STORA planteringsveckan, torsdag - Gödsel – Så funkar det inför vintern!

Det här med gödsel är nåt vi poängterar både vår, sommar och höst. Varför då kan man fråga sig? 

Höstgödsel som du använder i september-oktober skall inte innehålla kväve (N) överhuvudtaget. Här är tre olika förpackningar som fyller det kriteriet.

 

Svaret är enkelt - utan mat lever och utvecklas inte växterna och nyplantera "barnväxter" behöver speciell tillsyn med maten annars stannar de i utvecklingen.

Vi har försökt förklara vilka näringsämnen växterna behöver olika tider på året bl.a i fliken gödsling. 

Höst

Om vi börjar med hösten eftersom vi just nu har den i almanackan. 

På hösten skall inte växterna längre göra tillväxt utan endast förkovra sig i kvistar och rot + knoppbildningar inför nästa säsong. Det är alltså fosfor-kalium gödsel (säljs som höstgödsel) utan kväve som  är den rätta.

Gödslar du med kväve på hösten så får du vid varmt höstväder en tillväxt som senare under vintern fryser. Vill det sig illa är hela växten i stark tillväxt och följaktligen fryser bort helt. Undvik alltså kvävet (N) på hösten!

Kväve finns också i stor omfattning i kompostjord och i t.ex gräsklipp. Det kan alltså vara skäl att undvika sånt i september - oktober. Kväve finns också nuförtiden i många höstgödslar avsedda för användning i juli-augusti men de är olämpliga på senhösten.

Höstgödslar du senare på hösten rekommenderar vi vattenlöslig höstgödsel. Strögödsel kan funka bra i augusti och september, men undvik höstgödsel med tillsatt kväve (N) när du kommer in i september.

Vår

När det nalkas vår är det tillväxt man eftersträvar, så just då är det kväve (N) som skall vara en av huvudkomponenterna. Gödslade du med PK-gödsel på hösten så kan du nu gödsla med enbart kväve (N). Hoppade du över höstgödslingen skall du tillsätta också PK (inkl spårämnen). I de flesta normala vårgödseltyperna ingår både N, P och K + spårämnen.

För kalksyende växter (rhododendron, hortensia, blåbär m.m.) skall du använda en vårgödsel som inte höjer markens surhet (pH) eftersom de här växterna avstannar i tillväxt om pH-talet stiger för högt. Det äör därför det finns speciell rhododendrongödsel, vilken också passar till just hortensia, blåbär m.m.

Sommar

På sommaren tilläggsgödslar man de växter som kräver mera näring eller där det annars är för lågt näringsinnehåll, typ nära stora träd.

På sommaren är det en stor fördel att använda vattenlösliga godslar eftersom de kommer växten tillgodo mycket snabbare (1-2 dagar) än kornad gödsel (10-14 dagar).

Wiplant teamet.

Vad skall du tänka på vid gödsling med kväve?

Hur arbetar du för att minska kväveförlusterna? 

Kväve (N) behöver växterna för sin tillväxt. Samtidigt är kväve ett näringsämne som lättast försvinner "på omvägar" så det lönar sig att ha en del saker på klart förrän man odlar. 

Nedanstående AI-version om kväve belyser en hel del att tänka på. Sammanfattningen till svenska är gjord helt av AI så eventuella fel vi inte observerat vid genomläsningen ansvarar vi ej för.

Vi ska här genast också påpeka att kvävegödslingen på fleråriga växter ska du undvika på hösten eftersom det kraftigt förlänger växternas tillväxt och de då blir mycket svagare för övervintringen. Sätt i stället fosfor-kalium gödsel (det som normalt säljs som höstgödsel) på hösten! Allra bäst är då den vattenbaserade varianten för den kommer växterna tillgodo mer eller mindre genast när kornad skall ha 10-14 dagar att verka.

 ****************

 

🌱 Varför försvinner kvävegödsel efter spridning?

Kväve är ett av de viktigaste näringsämnena för växternas tillväxt. Det behövs för bladutveckling, klorofyllbildning, fotosyntesen och i slutändan för en hög och kvalitativ skörd. Samtidigt är kväve också ett av de näringsämnen som lättast går förlorat från åkermarken.

I många odlingssystem kan grödan bara ta upp omkring 40–60 procent av det tillförda kvävet. Resten försvinner genom olika naturliga processer. Genom att förstå hur dessa förluster uppstår kan man förbättra kväveeffektiviteten (NUE – Nitrogen Use Efficiency), minska gödselkostnaderna och samtidigt få bättre skördar.

---

1. Ammoniakavgång (volatilisering) 🌬️

När urea sprids på markytan kan en del av kvävet omvandlas till ammoniakgas (NH₃) och försvinna ut i luften. Risken är särskilt stor vid:

• Höga temperaturer
• Torra förhållanden
• Blåsigt väder
• Högt pH-värde i marken

Så minskar du förlusten

✔ Sprid urea strax före regn eller bevattning.
✔ Mylla ner gödseln lätt i marken.
✔ Överväg att använda ureashämmare där det är lämpligt.

---

2. Urlakning 💧

När urea omvandlas till nitrat (NO₃⁻) kan kraftiga regn eller kraftig bevattning föra kvävet ned under grödans rotzon, där rötterna inte längre kan ta upp det.

Risken är störst på:

• Sandjordar
• Områden med mycket nederbörd
• Fält som bevattnas för mycket

Så minskar du förlusten

✔ Dela upp kvävegivan i flera spridningstillfällen.
✔ Undvik överbevattning.
✔ Gödsla när grödan har ett aktivt näringsupptag.

---

3. Denitrifikation 🌾

När marken blir vattenmättad minskar syretillgången. Då omvandlar markens mikroorganismer nitrat till kvävgaser, bland annat kvävgas (N₂) och lustgas (N₂O), som försvinner till atmosfären.

Så minskar du förlusten

✔ Förbättra dräneringen.
✔ Undvik långvarig vattenmättnad.
✔ Anpassa bevattningen efter markens behov.

---

4. Ytavrinning och jorderosion 🌧️

Vid kraftiga regn kan både gödsel och näringsrik matjord sköljas bort innan grödan hunnit ta upp kvävet.

Detta är vanligast på:

• Sluttande fält
• Bar jord
• Fält med lite växtrester eller markskydd

Så minskar du förlusten

✔ Anpassa odlingen efter markens lutning, exempelvis genom konturodling där det är möjligt.
✔ Behåll växtrester eller använd marktäckning.
✔ Arbeta aktivt för att minska erosionen med lämpliga markvårdsåtgärder.

---

5. Bortförsel med skörden 🌽

Varje skörd för bort kväve från åkern. Spannmål, oljeväxter, vall, grönsaker och andra grödor innehåller stora mängder växtnäring som lämnar fältet vid skörd.

Om näringen inte ersätts minskar markens bördighet successivt.

God odlingspraxis

✔ Återför den näring som förs bort genom mineralgödsel, stallgödsel, kompost eller återföring av växtrester när det är möjligt.

---

6. Immobilisering 🌱

När mikroorganismer bryter ner material med hög kolhalt, exempelvis halm, majsrester eller sågspån, använder de tillgängligt kväve från marken under nedbrytningen.

Det innebär att kvävet tillfälligt blir otillgängligt för grödan tills nedbrytningen är avslutad.

Så minskar du effekten

✔ Tillför en mindre mängd kväve när stora mängder halm eller andra kolrika växtrester myllas ner.
✔ Använd väl förmultnad kompost när det är möjligt.

---

Så kan du minska kväveförlusterna

✅ Anpassa kvävegödslingen till grödans utvecklingsstadium.
✅ Dela upp kvävegivan i flera spridningar.
✅ Sprid urea före regn eller bevattning.
✅ Mylla ner gödseln när det är möjligt.
✅ Se till att marken har en fungerande dränering.
✅ Undvik att gödsla inför kraftiga regn.
✅ Bygg upp markens mullhalt för bättre näringshållande förmåga.
✅ Välj rätt kvävegödsel utifrån gröda, jordart och väderförhållanden.

---

Sammanfattning

En effektiv kvävegödsling handlar inte om att använda mer gödsel – utan om att se till att en större andel av kvävet faktiskt tas upp av grödan istället för att gå förlorat.

Genom att förstå processer som ammoniakavgång, urlakning, denitrifikation, ytavrinning, bortförsel med skörd och immobilisering kan lantbrukare förbättra kväveutnyttjandet, minska produktionskostnaderna, värna miljön och samtidigt skapa bättre förutsättningar för friska grödor och höga skördar.

 

Planteringsveckans tema: Gödsel - så funkar det!

Hur var det nu med den här gödseln. Varför behövs den och vad skall man satsa på de olika årstiderna!

 

Det här är nåt vi förklarar om och om igen. Egentligen är det hur enkelt som helst, bara tänk NPK.

 

N står för kväve, P står för fosfor och K står för kalium. Det är dessa tre beståndsdelar som är huvudingredienserna i all gödsel. Dom andra ämnena benäms ofta spårämnen och givetvis behövs de också, men snart sagt alla gödselmedel innehåller ungefär likadant av dessa så tänk "de kommer på köpet"! 

 

N-P-K – växternas huvudnäring

De tre viktigaste näringsämnena för växternas tillväxt är kväve (N), fosfor (P) och kalium (K).

• Kväve (N) driver på den gröna tillväxten. Det behövs för att bygga upp klorofyll och proteiner, vilket gör växten frodig och grön. Brist visar sig ofta som bleka, gulnande blad.

• Fosfor (P) är avgörande för rötternas utveckling, blomning och fruktsättning. Det deltar i energihantering (ATP) och bidrar till en stark etablering. Brist kan ge svag rotbildning och försenad blomning.

• Kalium (K) stärker växtens motståndskraft mot sjukdomar, torka och kyla. Det reglerar vattenbalans, bidrar till kraftiga stjälkar och förbättrar frukt- och blomkvalitet. Vid brist blir bladen ofta brända i kanterna.

Tillsammans utgör N-P-K grunden för växternas hälsa och skörd, medan andra näringsämnen fungerar mer som kompletterande byggstenar.

Mera läsning och några speicalfall

För dig som vill läsa mer om gödsel har vi i butiken likaväl som här på bloggen ett A4 blad där vi förklarar vad,när och hur du ska gödsla. Bladet gjorde vi redan i mitten på 2010-talet för att våra kunder i första hand skulle använda gödseln dom har hemma förrän man springer och köper en massa onödiga specialgödslar.

Julkalender 2019, lucka 23

Tips: Höstgödsla för bättre blomning och skörd!

Att man ska gödsla på våren, och kanske även nån gång under sommaren vet de flesta. Färre är dock medvetna om att man även bör gödsla på hösten! Höstgödsel gör nämligen växterna mer vintertåliga och främjar bildandet av blomknoppar och således även frukt nästa år. 

 

Det är dock viktigt att veta att man inte ska använda samma gödsel på hösten som på våren och försommaren. 
De viktigaste näringsämnena man tillför genom gödseln är kväve (N) för tillväxt, fosfor (P) och kalium (K). På hösten ska växten gå i vila och inte växa, så då är det viktigt att använda gödsel som inte innehåller kväve! Växterna behöver dock fortfarande fosfor och kalium, de bidrar nämligen till att stärka växtcellerna och öka deras frostbeständighet så att växterna tål kylan bättre.

När ska man höstgödsla?

Från mitten på augusti-september är den bästa tiden, men det beror lite på hur lång växtsäsongen blir. För att växten ska kunna tillgodogöra sig näringsämnena är det bäst att gödsla medan den fortfarande växer, alltså innan löven blir gula och börjar ramla av – då har växten nämligen redan gått i vila.

Gräsmattan växer  några veckor till även om buskar och träd blivit gula så den kan behöva flera omgångar om hösten är mild. Dessutom kan det växande gräset behöva en gnutta kväve.  Höstgödsling av frukt och bär bör göras omedelbart efter skörden och gödsling av perenner bör göras i juli-augusti när blomknoppar för nästa säsong bildas.

Åtminstone rhododendron, barrväxter, perenner, bärbuskar och fruktträd m.m. är växter som mår bra av och ger klart bättre blomning och skörd av att få höstgödsel. 

_________________________________________________________________________________________

Vill du ge bort en grön julklapp -  Köp ett presentkort från vår plantskola! Gåvan både mottagaren och miljön blir glad av!

Julkalender 2019, lucka 12

Tips: Kalka vid behov!

 

Varför kalkar man?

Kalkar gör man för att höja pH-värdet i jorden. Det värdet kan variera beroendes på hurdan jord du har och pH-värdet kan också sjunka till följd av sura nedfall. Ett pH-värde på 6,5 ger ett "klimat" i jorden där de flesta växter trivs och kan ta upp näringen. Det gynnar även jordens mikroliv och ger jorden en bra och lättarbetad struktur. Ett för högt eller för lågt pH-värde hindrar i stället växten från att ta upp näringen. Då räcker det inte med att bara gödsla jorden utan då bör man kalka också.

 

OBS! Kom ihåg att det finns vissa växter som behöver ett lågt pH-värde, till exempel rododendron, azaleor och hortensior m.fl. Dessa bör aldrig kalkas, då rötterna inte klarar av att ta upp näringsämnen ur jorden vid för högt pH. Andra växter som inte heller bör överkalkas är hallon, potatis och olika slags kål.

På samma sätt finns det också växter som gillar ett högre pH-värde, gräs t.ex. blir ofta kraftigare och mer konkurrenskraftigt mot mossa (som inte heller är överförtjust i kalk).

Hur vet man om det behövs?

För att veta säkert vilket pH-värde man har bör ett jordprov tas. Det kan skickas in för analys eller så använder man egna pH-stickor och läser av. Kalkning är bra där behov finns, men ganska ofta har folk högre pH-värde i jorden än de tror. Att kalka ”bara för att” är således inte så bra.

_________________________________________________________________________________________

Vill du ge bort en grön julklapp -  Köp ett presentkort från vår plantskola! Gåvan både mottagaren och miljön blir glad av!

Långtidsverkande gödsel

Osmocote 3-4 månader

Det är viktigt att gödsla allt man planterar. I plantskolorna används nuförtiden alltmer de långtidsverkande gödselmedlen, t.ex Osmocote 3-4 mån. 

Dessa långtidsverkande gödselmedel är uppbyggda så att skalet runt gödseln ger ut mer gödsel om det blir varmare och litet mindre om det är kallt och växten inte behöver så mycket. 

Långtidsverkande Osmocote NPK-gödse.
De röda kulorna markerar att det är frågan
om 3-4 månaders gödsel samt är samtidigt
kontrollkorn för mängd inblandad gödsel

Gör du som plantskolorna och använder Osmocote så behöver du inte tillsätta annat än vatten under växtperioden och växten får ändå exakt vad den behöver även vid varmare, mera krävande perioder. På hösten skall man dock som vanligt höstgödsla med PK-gödsel om det är fleråriga växter som skall bilda blomämnen och övervintra.

Till en normalstor nyplanterad växt behöver du endast ca 7-10 g Osmocote (~1 matsked), så 100 gr räcker till 10-14 st växter. Vill du använda till sommarblommorna i urnor och balkong sätter du motsvarande 1 matsked per 10L jordvolym.

För yrkesodlare finns också långtidsverkande gödslar med längre verkningstid, men de är rätt farliga att använda för utomhusbruk i våra nordiska trakter eftersom vår sommar är så kort att man ett tu tre har hög kvävegödsling på senhösten med följden att växterna inte hinner invintra före vintern och följaktligen får svåra vinterskador eller totalt fryser bort hur vinterhärdiga sorter de än må vara.  

Varning: Vi har sett att det finns stora aktörer på trädgårdsmarknaden som säljer  färdigt förpackad långtidsverkande gödsel importerat från mellaneuropa och innehåller både 5-6 månaders och t.o.m. 8-10 månaders gödsel. Dessa är direkt olämpliga att använda i våra förhållanden.

Sommargödning

Allt som lever behöver näring för att växa och må bra, detta gäller även växterna. Det är viktigt att komma ihåg att "mata" dem, gödsla, om man vill kunna njuta av den bästa tillväxten, blomningen och skörden. Men hur ska man gödsla då?

Om du inte gödslade dina växter tidigare i våras kan du sätta samma nu på växterna som du skulle ha satt då, men egentligen börjar det vara något sent för de där burkarna de flesta av oss har att stå i garaget. Det dröjer nämligen upp till 10 dagar innan olika korn eller granulat börjar ge effekt, och har du inte tidigare gödslat är växterna i stort behov av näring nu. Effektivare är det då att gödsla med någon typ av lättlösligt gödsel, som blandas upp i vatten och ger effekt redan inom några timmar. Man kan då med fördel dela upp denna gödsling på flera gånger.

Bevattningsgödsel

Kekkilä Bevattningsgödsel är en underhållsgödsel för alla växter i köksträdgården. Produkten löser sig snabbt i vatten, vilket gör det lätt att gödsla med till exempel en vattenkanna. Med vattnet kommer näringsämnena omedelbart till godo för växterna och ger dem ny livskraft. Bevattningsgödsel ges till trädgårdsväxterna i maj–augusti, när behovet av näringsämnen och vatten är som störst. Inomhus och i växthus gödslas växterna vid behov året runt. Sommarblommor bör gärna gödslas långt in på hösten för att få en vacker och färgrik blomning som varar så länge som möjligt.

Rekommenderas för:
Grönsaker, sommarblommor, örter och fleråriga växter.

Rhodogödsel

Kekkiläs Barrväxt- och rhododendrongödsel innehåller alla viktiga spårämnen och ger en harmonisk tillväxt och ökar bildningen av blomknoppar och ger mer färg till vintergröna växter.

Barr- och rhodogödsel ges från våren fram till början av juli, 2-3 gånger i månaden.

Rekommenderas för:

Barrväxter, rhododendron, blåbär och andra surjordsväxter.

Calcinit

Yara Calcinit används till näringsbevattning och bladgödsling. Innehåller calciumnitrat, dvs vattenlösligt nitratkväve samt hög halt lättlösligt kalcium. 

Calcinit ger en god, stadig tillväxt, och hög kvalitet på skörden. Det förbättrar kvaliteten på grönsaker, frukt, bär och andra växter och ger bra motståndskraft mot sjukdomar. Produkten är lämplig för bevattningsgödsling både i växthus och på friland. Löses i ljummet vatten.

Rekommenderas för: häckar och andra växter utom surjordsväxterna.

Höstgödsel

Höstgödsel på sensommaren-hösten är viktig för växternas övervintring. Man kan höstgödsla alla växter, och t.ex barrväxter och blåbär är det bra att börja höstgödsla redan i juli.

För fler gödslingstips, se här: http://wickmansplantskola.blogspot.fi/p/godslingsinformation.html

Gödsling

Allt som växer behöver näring. För att det skall växa ordentligt behöver man alltså gödsla, men många vet inte riktigt hur de ska gå tillväga. För att underlätta för dem som känner sig lite osäker, och visa att det egentligen inte är så svårt, följer här en liten gödslingsguide:

Skall man vara 100 %-igt korrekt i gödslingen skall man göra jordanalys. Tar man genvägen utan analys, vilket de flesta gör när det gäller egen trädgård, är det bra att veta vad växterna behöver:

Växterna behöver kväve (bokstaven N på förpackningen) för tillväxt och tillväxt sker från början av sommaren, på våren skall gödseln alltså innehålla mycket kväve (N).

Bokstaven P på förpackningen står för fosfor och växterna behöver fosfor bl.a för att sätta knopp och frukt. Då är de så att de som skall blomma genast nu på vår-försommar har redan från hösten bildat de mesta av sina knoppanlag och använde tillgänglig fostfor då. De som skall blomma på årsväxt och senare under sommar-höst börjar nu fundera på att bilda knoppanlag, så på våren behövs en del fosfor även om de flesta växter behöver mest på hösten.

Bokstaven K på förpackningen står för Kalium och växterna behöver Kalium bl.a för att bilda ved i stammarna. Det behövs alltså en del Kalium på våren men det mesta behövs på sensommaren-hösten när tillväxten skall förvedas.

De flesta gödselmedel innehåller dessutom små mängder olika andra ämnen, oftast kallade spårämnen, och de kan gärna följa med eftersom det alltid behövs litet av varje för växten. Naturgödsel (= vanlig skit) innehåller utom alla ämnen alltid en massa organiskt material som förbättrar jordstrukturen.

Vår rekommendation: Kolla gödselförpackningen vilka förhållanden N-P-K den har.

KEKKILÄs vanliga trädgårdsgödsel har NPK 9-5-13 (Kväve 9%, fosfor 5%, Kalium 13%). 9% kväve är ganska högt alltså är detta en gödsel Du skall använda från vår-försommar.

KEKKILÄs höstgödsel har NPK 0-5-19 (Kväve 0%, fosfor 5%, Kalium 19%). 0% kväve ger inte alls tillväxt på våren alltså är detta en gödsel för sensommar-höst.

YARAs Kalksalpeter (Calcinit) har NPK 15,5-0-0 (Kväve 15,5%, fosfor 0%, Kalium 0%) = alldeles utmärkt på vår-försommar (Observera dock att den också innehåller 18,8% Calcium, vilket är pH-höjande och är inte bra för surjordsväxter som Rhododendron, hortensia, blåbär mm)

Osmocote 3-4 mån är ett långtidsverkande NPK-gödsel som med sitt genomsläppliga skal ger jämn gödning för 3-4 mån framåt. Bör ej användas efter sista juni.

3 olika sorters gödsel som vi säljer hos oss.

Specialfall:

- Surjordsväxterna (Rhododendron, hortensia, blåbär mm) skall ha ICKE pH-höjande gödsel = använd rhodo-gödsel eller vilken klorfri gödesel som helst, t.ex potatisgödsel. Gödsel för surjordsväxter kan mycket väl användas på alla andra växter men tvärtom är det inte så bra i längden.

- Jordgubbar (och till nån del vinbär) växer alltför mycket på bekostnad av blomning vid alltför högt kväveinnehåll. Gödsla därför med gödsel med högst 2-5% N (eller blanda ut den vanliga trädgårdsgödseln med 2/3 höstgödsel så blir det samma resultat).

- Gräsmatta mår alldeles utmärkt av högt kväve, t.o.m så utmärkt så att Du hamnar att köra gräsklipparen ofta. Avväg om Du skall sätta litet mindre kväve och inte behöva klippa flera gånger i veckan. Det här är alldeles upp till Dig själv, men mera kväve mindre mossa o tvärtom.