How to - Känn igen din björk!

I naturen finns vanligen två olika vildväxande björkar, glasbjörk och vårtbjörk. De är ingen stor skillnad på utseendet men ibland kan det vara bra att känna igen sin björk, särskilt om den är yngre och ännu ska växa i 50-100 år eller i ytterlighetsfall upp till 300 år. Hur gör du?

1. Ta ett steg tillbaks

Just det, gå några steg tillbaks så att du ser trädet litet från sidan. Vårtbjörk är normalt smalare i växten och  kvistspetsarna hänger en aning. Glasbjörk är spretigare och växer faktiskt också bra på fuktigare marker.

Vårtbjörken kan växa på fuktig mark men tycker egentligen bättre om normal fuktighet och t.o.m. litet tottare plats.

Här ser man tydligt att grenspetsarna hänger rakt nedåt = vårtbjörk.

2. Sträck fram handen och känn på de nya tunna kvistspetsarna.

Steg nr två för att sortbestämma är nog att känna på de nyare tillväxtspetsarna. Vårtbjörken har fått sitt namn efter de "vårtor" som finns just på de nyare tunnare tillväxtskotten, både årets och fjolårets.

Litet överallt förekommer korsningar mellan olika björkar och detta kan resultera i att det inte finns så många vårtor som hos en fullfjädrad vårtbjörk - det var därför du först bör göra steg 1.

"Vårtor" på årstillväxten = vårtbjörk

3. Är löven inskurna?

När du kostaterat "vårtor" på kvistar, bör du titta litet närmare på löven. Det finns nämligen mutationer vilka benäms med annat namn. Såna är t.ex Fransbjörk, Ornäsbjörk, Hängbjörk m.m. Dessa mutationer har oftast mycket inskurna blad eller i hängbjörkens fall så hänger hela kvistarna, inte bara kvistspetsarna som hos vårtbjörk. Mutationerna är oftast också odlingsformer och förekommer därför mest som planterade vid parker och bosättningsområden.

mycket inskurna blad = Ornäsbjörk. Ornäsbjörken och fransbjörken kan ibland förväxlas eftersom fransbjörken också har inskurna blad, dock inte lika mycket som ornäsbjörken. Här på bilden ser man också att ornäsbjörken faktiskt har "vårtor" på tillväxtkvisten.

Det finns också pelarformer av björk. Detta är pelarformen av glasbjörk, Betula pubescens f. columnaris.

helt hängande, både topp och grenar = hängbjörk, Betula pendula 'Yongii'

Bland både glasbjörk och vårtbjörk finns det mutationer med röda löv. De kallas allmänt Rödbjörk. Längre norrut är det den rödbladiga rödbjörken, Betula pubescens 'Rubra', som är den härdigare och kommer man ner i sydfinland eller längre ner i Norden eller Europa är det rödbladig vårtbjörk som är den vanligare rödbladiga formen. De kan skiljas från varandra genom steg 1 och 2.

Röda löv = rödbjörk. I detta fall röd glasbjörk, Betula pubescens Rubra.

Sen vi gjorde inlägget om björk fick vi tipset att också nämna masurbjörk. Masur är också en form av vårtbjörk, Betula pendula var. carelica, och här är det förutom att det på stammen förekommer mer eller mindre med "knutor" också främst veden inuti stammen som skiljer. Hos vissa planthärkomster varierar också  växtstorleken. I Finland finns många olika härkomster av masur (kollade mikrolabbets lista där 19 E-kloner finns listade och Mynnilä arboretrums lista där ett 30-tal ursprung/kloner finns listade). Flera av dessa kloner har undersöks med avseende på värdet för snickeribranschen. Som direkt prydnadsträd utmärker sig dock  inte masurbjörkarna något speciellt.

Ett tips om du tänker dig att plantera nya björkar är att undersöka din mark. Är den till våtare hållet - överväg att plantera glasbjörk! Är det bättre att björken blir smalare i växten, t.ex för att inte hindra trafik - överväg att plantera vårtbjörk. Och sist men inte minst, vill du ha en björk som inte blir fullt så stor som glas-, eller vårtbjörk - börja se på mutationerna med inskurna blad eller med röda blad.

Med björkhälsningar,

Wickmans Plantskola