Visar inlägg med etikett Betula pendula. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Betula pendula. Visa alla inlägg

söndag 9 mars 2025

Bada bastu med kvast av vårtbjörk

Nu när Österbottniska KAJ från Vörå ett, tu tre ska bli Sveriges bidrag till Eurovisions Song contest så passar vi på att ge litet tips för en ordentlig BASTUKVAST.

Vårtbjörk finns i naturen, men det är också den björk som planteras allra mest, här i Närpes centrum.

Så här fixar du bastukvasten

Välj låga kvistar från unga vårtbjörkar (Betula pendula). För doftens skull kan man lägga ett par kvistar av glasbjörk (Betula pubescens) eller till exempel getpors (Rhododendron tomentosum, synonymt namn  Ledum palustre) eller svartvinbär (Ribes nigrum) mitt i kvasten. I naturen finns vårtbjörken på marker som är något torrare, glasbjörken trivs på fuktigare marker. Man brukar normalt räkna med att ca  % av björkbeståndet i våra trakter är vårtbjörk (eller korsningar vårtbjörk x glasbjörk).

Också den s.k. Ornäsbjörken (Betula pendula 'Darlecarlica') liksom hängbjörken Yongii (Betula pendula 'Yongii) är former av vårtbjörk.

Vi påminner om att det inte hör till allemansrätten att ta kvistar till kvasten, utan man måste ta dem från egen mark eller be markägaren om lov.

- Om man inte använder kvasten redan samma kväll kan man placera den i en vas eller ett annat kärl med kallt vatten för att vänta, som en blomsterkvast. Då håller den sig fin åtminstone till följande dag. 

Kännetecken på vårtbjörk är just vårtorna på unga kvistar

Hängbjörk 'Yongii' är också en form av vårtbjörk

liksom Ornäsbjörken med sina utskurna blad.

En kvist getpors i kvasten ska göra susen. Kanske inte blommorna precis, men dom tog vi med för att du ska känna igen växten.

...eller en kvist vanlig svartvinbär, men plocka kvisten långt före bärskörden då.


fredag 11 december 2020

Julkalender 2020 lucka 11, trotjänarväxten vårtbjörk, Betula pendula

 

Plantskolan fyller 70 år detta år. Nu i adventstid har vi bestämt oss att uppmärksamma plantskolans 70-åriga historia med de riktigt gamla trotjänarväxterna och med detta hoppas vi få in en gnutta plantskolehistoria på samma gång.


Varsågod lucka 11, trotjänarväxten vårtbjörk, Betula pendula

 

Typiskt för större vårtbjörk är de hängande grenspetsarna, därför kallas den ibland också för hängbjörk.


Det trodde ni inte? Att vanlig vårtbjörk skulle vara en av de populärare växterna i en plantskola. Men det är sant, björk är det vanligaste lövträdet vi säljer (om man undantar vissa fruktträdssorter då förstås) och så har vi gjort i många, många år.

Vi hade ett inlägg om olika björkar i vår julkalender 2018 där kan du läsa också om andra björkar än vårtbjörken. Vårtbjörkens del därifrån kopierar vi in här:


Vårtbjörk (Betula pendula) växer smalare än glasbjörken och på vårtbjörken hänger kvistspetsarna mer eller mindre. Unga kvistar har också de typiska "vårtorna" vilka känns om man drar med fingrarna längs 1-2 års kvistar. Vårtbjörk växer i regel något snabbare än glasbjörk men sluthöjden är densamma, ca 15-20 meter.
 

Vårtbjörk planterad i allé på kyrkogården

det är på de unga kvistarna man kan både se och känna hartsvårtorna

 

Utbredning

 
Vårtbjörken återfinns överallt i den boreala regionen, alltså norra Europa, norra Ryssland, Kanada och Alaska. Vårtbjörken är också ett av världens vanligaste träd.

Vårtbjörken kallas också för hängbjörk och dess latinska namn benämndes tidigare Betula verrucosa och ännu före det, alltså på Linnés tid, Betula alba. Då var det gemnesamt namn för både vårtbjörken och glasbjörken. Man räknar normalt med att en vårtbjörk har nått sin bästa ålder från ca 60 år och att totala livslängden är i medeltal 100 år. 

Litet om björkförökning

 
Om vi ska berätta nån särskild historia om vårtbjörk så får det bli en snabbt sammandrag hur man får fram de bästa björkarna:

Det är så att björk förökas normalt från frö och fröförökade plantor är precis som människor d.v.s. plantan får sina egenskaper från föräldrarna. Vid förökning vill man givetvis kontrollera vilka plantor som är föräldrar och detta gör man då i stora växthus. Moderplantorna är här planterade i jättestora krukor och i ett växthus kan man ha upp till 15-20 olika träd. Vid blomning avgränsar man så att man har ca 3-5 utvalda individer per pollinationsställe. Detta är för att det visat sig ge bättre resultat än om man har endast två. Man höstar fröna från alla individerna och benämner dem då med frökällanummer. Samma frökällablandning kan man då göra år efter år. En viss frökälla har då egenskaper som passar för ett visst område eller ändamål. En annan frökälla kanske är bäst för ett annat område/ändmål.

I vissa länder låter man naturen sköta frökälleutvalet och har då bestånd björkar som växer så avskilt som möjligt från andra björkar. Detta ger dock större variation i individerna även om det oftast är helt godtagbart. Om du ibland ser björkar som behåller löven mycket senare än normalt så är detta (oftast) en björk som just fått litet mera gener med sen lövfällning.

Skötsel

 
Att sköta om en björk är inte svårt, i princip är det bara att se till att den i början växer rakt och inte torkar ut de första åren. Beskärning däremot är bäst att göra på högsommar-tidig höst eftersom björk har kraftig savstigning vilken kan komma igång redan när dagslängden blir längre mitt i vintern.

länkar och källor:

Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A5rtbj%C3%B6rk

Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Boreal

Den virtuella floran: http://linnaeus.nrm.se/flora/di/betula/betul/betupen.html

Dendrologian Seura-Dendrologiska sällskapet r.y. : Suomen puu- ja pensaskasvio, 1989, ISBN 952-90103-5-4 sid 84

 **********

Julkalendrar med olika teman har vi gjort sedan många år tillbaks.  2019 hade vi olika tips för din trädgård, 2018 var det frågan om olika träd, 2017 bl.a FinE-kvalitetsväxter, 2016 Jultips på bra växter och  2015 presenterade vi mera allmänt Fina växter. Gå gärna in och läs inläggen, vi har listat etiketterna för Julkalendrarna skilt i kolumnen till vänster.

fredag 15 maj 2020

How to - Känn igen din björk!

I naturen finns vanligen två olika vildväxande björkar, glasbjörk och vårtbjörk. De är ingen stor skillnad på utseendet men ibland kan det vara bra att känna igen sin björk, särskilt om den är yngre och ännu ska växa i 50-100 år eller i ytterlighetsfall upp till 300 år. Hur gör du?

1. Ta ett steg tillbaks


Just det, gå några steg tillbaks så att du ser trädet litet från sidan. Vårtbjörk är normalt smalare i växten och  kvistspetsarna hänger en aning. Glasbjörk är spretigare och växer faktiskt också bra på fuktigare marker.

Vårtbjörken kan växa på fuktig mark men tycker egentligen bättre om normal fuktighet och t.o.m. litet tottare plats.


Här ser man tydligt att grenspetsarna hänger rakt nedåt = vårtbjörk.

2. Sträck fram handen och känn på de nya tunna kvistspetsarna.


Steg nr två för att sortbestämma är nog att känna på de nyare tillväxtspetsarna. Vårtbjörken har fått sitt namn efter de "vårtor" som finns just på de nyare tunnare tillväxtskotten, både årets och fjolårets.

Litet överallt förekommer korsningar mellan olika björkar och detta kan resultera i att det inte finns så många vårtor som hos en fullfjädrad vårtbjörk - det var därför du först bör göra steg 1.

"Vårtor" på årstillväxten = vårtbjörk

3. Är löven inskurna?


När du kostaterat "vårtor" på kvistar, bör du titta litet närmare på löven. Det finns nämligen mutationer vilka benäms med annat namn. Såna är t.ex Fransbjörk, Ornäsbjörk, Hängbjörk m.m. Dessa mutationer har oftast mycket inskurna blad eller i hängbjörkens fall så hänger hela kvistarna, inte bara kvistspetsarna som hos vårtbjörk. Mutationerna är oftast också odlingsformer och förekommer därför mest som planterade vid parker och bosättningsområden.

mycket inskurna blad = Ornäsbjörk. Ornäsbjörken och fransbjörken kan ibland förväxlas eftersom fransbjörken också har inskurna blad, dock inte lika mycket som ornäsbjörken. Här på bilden ser man också att ornäsbjörken faktiskt har "vårtor" på tillväxtkvisten.

Det finns också pelarformer av björk. Detta är pelarformen av glasbjörk, Betula pubescens f. columnaris.
helt hängande, både topp och grenar = hängbjörk, Betula pendula 'Yongii'


Bland både glasbjörk och vårtbjörk finns det mutationer med röda löv. De kallas allmänt Rödbjörk. Längre norrut är det den rödbladiga rödbjörken, Betula pubescens 'Rubra', som är den härdigare och kommer man ner i sydfinland eller längre ner i Norden eller Europa är det rödbladig vårtbjörk som är den vanligare rödbladiga formen. De kan skiljas från varandra genom steg 1 och 2.

Röda löv = rödbjörk. I detta fall röd glasbjörk, Betula pubescens Rubra.
Sen vi gjorde inlägget om björk fick vi tipset att också nämna masurbjörk. Masur är också en form av vårtbjörk, Betula pendula var. carelica, och här är det förutom att det på stammen förekommer mer eller mindre med "knutor" också främst veden inuti stammen som skiljer. Hos vissa planthärkomster varierar också  växtstorleken. I Finland finns många olika härkomster av masur (kollade mikrolabbets lista där 19 E-kloner finns listade och Mynnilä arboretrums lista där ett 30-tal ursprung/kloner finns listade). Flera av dessa kloner har undersöks med avseende på värdet för snickeribranschen. Som direkt prydnadsträd utmärker sig dock  inte masurbjörkarna något speciellt.

Ett tips om du tänker dig att plantera nya björkar är att undersöka din mark. Är den till våtare hållet - överväg att plantera glasbjörk! Är det bättre att björken blir smalare i växten, t.ex för att inte hindra trafik - överväg att plantera vårtbjörk. Och sist men inte minst, vill du ha en björk som inte blir fullt så stor som glas-, eller vårtbjörk - börja se på mutationerna med inskurna blad eller med röda blad.

Med björkhälsningar,

Wickmans Plantskola