Det är kul att kunna hjälpa andra med deras växter och särskilt när allting klaffar och lyckas.
Varje år gör vi en del odlingsuppdrag på växter folk av ena eller andra orsaken vill ha nya plantor av. För det mesta är det fruktträd men det man minns allra bäst är förstås när det dyker upp nåt som man absolut inte trodde kunde vara sant.
Hösten 2019 kom det ett sånt samtal. Det var från en återförsäljare i nordligaste Sverige som påstod att dom hade en kund som har en 50 år gammal ask, Fraxinus excelcior. Ask har normalt härdighetszon 3 i Finland vilket då motsvarar ca zon 5 i Sverige. Denna ask var belägen i Kiruna vilket då är i zon 8, alltså betydligt norr om gränsen, låt vara att den skall vara planterad vid en sydvägg.
Nå saken var den att gruvbolaget LKAB flyttar på en hel del gårdar och hus i området och nu stod denna gård i tur. Frun i huset var dock av den åsikten att trädet skulle räddas på ett eller annat sätt och frågan var därför hur?
Vi föreslog att man skulle klippa ympkvistar på senhösten och uppbevara fuktigt inslaget i papper i kylskåp tills passlig snabb transport uppenbarade sig. Detta blev i alla fall inte av på senhösten men in på vintern kom det ånyo på tal och då beslöt vi att pröva med att sända kvistarna per post.
Försändelsen tog 7 dagar att nå fram och kvistarna var helt ok i det fuktiga pappret + plasten. Det här skulle nog bli en enkel match tänkte vi då men se nästa problem kom så småningom emot när vi skulle köpa in några passliga grundstammar att förädla-ympa på. Alla plantskolor som odlade småträd i södra Finland hade nåt år tidigare ålagts att förstöra sina plantor p.g.a någon svampsjukdom så där rök den möjligheten.
Nåja ask finns i egen trakt, inte överallt men i alla fall nåt träd här och nåt träd där. Nästa tanke blev alltså att när våren anlände besöka nån av platserna för att hitta några självsådda plantor. Våren kom och sökandet började. På den egna tomten fanns inte en enda liten planta fast där alltid varit enstaka fröplantor mest varje år. Grannen har för några år sen planterat tre exemplar på en naturäng så följande sökplats gick dit. Men ack o ve inte ens där fanns minsta lilla spår av extra plantor.
Nu blev det att börja ringa runt till bekanta vilka man visste hade ask på sina gårdar. Tror säkert jag pratade med uppemot tio personer vilka då kollade sina gårdar men varenda en hade samma dåliga nyhet - ingenting!
Dvärgasken Fraxinus excelcior var nästa alternativ. Nu var det så att några såna skulle enligt växtinventariet från hösten finnas i egen kyl, men minnet sade att storleken på dessa nog är i mindre laget. Vid koll var de inte bara små utan minimala vilket då betyder ca 2 mm i diameter. Inte riktigt passliga för ympkvistar som låg på 10-12-14 mm alltså. Voi, voi - vad finns nu för alternativ?
Det blev att börja prata med plantskolekolleger norröver för att se om nån eventuellt har försökt sig på ask ditåt. Och se här blev det napp, inte vanlig ask utan Fraxinus pensylvanica, vilken då också skall vara en zonklass härdigare än den vanliga asken - finfint. Kollegan lovade gå ut på fältet och fixa 5-10 stammar. Återkom följande dag och säger. - Det här är nog de krogiaste grundstammar jag nånsin föreslagit, men träden är stora och de enda som är någorlunda användbara är just såna som lämnat oskötta och varit meningen att rensa bort. 10 såna krokstammar anlände och placerades in i kylen i väntan på litet extra tid för ympningen.
Försommaren 2020 var en av de livligaste någonsin p.g.a den s.k. Coronakrisen, alltså viruset som medförde Covid-19 sjukdomen. Folk uppmanades allmänt att vara hemma vilket fick som följd att de flesta satsade litet extra på sina trädgårdar, särskilt ätbart. Jag som skulle ympa de här sista träden var totalt slutkörd varje kväll men där midsommartiden blev det nån timme över för ympningen.
Det ympades friskt på alla skott som hade någotsånär passlig grovlek. Vissa ympar blev på 150 cm höjd, andra på 80-100 cm och 3 ympar blev på en annars hög stam (vilken också ympades) som hade tre små skott nertill. In med förädlingarna i drivhuset och sen blev det vänta av. Efter nära två veckor fanns ännu inte tillstymmelse till växt på ymparna. Små vildsott på stammarna vittnade om att åtminstone dessa var friska. Vildskotten avlägsnades i normal ordning vartefter de kom fram och se efter de två veckorna svällde plötsligt knopparna på ymparna och en efter en bröt fram med löv och tillväxt. Döm om förvåningen när precis alla gjorda ympar började växa.
Nu blev det att meddela den glada nyheten till återförsäljaren i Norra Sverige och jag frågade samtidigt vad dom ville ha för arbetsnamn på träden. Helmi blir bra för det heter frun som blev tvungen att flytta blev svaret.
Så nu är det bara att se hur asken Helmi utvecklar sig och så ska vi inkommande vår sända en eller ett par exemplar till familjen som blev utan träd i flytten.
Kjell Wickman
Blad sommar 2021 |
PS! 2 träd blev sända i maj 2021 och fru Helmi lär ha blivit själaglad för sina nya träd. Alltid roligt att kunna hjälpa och nu får vi se om Helmi-asken får någon fortsättning av de ympar som blev kvar hit. Den som lever får se, som det brukar heta. KW
I jämförelse med dvärgask (den gula till höger) sitter bladen kvar längre med grön färg.Bild höst 2021 |