How to - Känn igen din björk!

I naturen finns vanligen två olika vildväxande björkar, glasbjörk och vårtbjörk. De är ingen stor skillnad på utseendet men ibland kan det vara bra att känna igen sin björk, särskilt om den är yngre och ännu ska växa i 50-100 år eller i ytterlighetsfall upp till 300 år. Hur gör du?

1. Ta ett steg tillbaks

Just det, gå några steg tillbaks så att du ser trädet litet från sidan. Vårtbjörk är normalt smalare i växten och  kvistspetsarna hänger en aning. Glasbjörk är spretigare och växer faktiskt också bra på fuktigare marker.

Vårtbjörken kan växa på fuktig mark men tycker egentligen bättre om normal fuktighet och t.o.m. litet tottare plats.

Här ser man tydligt att grenspetsarna hänger rakt nedåt = vårtbjörk.

2. Sträck fram handen och känn på de nya tunna kvistspetsarna.

Steg nr två för att sortbestämma är nog att känna på de nyare tillväxtspetsarna. Vårtbjörken har fått sitt namn efter de "vårtor" som finns just på de nyare tunnare tillväxtskotten, både årets och fjolårets.

Litet överallt förekommer korsningar mellan olika björkar och detta kan resultera i att det inte finns så många vårtor som hos en fullfjädrad vårtbjörk - det var därför du först bör göra steg 1.

"Vårtor" på årstillväxten = vårtbjörk

3. Är löven inskurna?

När du kostaterat "vårtor" på kvistar, bör du titta litet närmare på löven. Det finns nämligen mutationer vilka benäms med annat namn. Såna är t.ex Fransbjörk, Ornäsbjörk, Hängbjörk m.m. Dessa mutationer har oftast mycket inskurna blad eller i hängbjörkens fall så hänger hela kvistarna, inte bara kvistspetsarna som hos vårtbjörk. Mutationerna är oftast också odlingsformer och förekommer därför mest som planterade vid parker och bosättningsområden.

mycket inskurna blad = Ornäsbjörk. Ornäsbjörken och fransbjörken kan ibland förväxlas eftersom fransbjörken också har inskurna blad, dock inte lika mycket som ornäsbjörken. Här på bilden ser man också att ornäsbjörken faktiskt har "vårtor" på tillväxtkvisten.

Det finns också pelarformer av björk. Detta är pelarformen av glasbjörk, Betula pubescens f. columnaris.

helt hängande, både topp och grenar = hängbjörk, Betula pendula 'Yongii'

Bland både glasbjörk och vårtbjörk finns det mutationer med röda löv. De kallas allmänt Rödbjörk. Längre norrut är det den rödbladiga rödbjörken, Betula pubescens 'Rubra', som är den härdigare och kommer man ner i sydfinland eller längre ner i Norden eller Europa är det rödbladig vårtbjörk som är den vanligare rödbladiga formen. De kan skiljas från varandra genom steg 1 och 2.

Röda löv = rödbjörk. I detta fall röd glasbjörk, Betula pubescens Rubra.

Sen vi gjorde inlägget om björk fick vi tipset att också nämna masurbjörk. Masur är också en form av vårtbjörk, Betula pendula var. carelica, och här är det förutom att det på stammen förekommer mer eller mindre med "knutor" också främst veden inuti stammen som skiljer. Hos vissa planthärkomster varierar också  växtstorleken. I Finland finns många olika härkomster av masur (kollade mikrolabbets lista där 19 E-kloner finns listade och Mynnilä arboretrums lista där ett 30-tal ursprung/kloner finns listade). Flera av dessa kloner har undersöks med avseende på värdet för snickeribranschen. Som direkt prydnadsträd utmärker sig dock  inte masurbjörkarna något speciellt.

Ett tips om du tänker dig att plantera nya björkar är att undersöka din mark. Är den till våtare hållet - överväg att plantera glasbjörk! Är det bättre att björken blir smalare i växten, t.ex för att inte hindra trafik - överväg att plantera vårtbjörk. Och sist men inte minst, vill du ha en björk som inte blir fullt så stor som glas-, eller vårtbjörk - börja se på mutationerna med inskurna blad eller med röda blad.

Med björkhälsningar,

Wickmans Plantskola

WIPLANT julkalendern lucka 5, björk

Björk som björk tänker många, men det är faktiskt betydande skillnader på olika björkar. I naturen uppträder två vanliga varianter men sen finns det en mängd insamlade varianter som oftast vävnadsförökas för att hålla sortegenskaperna intakta.

Vid parkvägen i Närpes. Nyplanterade pelarbjörk till höger, längst till vänster vid våningshuset vårtbjörk och björken rakt fram (vitaste stammen) är glasbjörk.

Först de vanligt förekommande björkarna

De är glasbjörk (Betula pubescens) och vårtbjörk (Betula pendula eller tidigare namn Betula verrucosa). Skillnad mellan dessa båda är, förutom "vårtorna" på vårtbjörken, att glasbjörken växer betydligt bredare med helt utstående grenspetsar. Glasbjörken har också vitare stam. Tittar man i naturen så är glasbjörken den som faktiskt har kvistar utan böj på ändan. Växthöjd ca 15-20 meter.

Vårtbjörk (Betula pendula) växer smalare och här hänger kvistspetsarna mer eller mindre. Unga kvistar har också de typiska "vårtorna" vilka känns om man drar med fingrarna längs 1-2 års kvistar. Vårtbjörk växer i regel något snabbare än glasbjörk men sluthöjden är densamma, ca 15-20 meter.
 

Vårtbjörk planterad i allé på kyrkogården

Underformer av björk

Rödbjörk (Betula pubescens 'Rubra') skiljer sig kanske mest från andra sorter. Här är bladmassan helröd, utom i knoppsprickningen på våren då den är grön. Rödbjörken som finns i handeln i plantskolor har insamlats från Uleåborgstrakten vilket man ser på hösten då den tappar bladen snabbare än sydligare former. Rödbjörken är en mutation på glasbjörk och den får en höjd på ca 8-15 meter.
 

Rödbjörk eller som man säger i Sverige, Finsk rödbjörk

Ornäsbjörk (Betula pendula 'Darlecarlica') var tidigare ett påympat träd men sortäktheten gick så småningom mer eller mindre förlorad när den förväxlades med liknande former, t.ex fransbjörk (Betula pendula f. crispa). Nuförtiden meristemförökas ornäsbjörken och växtkraften har då också blivit lika bra som för vanlig björk.

Ornäsbjörk

Ornäsbjörkens blad. Observera också "vårtorna" på kvisten. Ornäsbjörken är nämligen en underform till just vårtbjörk.

Pelarbjörk (Betula pubescens f. columnaris) är som namnet säger pelarformig glasbjörk. I handeln finns flera olika provinienser men den smalaste torde vara den som härstammar från Uleåborgstrakten. Växthöjd 8-12 meter.
 

Pelarbjörk, klon Uleåborg

Tårbjörk (Betula pendula 'Yongii') växer mycket lägre än de övriga sorterna, ca 2-5 meter. Här hänger hela trädet och som ung bör man binda stammen för att få en bra höjd. 

Betula pendula 'Yongii', tårbjörk

Tårbjörk i vinterskrud

Sen finns det ännu en uppsjö olika björkar , många bara buskar (t.ex Betula nana, dvärgbjörk eller i folkmun fjällbjörk) men dessa finns inte allmänt till salu så de får bli presenterade en annan gång.

Förökning 

Natursorterna fröförökas och underformerna är som vi nämnt oftast meristemförökat (i dagligt tal mikroförökat) eftersom sticklingsförökning av björk inte lyckas skärskilt bra och ympning ofta medför att man får in olika virussjukdomar.

fröplantage av vårtbjörk. För att få fram de bästa plantorna villman ha korsbefruktning mellan utvalda kloner. I denna kontrollerade fröplantage kan man avgränsa t.ex 5-10 träd som får korsbefrukta sig. Man samlar sen in fröna från det utvalda trädet/träden. Dyrt men effektivt. Bilden är tagen i Haapastensyrjä, Finland.