Hur menar dom nu? Hållbarhetsvecka med häckväxter - hur?
Jo, det är så i vår underbara växtvärld att växter transporteras fram och tillbaks långa sträckor, ibland över flera nationsgränser. Och som alla vet så genererar transporter oftast en hel del koldioxidutsläpp. Det betyder också att ju mindre andel av slutpriset som utgörs av transport desto mindre blir utsläppen.
Dessutom till hållbarhet lägger vi gärna till hur bra plantan etablerar sig hos kunden, dvs ska kunden komplettera en eller flera gånger så åtgår dubbel eller tredubbel miljöbelastning för de plantorna. För att undvika detta har vi redan för drygt 15 år sedan övergått till häckproduktion i säkra krukor (=samtidigt mycket mindre svinn). Läs mera om produktionen, svinn mm. här.
Nu är det inte så att de helt egenodlade växterna heller har ett utsläpp = 0, men det är betydligt lägre om det t.ex endast är utsläpp från gödsel- tomkruks- och jordtransport än om man skall transportera fullstora häckplantor som i vissa fall inte ryms fler än 30-50 st per kubikmeter frakt!
Här har vi fotograferat några av våra häckplantor och grupperat dem i ordning som de enligt oss genererat utsläpp - från minsta utsläpp till största.
Häckplantor Grupp 1.
Dessa är häckplantor som generar minst koldioxid eftersom hela växten är odlad hos oss, från vårt eget modermaterial. Produkten ger också normalt en 100%ig etablering.
Detta betyder att intransporterade delar i produkten är:
- krukan (ryms ca 13000 krukor på en lastpall och krukorna är tillverkade i Tyskland)
- jord (ryms ca 150 kubikmeter = 150.000 liter eller jord till ca 250.000 häckplantskrukor). Jorden transporteras ca 60 km från torvbryning till oss.
- gödsel 3-4 månaders Osmocote (används ca 5 liter per 1000 liter jord eller de 5 litrarna räcker till ca 1667 st häckplantskrukor). Gödseln kommer från Tyskland och på en lastpall ryms gödsel för ca 666.000 häckplantskrukor.
Resten av produkten är sånt som vi gjort på plats, alltså inte transporterat. Okej för krukning och bevattning använder vi el som vi givetvis köper fastän den kommer trådvägen...
 |
Häckblåtry Jörgen, P9 häckplanta
|
Häckblåtryn är vår vanligaste och mest sålda häckväxt.
 |
Aronia 'Viking', P9 häckplanta
|
Aronia i nån form är vår näststörsta häckprodukt
 |
Spiraea 'Renko', P9 häckplanta
|
Björkspirean, Spiraea betulifolia Renko, är också en populär produkt...
 |
Spiraea 'Lilly', P9 häckplanta
|
...liksom den lilla röda mörka dvärpraktspirean Lilly.
 |
Spiraea 'Greifsheim', P9 häckplanta
|
 |
Ribes alpinus 'Kittilä', P9 häckplanta
|
 |
Ribes alpinum 'Schmidt', P9 häckplanta
|
 |
Potentilla 'Goldfinger', P9 häckplanta
|
 |
Potentilla 'Tervola', P9 häckplanta
|
 |
Physocarpus 'Red Baron', P9 häckplanta
|
Det finns också en storlek som vi kan kalla 1b. Då är det frågan om samma växter som grupp 1 men med den skillnaden att vi sorterat de större plantorna vid planteringen till kruka och krukat dessa till en 1 liters kruka i stället för den mindre P9 (ca 0,6 liter)
Häckplantor Grupp 2
De här är såna som generar nästminst koldioxid. Enda skillnaden mot grupp 1 är att här köper vi oftast också in småplantan som krukas in.
När vi köper småplantor så satsar vi normalt på inhemska producenter men ibland är det omöjligt och då är det utlandet som gäller.
Det betyder att intransporterade delar i produkten är de i grupp 1 + småplantan vilken är en pytteliten barrotsplanta (ryms då ca 500-800 st i en plastkasse typ den du använder från matvaruaffär).
 |
Amelanchier - Häggmispel, P9 häckplanta
|
Häckplantor Grupp 3
De
här är såna som generar tredje minst koldioxid. De här motsvarar grupp 1, men utökat med 1 odlingssäsong till, alltså räkna ungefär dubbel gödseldos.
De här är då också egenproducerade
 |
Syringa 'Kjell', P9 häckplanta
|
 |
Syringa 'Julia'
|
Häckplantor Grupp 4
De
här är såna som generar fjärde minst koldioxid. De här motsvarar grupp 2, men här krävs en aning mera utrymme för intransporten.
Här ryms ca 1000-1500 barrotsplantor för inkrukning i ett utrymme på 1 m3. Då är det såna som vi krukar in till 1 eller två liters kruka (alltså större än de i grupp 1-2) så här åtgår också ca 3 ggr mera jord och gödsel.
I denna grupp återfinns i stort sett tre sorter, Thuja Brabant, vanlig gran (kommer som pluggplanta inte barrots men utrymmet är ungefär samma) och idegran Hillii.
Dessutom säljs väldigt få plantor av den långtaggade sorten amerikansk hagtorn (i stort sett bara för komplettering i gamla häckar), så dessa köper vi också in som något större plantor och krukar till 2 liters kruka så vi hänför dem därför till denna grupp.
 |
Thuja occ. 'Brabant'
|
 |
Picea Abies, P9
|
 |
Picea Abies, P11
|
 |
Cataegus Grayana
|
Grupp 4b
som 4 men plantan som kommer in är ett år äldre än ovan och kommer i en 9 cm kruka (ryms ca 700 plantor/m3)
 |
Thuja occ. 'Holmstrup'
|
Häckplantor Grupp 5
De
här är såna som generar mera koldioxid. De här motsvarar grupp
4b i sin helhet.
Här återfinns endast en växt, nämligen Thuja Smaragd storlek upp till 50 cm.
Att den hamnar i en egen grupp beror på den nackdel att det är någorlunda vanligt att kunden hamnar att byta ut enstaka plantor eftersom sorten i sig startar tillväxt tidigt på vårvinter och kan då få köldtorkskada.
Det är också av just den orsaken vi hellre rekommenderar thuja Brabant och Thuja Holmstrup till häck i stället för Thuja Smaragd.
 |
Thuja occ. 'Smaragd'
|
Häckplantor Grupp 5
Sämsta gruppen i koldioxidhänseende är då plantor av stor storlek som köps in från exportländer som Holland, Belgien, Tyskland, Danmark, Polen
Oj, oj nu talar vi om riktigt stora avtryck!
De här är då väldigt ofta vintergröna sorter med klump i storlekar 60-80-100 cm. Sorterna som de då är frågan om är i stort sett Thuja.
De här ryms bara ca 50-60 st i storlek 60-80 cm, ca 40-50 st i storlek 60-80 cm och i ännu större storlekar ännu färre per kubikmeter fraktutrymme.
Ska det till riktigt stora thuja (175-200 cm så räkna med ca 6 st/m3 (max 15 st/lastpallsplats).
bild hit av thuja klumpplanta
