Skottbrand - Venturia tremulae / Pollaccia radiosa

Detta är en AI-genererad översikt där vi inte tar ansvar för eventuella fel i tips eller annat. 

Bild: Wiplant

 

Venturia tremulae

och Pollaccia radiosa är synonymer för samma svampsjukdom som angriper asp och poppelträd. Venturia tremulae är det vetenskapliga namnet för den sexuella (teleomorfa) formen, medan Pollaccia radiosa är namnet för den asexuella (anamorfa) formen av svampen. Sjukdomen orsakar skottbrand, som kännetecknas av mörka lesioner på skott som vissnar och kröker sig, vilket kan leda till reducerad höjdtillväxt hos unga träd. 

• Sjukdom: Skottbrand.
• Orsakande svamp: Venturia tremulae / Pollaccia radiosa.
• Symptom: Mörka, expanderande fläckar på skott som dör och kröker sig, vilket kan likna en herdeskrabba.
• Skada: Kan vara mest skadlig för unga träd och minska deras höjdtillväxt.
• Värdväxter: Främst olika arter av asp (Populus tremuloides, P. grandidentata) och poppel (P. alba). 

 

✅ Säker diagnostik – så känner du igen Venturia‐skottbrand (skottsot)

Svampen (Venturia tremulae / Pollaccia radiosa) har ett ganska karakteristiskt skadebeteende på asp.

1. Unga årsskott svartnar från toppen och nedåt

• Det allra yttersta toppskottet svartnar först.

• Svärtan sprider sig några centimeter ner, men brukar stanna ganska abrupt.

• Skottet blir ofta krokigt, böjer sig nedåt och torkar.

2. När man bryter det skadade skottet

• Veden är mörk, torr och spröd i den angripna delen.

• Friskt skott längre ned är ljust och segt — tydlig kontrast.

• Ingen klibbighet eller dålig lukt (till skillnad från bakterieangrepp).

3. Bladen närmast toppen blir svarta, inte fläckiga

• Bladen vid det angripna området torkar svart/brunt i sin helhet.

• Inte typiska runda fläckar → det utesluter Marssonina.

4. Angreppen är årsspecifika och värst vid kall/fuktig vår

• Kommer plötsligt på försommaren, ofta efter regnperioder.

• Nästa år kan trädet vara nästan symtomfritt → typiskt för Venturia.

5. Ofta många toppskott på samma träd

’Erecta’ får ofta flera konkurrerande toppar. Angreppet slår nästan alltid mot samtliga, vilket är ett typiskt mönster.

---

🌿 Åtgärder – så minskar man angreppen

1. Ta bort angripna toppskott

• Klipp 10–15 cm ner i frisk ved.

• Gör det så snart du ser svärtan, helst före midsommar.

• Bränn eller kasta bort skotten (lägg inte på komposten).

Detta minskar mängden svampsporer kraftigt till nästa år.

2. Främja snabb upptorkning

Venturia gynnas av fuktiga skott under våren.

• Plantera/klipp så att trädet får luftig krona (gäller även pelarformer).

• Undvik bevattning mot stammen/kronan.

• Håll omgivningen fri från tät vegetation som håller fukt.

3. Förbättra trädets motståndskraft

Snonväxande asp reagerar bra på:

• Gödsling med måtta på våren (inte sen sommar).

• Jämn markfukt utan övervattning.

• Undvik rotskador och markpackning.

Starkare träd får mindre toppdöd.

4. Acceptera viss bakbeskärning – ’Erecta’ tål det bra

Det positiva med ’Erecta’ är att:

• Trädet skjuter villigt nya toppar efter bortklippta skott.

• Angrepp ger ibland ett snyggare, tätare pelaruttryck året efter.

5. Kemisk bekämpning

I privata trädgårdar används normalt ingen fungicid mot Venturia på asp.
Åtgärderna ovan är tillräckliga, och svamptrycket varierar kraftigt från år till år.

---

🧪 Sammanfattning – snabbdiagnos

Om du ser detta:

• svarta toppar,

• krokiga årsskott,

• plötslig toppdöd efter en kylig/våt period
  → då är det med mycket hög sannolikhet Venturia-skottsot.

 

Syrenstrit - Igutettix oculatus

Då har vi sedan några år tillbaks en ny ovälkommen gäst i våra trädgårdar och parker, nämligen syrenstrit, Igutettix oculatus.

 

Inte så bra bild, men å andra sidan har dom flera stadier också, mera ben och sist vitare och vingar.

 

Det är syrenstrit, Igutettix oculatus,   Syren och liguster tillhör samma växtfamilj, Oleacea - syrenväxter, så striten kan drabba båda. 

Både nymfer och fullvuxna stritar suger bladsaft. De fullvuxna stritarna har vingar och vingarna bildar som en takås på kroppen.

Striten trivs när det är torrt och varmt, fuktig och svalare väder tycker den inte om. Det är bra om buskarna har god tillgång på vatten. Striten lägger sina ägg, de som läggs senare på säsongen övervintrar under barken, på årsskott och  om man klipper in buskarna på vårvintern och bränner kvistarna decimerar man antalet. 

Så snart man upptäcker skador på bladen, eller ännu hellre om man då och då kollar under bladen, kan man behandla buskarna med såpvattenlösning eller såpsprit för att motverka stritarna, medan de ännu inte är så rörliga. Undvik spruta i sol! Stritarna störs också om man sprutar vatten under bladen rätt ofta. 

Det är dock lättare sagt än gjort att bli kvitt dessa när häckarna är många och  höga och den fullvuxna striten kan flyga upp och flytta på sig.

Senare på säsongen brukar angreppen klinga av men då är bladen redan fula. Buskarna dör inte men tillväxten reduceras. 

Angrepp av syrenstrit brukar normalt gå i cykler om några år så i år mycket nästa år kanske mindre. 

Vill du titta närmare på bilder av syrenstriten i olika stadier så finns en finsk webbsida (endast på finska - ötökkätieto.fi) där syrenstriten finns på sidan om stritar.

 

Vf-gen i äppelträden ger skorvresistens

Skorvresistenta höstäpplet Solnyshko

 

Äppelträd vill väl alla ha. Varför då inte satsa på sorter som har större motståndskraft mot skorvsvampen?

Malus domestica, Äppelträd

I tempererade zoner där man har regn under försommaren finns en överhängande risk för svampen Venturia inaequalis vilken är orsaken till det vi i dagligt tal kallar äppelskorv. För att skydda träden mot skorv behövs i vanliga fall en hel del besprutning med svampmedel, men det finns faktiskt träd som har inbyggt försvar mot svampen, sk. Vf-gen, vilken hittades redan lång tid tillbaks i korsningar från vilda Malus floribunda träd.

Äppelskorv börjar oftast på bladen men sprider sig också vid svårare angrepp till frukt med påföljande mörka fläckar. Skorv är också rätt ofta inkörsport till andra svampangrepp som t.ex. fruktmögel-monilia.

Att avla fram nya äppelsorter är dock nåt som är minst sagt tidsödande, speciellt när man strävar till att få högkvalitativa frukter med möjligast fina egenskaper.

Därför har det också tagit modiga 100 år från att man gjorde de första korsningarna (1926) i vilka man senare fann (1953-1966) denna gen till att man idag faktiskt har en  del komersiella sorter som innehåller genen. Under 1970-1980-talen var forskningsprogrammen många där man så att säga strävade till att få med denna Vf-gen (förkortning från Venturia floribunda) från ursprungsträdet benämnt Malus floribunda 821. 

1992 skall det ha funnits 48 namngivna sorter med Vf-genen och 2012 var antalet redan över 80 st. Det stora flertalet av sorterna är dock inte anpassade till våra klimat men några få finns lyckligtvis. 

Du som vill fördjupa dig mera i årtal och forskning kan googla på Vf-gene eller länka dig till den text vi använde för årtalen (Vf scab resistance of Malus, February2011, Trees 26(1):95-108).

Sorter i Finland med Vf-gen

Som jag redan nämnde så är stora flertalet av sorterna med Vf-genen såna som inte passar vårt klimat, men några finns. Zon-angivelser är finsk zon (för svensk zon plussa på 1 till 2 zoner). Man ska kanske också minnas att många av sorterna är oprövade i kallare zoner och kan mycket väl gå att odla i nån zon högre. För de sorter som har lång mognadstid kan det vara skäl att tänka på att de inte alltid hinner mogna så pass att de kan skördas i zoner med kort växtperiod.

Listan har vi gjort utgående från Fruticetum äppellista 2022 och vi garanterar givetvis inte att den skulle vara fullkomligt heltäckande. Afrodite och Solnyschko är enda som vi nu saluför och då gäller det bra att få tag på flera. Jubiljar planterade vi för flera år sedan men tyvärr så försvann det vid ett sorkangrepp och vi fick aldrig tag på nytt träd då.

För mera beskrivningar av de olika sorterna hänvisar vi direkt till Fruticetum äppellista.Där finns också bild på många av sorterna.

- Aape (I-III(IV))

- Afrodite (I-III)

- Bolotovskoje (I-III)

- Dace (I-III)

- Imant (I-II)

- Imrus (I-III)

- Jablotshnyj Spas (Omenan pelastus)  (I-?)

- Jubiley Moskvy (I-III)

- Jubiljar (I-III)

- Kandil Orlovskij (I-IV)

- Kurnakovskoje (I-II)

- Kymppitonni ( I-III?)

- Marat Busurin (I-III)

- Orlovskoje Polesje (I-II)

- Pervinka  (I-III)

- Raika (Rajka) (I), Tjeckien

- Red Fre (I-II), Usa

- Rozhdestvenskoje (Jouluinen) (I-II)

- Start  (I-II)

- Strojevskoje (I-II)

- Solnyschko (I-IV)

- Venjaminovskoje (I-II)

- Zarjanka (I-II?), höstsort

 

Rönnbärsmal och rönnplantering

En fråga som vi besvarat hundratals gånger denna höst är om rönnbärsmal och rönn, alltså huruvida det är till skada eller till nytta med rönn invid äppelplantering?

Rönnbärsmalens larv

Frågar man folket är det nämligen så att ca 50% av svaren är ja - till skada, och andra 50% - nej, nyttigt. Själva har vi alltid varit av åsikten att malen går till äppel om det inte finns älsklingsrätten, rönn, i närheten.

Vi googlade runt för att se om det finns forskning inom just detta. Och ja, mycket riktigt hittar vi ett kompendium på Svenska Jordbruksverket, så få se då om frågan får ett definitivt svar.

Strategi 1, Hundrafemtio meter

Just det ja, 150 m, är malens flygområde. Och har du inga värdväxter för malen inom den radien så är du säker. Eller nästan säker, för blåser vinden rätt hittar malen fram ändå, mycket längre än de 150 metrarna   Men nu är det inte bara rönn det är frågan om som värdväxt utan till värdväxterna hör förutom vanlig rönn (Sorbus aucuparia) också närbesläktade arter som nordrönn, vildapeln, österrikisk oxel och häckoxel...

Strategi nr 2 - säkra rönnens blomning

I den andra stragegin gör man precis tvärtemot, säkrar rönnens blomning. Så långt det går alltså. Man planterar in förutom vanlig rönn några av de andra sorters värdväxter för att säkrast möjligt få till en blomning som är attraktivare än äppel.

I strategi 2 kan man ytterligare ta sig till med att hålla rönnarna och värdväxterna rätt låga och så plockar man bort en stor del av rönnbären när malens ägg finns i bären. På detta vis räknar man med att få en balans mellan rönnbärsmal och deras naturliga fiender (läs om dessa i kompendiet). 

Vilken strategi man ska välja beror alltså egentligen på hur man kan bemästra omgivningen.

Läs mera:

Rönnbärsmal på Wikipedia, https://sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%B6nnb%C3%A4rsmal

Rönnbärsmal - bild från Wikipedia, Donald Hobern - Flickr: Argyresthia conjugella

Svenska Jordbruksverket - Rönnbärsmal i ekologisk äppelodling,   https://www2.jordbruksverket.se/download/18.7311bc90176430fc5e6a7f07/1607677397151/jo20_13.pdf

Då gråter plantskolisten

Just ikväll, 3 maj, fick jag tips att ett arbetslag under dagen jobbat på beskärning i Centrumparken i Närpes. Gott så långt - det finns saker som behöver beskäras. 

Men genast jag stiger ur bilen för att snabbbesikta vad som gjorts faller mitt öga på flera försommarblommande buskar som beskurits ner mer eller mindre till marknivå. Dit for alltså årets försommarblomning.

Allt utom de gröna Tomppa dvärggranarna har hamnat under saxen

Den röda ginsten blommar nog inte i år för nu ligger den här

Ginst - stubben kvar, det tar ett år att växa upp för ny blomning.

Syrener skall blomma på gammal kvist från slutet av maj. Den här ädelsyrenen bildar inga blommor i år.

syrenkvist som borde blommaefter ca 30 dar - nu tar det nog mer än 390 dar

Här är en annan syren som fått en konstig beskärning, alla skott har toppats in, kanske vi får se en eller ett par blommor men inget blomhav.

ännu mer stympat - men det blir ju enorm tillväxt inför nästa år så då hoppas jag inte det blir samma behandling

Kungsspirea skall blomma med röda breda klasar i juni - från gammal kvist!

Björkspireans blomning for dit, den kunde gott ha klippts ner först efter blomningen kring midsommar

Stefanandran ska vara marktäckande, nu blir det att rensa ogräs i sommar i stället!

...och smultronschersminer ska blomma på gammal kvist. dit for schersmindoften i andra halvan av juni

Prydnadsäppel kan man givetvis göra med längre stam, så har också varit tanken från början därför planterades träd av en storlek större än vanligt. Vid borttagande av stamkvistar nerifrån bör man dock aldrig lämna "tappar" som här eftersom det gör att du får enorm skottbildning och alltså rakt motsatt effekt.

nästan bra beskuret

 Rixi prydnadsäppel galet beskuret med tapp

De enda som enligt min mening behövde beskäras var några sensommarblommande spirea sorter, där vi normalt rekommenderar att klippa bort fjolårets blomning (alltså ca 10-20/25 cm) och sen brukar vi ta sparsamt också på ölandstokar just av samma orsak att där finns en massa gamla blommor från hösten vilka ser skräpiga ut.

Grönlandstoken i den låga muren kunde gott också ha fått sig en putsning (borde förresten ha skett redan strax efter blomningen  i juli-21, alltså strax efter att vårt skötselavtal gick ut 30.06.21). Här är det de gamla blomstänglarna som ska putsas bort eftersom växten i sig är en vintergrön marktäckande buske.

Närpes Stad borde kanske skyndsamt låta uppgöra en skötselplan för dylika områden eller så gör man som många privata byggaktörer, beställer och betalar skötselplanen i samband med planeringen.

Kjell W

Vinbärsgallkvalster, Cecidophyopsis ribis

Här kommer information om hur gallkvalster på svarta vinbär ser ut och vad som finns att göra.

 

så här ser en  en gallkvalsterknopput

 

Vinbärsgallkvalster (Cecidophyopsis ribis ) gisslet nr 1 på svarta vinbär, eller rättare sagt på vinbär tillhörande gruppen Ribes nigrum, hit hör också gröna vinbär.

Gallkvalster är minst av alla kvalster, de är frågan om mikroskopiskt små djur. Gallkvalster angriper främst vedartade växter och är mycket värdspecifika, d.v.s. lever bara på ett bestämt växtslag. Gallkvalster övervintrar i buskarnas knoppar eller mellan knoppfjällen. De sprids främst med vinden men kan även följa med insekter och plantor. 

Den här bilden tog jag på hösten 2010 när jag var hos en kund och skulle förnya hans bärbuskar. Hos grannen fanns ca 25 gamla svarta vinbärsbuskar helt fulla med vinbärsgallkvalsterknoppar. På bilden ser man också tydligt att angreppen har fortgått år efter år och det är nästan enbart kala kvistar kvar.

För att bekämpa vinbärsgallkvalstret brukar det endast rekommenderas att ”gräv upp och kassera busken” , men några tips (mest förebyggande) finns:

1. Har man buskar av svarta vinbär ska man kontinuerligt granska dem för att upptäcka knoppsvällningar. Detta gör man på senhösten-vintern-tidig vår för det är då det finns chans att observera eländet. Detta ska man göra även om man planterat s.k. Resistenta sorter (se nedan) eftersom resistens nu inte nödvändigtvis betyder resistens efter några år.
2. Hittar man några få svällda knoppar kan man lugnt plocka bort dem och BRÄNNA. Visst kan det komma nån ny ett nytt år men lämnar man en enda kvar så har man otroligt mycket en ny säsong.
3. Då var det förebyggande arbete. Det är förstås viktigt att buskarna står avskilt från vilda och gamla buskar där troligtvis gallkvalster finns. Bor du i villaområde är det skäl att också prata med grannar för där finns lika stor risk till spridning som från buskar i naturen. Gör gemensam sak och ni lyckas desto bättre.
4. Till förebyggande arbete hör också att förnya plantorna tillräckligt ofta. Detta eftersom gallkvalstren sprids dels med vind, dels med fåglar och insekter. Känsligare sorter av svarta vinbär får förr eller senare angrepp, det är därför du ska förnya odlingen. I yrkesodling byts plantor med ca 6-8 års intervaller men bra beskurna plantor utan näraliggande smittkälla kan nog hålla några år längre.
5. Till förebyggande arbete hör också att välja friska plantor och rätta sorter. Friska plantor är väl en självklarhet men få känner till att det är olika mottaglighet på olika sorter. Det forskas mycket just nu på resistens mot gallkvalster och man har också kommit en bra bit på väg – ja egentligen så pass långt så att man talar om ”resistens”. Har du svårt att hålla koll på din omgivning, ska du satsa på såna sorter. Tidigare ansågs sorten Titania vara resistent men senare forskning och provodling har gett vid handen att man faktiskt kan få in enstaka gallkvalster i den sorten (gäller områden där dagslängden under början av sommaren är kortare).

Ribes ’Intercontinental’ är en ny sort av svarta vinbärsom tagits fram vid SLU på Balsgård. Den är motståndskraftig mot gallkvalster och svampsjukdomar och har gigantiska bär med mild smak. Lämplig för ekologisk odling och odling i hemträdgården.

Vinbärsgallkvalstret ”väller ut” ur sin knopp ungefär 7-15 dar efter att vårvärmen satt in. Allt arbete med att förhindra spridning ska göras före detta. Det finns säkert forskning på hur stor värmesumma ”värmetimmar med mer ä'n +5 grader” dessa småkryp behöver för att kläckas men tipset är att ju varmare vår desto snabbare kommer dom och sällan tar det längre tid än två veckor, så håll utkik. Enligt en engelsk undersökning gäller (refererat av dansk proffsodling) ”I undersøgelse blev det vist, at det ofte gjaldt, at vandringen startede den første dag efter 1. marts, hvor temperaturen nåede op over 16° C. ”

Enligenderas är att lämna tomt en säsong och plantera nytt först därefter. Vår erfarenhet är också att är man nogat egen gammal erfarenhet lyckas man också rätt effektivt när man tar bort buskarna på senhösten (med rot och allt) eftersom kvalstren då har förflyttat sig till knopparna. Det normala som rekomm med borttagningstidpunkt och faktiskt tar bort alla kvistar och stubbar så är man kvitt eländet genast.

Också gröna vinbär hör till gruppen Ribes nigrum och kan alltså få angrepp.

Röda vinbär, liksom vita vinbär och här på bilden rosa vinbär hör till gruppen Ribes rubrum och är inte begärliga för gallkvalster.

Här finns fler bilder med fulingarna: http://www.mindenpictures.com/search?s=Cecidophyopsis%20Ribis

Och sist men inte minst, när du ska förnya dina plantor, kom till oss på Wickmans Plantskola. Vi berättar vilka sorter vi kommit fram till är de som snabbast får angrepp, alltså vilka du ska undvika!