursprung från vår plantskola nångång där på 1970-talet.

Kännetecknande för Julia syrenen är dess snabba växt och blommor i rosarött vilka har en lätt hängande topp. Härdighet för Julia är zon VIII i Finland.

Julia - doftande och fin rosa färg

Syringa preston-gruppen 'Coral', Prestonsyren Coral

Coral tillhör den stora gruppen prestonsyrener vilka har sitt ursprung från olika korsningar i Kanada. Coral växer också mycket långsamt men blir å andra sidan otroligt tät och behöver sällan klippas och beskäras ens när den blir äldre. Höjd på 10-åriga uppstammade exemplar brukar vara ca 2-2,5 meter.

Coral har fått sitt namn av att blommorna har korallliknande färg. Den blommar något senare än andra sorter och den har en ordentlig blomtäthet. Coral anses härdig till zon V i Finland (plantskoleodlarnas lista) men våra försök har visat att den borde vara ännu härdigare. 

Coral på stam,äldre exemplar som strax skall komma i blom

Syringa preston-gruppen 'Elinor', Prestonsyren Elinor

Är likt sorten Coral men nu växer Elinor snabbare och har rödare blomning. Elinor blommar ca 1 vecka tidigare än Coral och blomklasarna är något större men också något färre. Elinor kan bli rätt stor om den inte formas, räkna med ca 3-4 meter så här skall nog saxen fram då och då, säg sådär vartannat till vart tredje år. Härdighet har i plantskoleodlarnas lista angetts till zon VII i Finland.

Ellinor

Syringa preston-gruppen 'MacFarlane', Prestonsyren 'MacFarlane'

MacFarlane har färg ganska nära Coral men blommar något tidigare och har en bladfärg som är ljusare. MacFarlane växer svagare än Elinor men nog starkare än Coral. Vi rekommenderar beskärning och formning med några års mellanrum. Härdighet som Elinor eller zon VII i Finland.

MacFarlane har ljusa blommor

Syringa preston-gruppen 'Holger', Prestonsyren 'Holger'

Holger är en vit variant som ursprungligen kommer från Esbo. Denna gick förut under namnet vit ungersk syren men senare forskning har visat att rätt grupp är prestongruppen. Holger blommar kanske först av alla prestonsyrener och här är också beskärningsbehovet inte alltför stort. höjd på tioåriga uppstammade exemplar brukar vara ca 2-3 meter. Holger är rikblommande och dess härdighet anges till zon VII i Finland.

rent vit, rikblommande

Syringa x henryi 'Tammelan kaunotar', Norrlandssyren Tammelan kaunotar

Tammelan kaunotar liknar ganska mycet till Holger men med något glesare växt och blomknopparna har en vacker nyans av vitrosa. Tammelan kaunotar är inte vanlig eftersom Holger anses betydligt vackrare och säkrare. Härdighet för Tammelan kaunotar anges till zon VI i plantskoleodlarnas lista och vi är också av den åsikten att åtminstone rötterna är mycket känsligare än de flesta andra norrlands och prestonsyrener.

svagt rosa också i blomningen

Syringa x henryi 'Ainola', Ainola norrlandssyren

Ainola kommer från Jyväskylä trakten och används tack vare sina mycket snygga blad. Blomfärgen är det heller inget fel på, den börjar på ganska starkt lilarött för att så småningom gå mot rosaljuslila.

Syringa 'Ainola' har bra härdighet, ungefär som Julia eller zon VIII i Finland. Höjd som tioåriga ca 3 meter.

bra färg, snyga blad

Syringa josikaea 'Måttsund', Måttsund ungersk syren

Syringa Måttsund är en nordsvensk variant som växer snabbt och kanske inte därför har det absolut tätaste kvistverket. Som uppstammat småträd bör den därför klippas och formas regelbundet. Måttsund har mycket stora blommor. Härdighet zon VIII i Finland och höjd som tioåriga oklippta ca 3-4 meter.

långa blomvippor men rätt glesa

Syringa josikaea 'Holte', Holte ungersk syren

Holte är norsk sort och påminner i blomningen om Måttsund, alltså stora blommor. Här sitter dock blommorna något tätare. Holte har blivit impopulär på grund av att sorten gör mycket rotskott, t.o.m. långt ifrån huvudplantan. Som stamform håller vi därför på att utsortera denna sort men det finns fortfarande en liten efterfrågan i skandinavien.

Holte, den vita i hörnet är Holger

Syringa x josiflexa 'Veera', Veera hybridsyren

Veera har sitt ursprung från Rovaniemi i Norra Finland. Sorten Veera kom i handeln i slutet av 1990-talet och sorten har fått FinE-status. Veera har röda uppåtstående blommor och sorten växer ganska raskt. Veera kan bli rätt stor som oformad eller ca 4 meter och härdigheten för Veera anges i plantskoleodlarnas lista till zon VI. 

Veera bildar inte rotskott och har därför börjat användas mer och mer i olika sammanhang.

Veera, röd strax den ska slå ut i blom, senare rosa

Syringa meyeri 'Palibin', dvärgstamsyren Palibin

Dvärgsyren Palibin är en helt annan syrenväxt med ursprung från Asien-Europa. Dvärgsyrenen har mycket korta blommor med stark syrendoft. Otroligt rik blomning och mcyket snygga små blad. Det är inte ovanligt att Palibin syrenen kommer med några blommor också mot höstkanten.

Palibin säljs som påympad på en norrlands- eller ungersk syren stam och detta är också ett måste för att den skall överleva i nordligt klimat. Vi har prövat rotäkta Palibin i buskform många gånger men ötterna fryser alltid bort därför finns denna inte som buskform hos oss.

Palibin är den minsta av stamsyrenerna och höjden blir under 2 meter med en redd på kronan på 1-1,5 meter. Härdighet för påympade exemplar rör sig om ungefär zon IV-V i Finland (anges till zon III i plantskoleodlarnas lista). I Sverige har Palibin klarat sig bra i Zon VI (motsvarar zon IV i Finland).

Syringa vulgaris 'Beauty of Moscow', Moskva ädelsyren

Slutligen har vi några ädelsyren som vi använder som stam. Härdigast av dessa är den vita Moskva (rosa knoppar) vilken inte har några problem att klara sig här i zon III. Den är vanligen påympad men kan lika väl odlas som rotäkta. Höjd efter 10 år ca 2,5 meter.

Syringa vulgaris 'Andenken an Ludwig Späth'

Ädelsyren med mörklila blommor. Ludwig Späth har något sämre härdighet än Moskva och skall egentligen kanske inte användas hos oss i zon III (finland) men då blomningen har en klass för sig i färgintensitet och täthet så finns det en efterfrågan. Ludwig Späth finns endst sporadiskt med stam hos oss men som buske finns den regelbundet och man kan också själv stamma upp en sådan.

Det var alla som finns i vår lista. I plantskolan finns ytterligare några för tillället t.ex Syringa reticulata, ligustersyren på stam och några fler ganska obetydliga preston- och ungerska syrensorter, men dem lämnar vi därhän denna gång.

referenser och källor som använts för denna text:

 
Suomen puu- ja pensaskasvio, Dendrologiska Sällskapet r.y.
Wikipedia
Wickmans Plantskolas bild- och faktadatabas.  
Plantskolans Pinterestsidor
Taimistoviljelijät r.y