måndag 23 januari 2023

Körsbärsplommon Vetraz

Prunus cerasifera 'Vetraz'

Körsbärsplommon Vetraz, eller Vetraz-2 som den oftast kallas.

Zon I-IV (Finland), I-VI (Sverige) 

Körsbärsplommonsort från Belarus. Trädet är också mycket vackert som prydnadsträd med blomning som "vita moln".

Frukten är liten, avlång och gul. Svagt söt och mycket saftig. Fruktskalet är tunt och spricker vid mycket fukt. Stenen lossar lätt från fruktköttet. Bra fruktsättning.

Vetraz är självfertil sort som också funkar mycket bra som pollinerare till andra körsbärsplommon, t.ex Kometa och Petersburg.

Trädet växer kraftigt och brett med en bra härdighet på rätt grundstam.

Vi saknar ännu egen bild på sorten men återkommer förhoppningsvis till hösten  2023 med sådan. Den nyfikna kan alltid googla på namnet (eller ryska namnet Алыча 'Ветразь' ) eller varför inte titta på bild t.ex. här.

 

torsdag 19 januari 2023

Höstäpplet 'Tiina'

 


Malus domestica 'Tiina'

’Tiina’ är en estnisk korsning från Polli Horticultural Research Centre av Aleksander Siimon och Kalju Kask. Korsning 'Streifling Herbst' × 'Liivi Kuldrenett' gjordes 1947. Registrerad som ny sort i Estland sedan 05.07.2001

Höstsort som kan lagras till december.

Frukten är medelstor eller större, äggformad. Skalet är gröngult, överdraget med fint (ibland mycket svagt) hallonröd färg. Fruktköttet är vitt, medelfast, saftigt, sött.

Skorv kan angripa frukten under de år som är gynnsamma för sjukdomen. Tiina är ett utmärkt bordsäpple.

Trädet bär snabbt frukt och har stabila grenar. Vinterhärdigt till ca zon III (i Finland vilket motsvarar ca zon IV-V Sverige).

översättning från estniska  Polli Horticultural Research Centre med härdighetszon från finska Fruticetum

onsdag 18 januari 2023

Plommonet ,Kuntala.

 Prunus domestica 'Kuntala', FinE

 

Bild: Plantskoleodlarna - Taimistoviljelijät r.y.


Det självpollinerande plommonet  'Kuntala' eller 'Kuntala Rödplommon' kommer från Elimäki utanför Kouvola i sydöstra Finland.

Även om plommonträdet är självpollinerande, är avkastningen blygsam om det växer ensamt i trädgården. Du bör alltid plantera en annan plommonsort i närheten, eftersom avkastningen ökar avsevärt tack vare korspollinering. Bra allmänna pollinatörer är t.ex 'Allmänt rödplommon' och 'Victoria'.  

Frukt: liten, söt och aromatisk.  

Skörd: tidigt, trädet når skördeåldern redan som ungt.  

Växtplats: sol-halvskugga, skyddad från vinden. Ett odlingsmedium som är minst 80 centimeter djupt och en meter brett rekommenderas, rikt mulljord gärna genomsläpplig högbädd med rikligt av näringsämnen och bra kalkat.

Zon I-III (IV) (Finland), I-V (VI) (Sverige)

översättning från finskas Suomalainen Taimi  

Körsbäret Sikkola, FinE


Prunus cerasus 'Sikkola', FinE

'Sikkola' FinE är en självpollinerande sort av amarelltyp och vanligtvis blommar rikligt och länge varje år. 

Ursprunget är från Sikkolas gård i Laukaa, Jyväskylä, Finland. 

Bären är söta, scharlakansröda och rätt små, rik på socker. 

Skörd: vanligtvis mognar en stor skörd tidigt på sommaren. Trädet blir produktivt vid cirka fem års ålder. Denna sort är självpollinerande, men ett annat körsbär i närheten ökar avkastningen. 

Växt: snabbväxande som ungt träd. Sikkola blir högst medelstort. 

Körsbär i allmänhet i Finland

De mest snvända körsbärsträden i Finland är surkörsbär (Prunus cerasus), men trots namnet är frukterna söta när de är mogna – speciellt delikatesssorterna, vars bär äts som de är. De syrligare frukterna av de komersiellt odlade sorterna lämpar sig i första hand för konservering. Surkörsbär delas in i två grupper, amarell- och morellkörsbär. 

Frukten av amareller är klarröd och juicen är nästan färglös och klar. Bären är i allmänhet söta. Amareller kräver vanligtvis korspollinering för att producera riktigt bra. Moreller är vanligtvis självpollinerande och också bra pollinerare för amarellkörsbär. Körsbär kan bli upp till 8 meter höga (oftast 3-6 m dock), så man kan inte nå alla bär utan plockverktyg.

översättning från finskas Suomalainen Taimi

Estniska sötkörsbäret 'Meelika'

 


Sötkörsbär Prunus avium 'Meelika'


’Meelika’ är en Estnisk korsning från Polli Horticultural Research Centre av Kalju Kask och Johan Eichfeld. Öppen pollinering (1955) av ’Leningradskaja Tšornaja’. Registrerad som ny sort sedan 2009-03-18

Mognadstid: mellansäsong eller tidig mellansäsong.

Körsbäret är litet och ovalt till formen. Skalet är röd till svartröd . Fruktköttet är mörkrött, mjukt, saftigt, passligt sötsurt och mycket gott. Saften är mörkröd. Stenen kan lätt separeras från köttet.

Trädet är medelkraftigt, med rund stadig krona. Delvis självpollinerande men pollinerad av t.ex.'Arthur' och 'Norri' (eller annat sötkörsbär som blommar samtidigt) ger den betydligt bättre skörd. Sjukdomsresistensen är god. Vinterhärdighet till ca zon III (IV) (Finland på Gisela5 motsvarar ca IV-V i Sverige).

Rekommenderas för hem och kommersiellt bruk.

Texten är i mycket en översättning från Polli Horticultural Research Centre text på deras hemsida, med små tillägg från egna erfarenheter i Finland.

söndag 15 januari 2023

Nyheter 2023

Nyheterna för 2023 vilka vi som vanligt börjat lista så smått  redan från hösten 2022 under  höstsorteringen.

Malus Tiina är en estnisk sort med stora äpplen. Här är frukten ännu ej mogen, de får vacker rodnande färg inpå hösten.

  

Följande beräknas komma:

 (Obs! egna bilder saknas ännu för många, så googla gärna fram bild själv)

1. Päronsorter som blir klara juli-augusti 2023

- Stolisnaya, på grundstam pyrus communis och några också på Pyrus pyrodwarf

- Kafedraljnaja, på grundstam pyrus ussuriensis och några också på Pyrus pyrodwarf

- Porin päärynä, på grundstam pyrus ussuriensis

- Tshizovskoje, på grundstam pyrus communis och på Pyrus pyrodwarf 

 ...och lite info om grundstam Pyrus communis

Pyrus communis är den vanligaste grundstammen när det gäller päronträd med normalstor tillväxt. I Finland är det dessutom rätt vanligt med grundstam Pyrus ussuriensis vilken har helt motsvarande egenskaper.

- dessutom följande päronträd på Pyrus pyrodwarf också i juli-augusti:

Americana (Devoe), Moskovskaja, Lyck, Vekovaja, Aune, Tohtori, Lada

dock endast några få träd/sort och de kommer från juli

...och lite info om Pyrus pyrodwarf

Päronträd ympade på grundstam Pyrus Pyrodwarf ska ge ca 60-70% av tillväxt av vanliga pärongrundstammar (som. t.ex pyrus communis).  Pyrodwarf stammen ger också frukt tidigare, (ca 3-4 åriga träd) men dock några färre frukter (brukar då betyda större storlek eller ungefär som när man kartgallrar). Nackdelen kan vara att det uppges komma en del rotskott under ympen vilka man då bör klippa bort. Uppgifter vi sett om härdighet skall motsvara ungefär zon 3 i Finland, vilket vi dock inte har någon egen erfarenhet av.

och utöver päron:

2.  Prydnadskörsbäret Accolade ympat på Gisela 5 (juli)

3.  Egenodlade sötkörsbäret 'Rosso' på Gisela5 (juli)

Rosso Skanskaja

...och lite info om Gisela5

Gisela5 grundstam ger träd med ca 50% tillväxt av vanlig Prunus avium grundstam. Du ger alltså fåglarna mindre chans att ta bären när du lättare kan täcka med nät! Träd ympade på Gisela5 anses också vara en till två zoner härdigare än motsvarande sort ympad på vanlig Prunus avium, vilket förstås är bra i våra zoner.

Sorter vi just nu ympar på Gisela5: Leningrads Svarta, Meelika, Viljands söta, Rosso, Gårdebo och några till.


4. Plommonet av lokalsorten  'Susannas Viktoria' som piska på Prunus ceracifera grundstam. Också några få träd på egen rot. (juli)

"Susannas Viktoria"

5. Sorbus Elit F1 (korsning Burka x Elit), ympad på sorbus aucuparia

6. Vipphortensia-Hydrangeasorter på stam. Dessa sorter finns redan från våren 2023 :


  • - Pinky Winky

  • - Vanilla Fraise

  • - Sunday Fraise

  • - Dahruma

  • - Confetti

  • - Silver Dollar

  • - Phantom

  • - Wims Red 

    Flera sorter av vipphortensia på stam


7. Prydnadsäpplena Rixi, Hopa och Marjatta på P60 grundstam  (kommer i juli 2023)

Malus Rixi - Marjatta - Hopa, sorterna har vi producerat mycket länge men nu kommer träd som blir aningen lägre - passar bättre på små tomter!

...och lite info om grundstam malus P60

P60 grundstam är en polsk dvärgväxande grundstam som ger ungefär 40-50% tillväxt av motsvarande vanlig frögrundstam (eller A2). Den ska vara så pass stark att trädet så småningom ska klara sig utan stöd vilket inte många andra (t.ex B9) klarar. P60 ska också ha utomordentlig vinterhärdighet.

Vi prövar några av våra vanligaste storväxta prydnadsäppelsorter på P60 för att se om man på så vis kan få ett träd som passar ännu bättre på små tomter.

8. Pelaräpplena Punainen Helminauha, Medoc och Senator 

+ estniska  pelaräpplen (mycket små försökspartier) i sorterna:

  • Malus domestica 'Ciepa'

  • Malus domestica 'Kicinos Summer'

  • Malus domestica 'Mango'

  • Malus domestica 'Inese'

    Pelaräpplen Polka t.v och Bolero t.h har vi haft från förut och nu kommer en hel del andra också!

...och lite info om pelaräpplen

Pelaräpplen är sorter framtagna genom korsningar från det kanadensiska ursprunget, Malus 'Wijzik McIntosch'. Läs mera om olika pelaräpplen under etikett "pelaräpplen".



9. Skorvresistenta äpplet Malus Solnyschko, höstfrukt (finns fr våren i begr. mängd)

Malus Solnyshko - stora äpplen. Läs mer om Solnyshko här!

 

10. Skorvresistenta äpplet Malus Afrodita, vinterfrukt (finns fr våren i begr. mängd)

 

Afrodite skall ha stark röd täckfärg med gröngult glänsande skal. Bilden är inte afrodite (vi saknar ännu sådan) utan ett motsvarnade rött äpple. Läs mer om Afrodite här!

...och lite info om skorvresistens

Skorvresistens beror på den s.k. Vf-genen som upptäcktes för rätt länge sen och nu efter långa korsningsförsök finns i en del komersiella sorter. Läs mer om Vf-genen i några av våra tidigare inlägg, etikett Vf-gen!


11.  Malus Orlovim, sen sommarfrukt (finns fr våren i begr. mängd)

12.  Malus 'Sagulins päronäpple', sommarfrukt (finns fr våren i begr. mängd)

13.  Malus 'Rubinola', sen höst - tidig vinter (finns fr våren i begr. mängd)

Rubinola sen höst-tidig vinter.


Rubinola är också en handelssort som ofta förekommer i affärerna.

14.  ett vanligt äppel som påminner om Transparenthe Blanche: Teutarin kuulas (finns fr våren i begr. mängd)

Teutarin kuulas, ljust äpple som när det är riktigt mogen blira en aning rodnande.

15.  Vi tar också in några estniska äpplen, plommon och päron och ett nytt aprikos

bl.a. äpplet Tiinahöstsort med stora äpplen

Äppel Tiina med mogen frukt.

Aprikos: Prunus armeniaca 'Moskovski Krupnõi' 

...och litet info om nya aprikosen  

Sortens namn: 'Moskovski krupnõi' 

synonymer: 'Московский крупный', 'Московский', 'Moskovskij krupnyi', 'Moskovskiy
krupnyy', 'Moscow big'

Aprikos "Moskva" har stora frukter. Deras vikt kan nå 60 gram. Mognar i andra halvan av juli (inland, kust säkert in i augusti!). Skalet på frukten är orange, på vissa ställen rodnande. Fruktköttet är  fast, saftigt, har en fantastisk smak. Kärnan lossar lätt. Trädet är medelstort, sjukdomsbeständigt och vintertolerant. Denna sort är en av de mest produktiva. Den används också som prydnadsväxt, eftersom den har ett snyggt växtsätt och utseende.

Nån kollega här i Finland har angett zon II-III som härdighet med tillägget att aprikoser skall skyddas på våren sen savstigningen börjat.

Anges på ryska sidor som självfertil.

 

Päron, Pyrus communis 'Nova', ska vara mycket härdigt (-50C) och med saftig konsistens i mitten av september. Stort och runt päron. Sorten rapporteras vara bra självfertil.

Plommon

Estniska sorten Prunus domestica 'Liisu'

Liisu plommon

Sorten Prunus domestica Liivi kollane rödplommon

Körsbärsplommon Prunus cerasifera 'Vetraz'

Gamla sorten Petersburg till vänster och nya 'Vetraz till höger.

Körsbär

Estniska sorten 'Arthur' (syn. Kristiina), kommer i juli:

'Arthur', Prunus avium. Makeakirsikka eli imeläkirsikka. Virolainen lajike tuottaa makeita syömämarjoja, mutta puu on kärsinyt Sirpan ja Sakarin (Korpilahti zon IV) makeakirsikoita eniten talvista. Vyöhykesuositus I–II (II–V).

Arthur lönar sig definitivt att pröva antingen som rotäkta eller allra helst påympad på Gisela5 grundstam.

Arthur plommon


Pelaräpplen  (endast några få av varje):

- Malus domestica 'Ciepa'

- Malus domestica 'Kicinos Summer' 

- Malus domestica 'Mango'

- Malus domestica 'Inese'

- och redan säsongen 2022 testade vi också röda Elina (rölliga bald rosa blommor o röda äpplen)


Bärbuskar

16. Lonicera caerulea var. kamtchatica 'Strawberry Sensation' 

17. Vitis 'Solaris' 

        Solaris är en utmärkande vinsort som används ganska långt norrut, men i våra trakter bör den skyddas bra (helst i växthus) under vintern.

Bild-Photo: Ursula Brühl, Julius Kühn-Institut (JKI), Federal Research Centre for Cultivated Plants, Institute for Grapevine Breeding Geilweilerhof - 76833 Siebeldingen, GERMANY


 

...och ännu några nyheter kommer säkert till längre fram på vintern...





 

 


Vf-gen i äppelträden ger skorvresistens

Skorvresistenta höstäpplet Solnyshko

 

Äppelträd vill väl alla ha. Varför då inte satsa på sorter som har större motståndskraft mot skorvsvampen?

Malus domestica, Äppelträd

I tempererade zoner där man har regn under försommaren finns en överhängande risk för svampen Venturia inaequalis vilken är orsaken till det vi i dagligt tal kallar äppelskorv. För att skydda träden mot skorv behövs i vanliga fall en hel del besprutning med svampmedel, men det finns faktiskt träd som har inbyggt försvar mot svampen, sk. Vf-gen, vilken hittades redan lång tid tillbaks i korsningar från vilda Malus floribunda träd.

Äppelskorv börjar oftast på bladen men sprider sig också vid svårare angrepp till frukt med påföljande mörka fläckar. Skorv är också rätt ofta inkörsport till andra svampangrepp som t.ex. fruktmögel-monilia.

Att avla fram nya äppelsorter är dock nåt som är minst sagt tidsödande, speciellt när man strävar till att få högkvalitativa frukter med möjligast fina egenskaper.

Därför har det också tagit modiga 100 år från att man gjorde de första korsningarna (1926) i vilka man senare fann (1953-1966) denna gen till att man idag faktiskt har en  del komersiella sorter som innehåller genen. Under 1970-1980-talen var forskningsprogrammen många där man så att säga strävade till att få med denna Vf-gen (förkortning från Venturia floribunda) från ursprungsträdet benämnt Malus floribunda 821. 

1992 skall det ha funnits 48 namngivna sorter med Vf-genen och 2012 var antalet redan över 80 st. Det stora flertalet av sorterna är dock inte anpassade till våra klimat men några få finns lyckligtvis. 

Du som vill fördjupa dig mera i årtal och forskning kan googla på Vf-gene eller länka dig till den text vi använde för årtalen (Vf scab resistance of Malus, February2011, Trees 26(1):95-108).

Sorter i Finland med Vf-gen

Som jag redan nämnde så är stora flertalet av sorterna med Vf-genen såna som inte passar vårt klimat, men några finns. Zon-angivelser är finsk zon (för svensk zon plussa på 1 till 2 zoner). Man ska kanske också minnas att många av sorterna är oprövade i kallare zoner och kan mycket väl gå att odla i nån zon högre. För de sorter som har lång mognadstid kan det vara skäl att tänka på att de inte alltid hinner mogna så pass att de kan skördas i zoner med kort växtperiod.

Listan har vi gjort utgående från Fruticetum äppellista 2022 och vi garanterar givetvis inte att den skulle vara fullkomligt heltäckande. Afrodite och Solnyschko är enda som vi nu saluför och då gäller det bra att få tag på flera. Jubiljar planterade vi för flera år sedan men tyvärr så försvann det vid ett sorkangrepp och vi fick aldrig tag på nytt träd då.

För mera beskrivningar av de olika sorterna hänvisar vi direkt till Fruticetum äppellista.Där finns också bild på många av sorterna.

- Aape (I-III(IV))

- Afrodite (I-III)

- Bolotovskoje (I-III)

- Dace (I-III)

- Imant (I-II)

- Imrus (I-III)

- Jablotshnyj Spas (Omenan pelastus)  (I-?)

- Jubiley Moskvy (I-III)

- Jubiljar (I-III)

- Kandil Orlovskij (I-IV)

- Kurnakovskoje (I-II)

- Kymppitonni ( I-III?)

- Marat Busurin (I-III)

- Orlovskoje Polesje (I-II)

- Pervinka  (I-III)

- Raika (Rajka) (I), Tjeckien

- Red Fre (I-II), Usa

- Rozhdestvenskoje (Jouluinen) (I-II)

- Start  (I-II)

- Strojevskoje (I-II)

- Solnyschko (I-IV)

- Venjaminovskoje (I-II)

- Zarjanka (I-II?), höstsort




 

Vinteräpplet Afrodite

 

Afrodite skall ha stark röd täckfärg med gröngult glänsande skal. Bilden är inte afrodite (vi saknar ännu sådan) utan ett motsvarnade rött äpple.

Afrodite (Afrodita) är en sort som härstammar från fruktförädlingsinstitutet i Oriol, Ryssland. Den härstammar från en fripollinerad frösådd från en korsning av Malus floribunda 821 x Golden Delicious på 1980-talet. Sorten registrerades 2006. Afrodite är systersort till Solnyshko och har resistens mot äppelrost (har Vf-gen).  

Sorten har god vinterhärdighet, och frukterna kan lagras fram till januari. Trädet kommer snabbt till fruktmogen ålder och ger hög avkastning. Frukten är medelstor (ca 150g), kantig.  

Skalet är tunnt, vaxartat, glänsande och gröngult. Frukten har en stark röd täckfärg. Fruktköttet är vitaktigt, tätt, med fina korn och med en saftig arom. Skörden mognar vid  ca 1300 värmesumma. Trädet är kraftigt och glest förgrenat.

Växtzon är angiven till  I-III (Finland) vilket då motsvarar ca max zon IV-V i Sverige.

Ovan är översättning från finska fruktarboretret (genbank) Friticetum i Lojo, där du också kan se bild på äpplet

Miljöpolicy

 

Miljöpolicy


Vi arbetar aktivt för att bidra till en hållbar utveckling och bevaring av såväl den inre som den yttre omgivningen. Vi kan på så vis hjälpa till att säkra en ren och hälsosam miljö både idag och i framtiden.



Wickmans Plantskola gör detta genom att anpassa verksamheten så att den har minsta möjliga miljöpåverkan genom att:

  • Följa gällande miljölagstiftning.

  • Investera och förädla i egen odling med kända härdiga kloner för att sänka mängden långa onödiga transporter. Med kända kloner producerar vi växter som lyckas hos kunden och därför orsaker lågt svinn både i handelsledet och hos slutkonsument.

  • Utnyttja befintliga resurser på ett effektivt och sparsamt sätt.

  • Sortera och, i den mån det är möjligt, återanvända material. I så stor utsträckning som möjligt använda miljömärkta och återvinningsbara produkter och material.

  • Prioritera de arbetsmetoder som åsamkar minst skada på människan och miljön.

  • Utbilda och informera personalen i miljöfrågor för att kontinuerligt kunna förbättra och effektivisera miljöarbetet.

  • Informera människor och företag i vår omgivning om vårt miljöarbete och på så vis bidra till att information kring miljöarbete når olika delar av samhället.

  • Respektera och följa kunders miljöpolicy vid arbete på plats hos dem.

  • Följa upp och uppdatera våra miljömål.

  • Investera i nyare maskiner och fordon om miljöpåverkan genom detta kan minska.

  • Upprätthålla miljöns mångfald i företagets åkrar och lantbruksmiljö.