Snabelsvärmare, Deilephila elpenor

Mitt i vintern gör vi i ordning bilder mm. och stöter plötsligt på bild av svärmare på syrenblad. 

Frågade Chat GPT vilken det kunde vara. Texten nedan är gjord av AI och eventuella fel och brister vi inte observerat tar vi inte ansvar för. 

Se inlägget endast som tips på vad Du kan möta i Din trädgård, och kom nu ihåg att alla kryp du möter inte nödvändigtvis är av ondo!

 

Om det är frågan om större eller mindre snabelsvärmare låter vi vara osagt. Båda skall finnas enligt Wikipedia.

Snabelsvärmare / Elefantsvärmare (Deilephila elpenor)

Deilephila elpenor är en nattaktiv fjäril i familjen svärmare (Sphingidae) och är en av de mest igenkännliga arterna i Sverige, främst tack vare sitt ovanliga larvstadium. Arten förekommer i stora delar av Europa och är relativt vanlig i svenska trädgårdar, särskilt i fuktigare miljöer.

Larven

Larven blir omkring 3–5 cm lång och är kraftig i kroppen. Ett av dess mest karakteristiska drag är de stora, ögonliknande fläckarna nära huvudet. När larven känner sig hotad drar den in huvudet, vilket gör att fläckarna framträder tydligare och ger intryck av ett litet ormliknande huvud – ett effektivt försvar mot rovdjur. Färgen kan variera från grön till brun eller grå.

Larverna lever bland annat på syren, vilket gör dem vanliga i villaträdgårdar, men de äter även mjölkört, dunört och vissa prydnadsväxter.

Puppstadiet

När larven är fullvuxen lämnar den växten och förpuppas i marken. Puppan övervintrar, och fjärilen kläcks följande sommar.

(Upphovsrättsfri bild på puppstadiet:
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Deilephila_elpenor_pupa.jpg)

Den färdiga fjärilen

Den vuxna snabelsvärmaren är en mycket färgstark nattfjäril med rosa och olivgröna vingar. Den flyger i skymning och natt och kan hovra vid blommor medan den suger nektar, ungefär som en kolibri. Trots sitt exotiska utseende är den helt ofarlig och en uppskattad del av den biologiska mångfalden i trädgårdar.

Mera bilder på den vuxna fjärilen:
https://commons.wikimedia.org/wiki/Deilephila_elpenor

https://sv.wikipedia.org/wiki/St%C3%B6rre_snabelsv%C3%A4rmare

 

Hur man gynnar snabelsvärmaren i trädgården

Snabelsvärmaren gynnas av naturnära och varierade trädgårdar. Ett av de viktigaste sätten att hjälpa arten är att låta dess värdväxter finnas kvar. Syren, liksom mjölkört (rallarros) och dunört, är viktiga larvväxter och bör om möjligt sparas även om bladen blir kraftigt uppätna under sensommaren.

Undvik eller minimera användning av bekämpningsmedel, särskilt under sommaren när larverna utvecklas. Även milda preparat kan slå hårt mot fjärilslarver.

Eftersom arten förpuppas i marken är det bra att lämna delar av trädgården orörda över vintern. Undvik djup grävning där larver kan ha krupit ner för att förpuppas, och låt gärna löv och växtrester ligga kvar som skydd.

För den vuxna fjärilen är nektarrika blommor viktiga. Växter som kaprifol, lavendel, flox och nattljus ger bra föda under skymning och natt.

Genom att kombinera blomrika ytor, värdväxter för larver och lite ”stökiga” hörn i trädgården kan man skapa goda förutsättningar för snabelsvärmaren – och samtidigt bidra till en rikare biologisk mångfald.

Monilia på äppel, päron, plommon och körsbär

 

Fruktmögel angriper oftast via skador på frukten. Att många sorter är mindre känsliga för fruktmögel kommer sig också oftast av att de har ett stadigare skal som inte får skador av insekter, andra svampangrepp, hagel, fåglar, getingar eller andra yttre faktorer så snabbt.  

Bästa sätt för hemträdgården att minimera angrepp av fruktmögel är god trädgårdshygien och givetvis att tänka på att använda beprövade sorter med mindre skador.

För en beskärningskurs hösten 2025 gjorde vi ett litet AI-sammandrag om fruktmögel för att belysa att beskärningen är en viktig del i undvikande av fruktmögel. Här är vad vi fick fram (och tänk på att det kan förekomma fel vi inte märkt i AI-sammandrag vilka vi inte tar ansvar för, så om du tänker dig t.ex att använda kemiska medel eller motsvarande kolla då alltid med yrkesfolk vad som är tillåtet och möjligt)

... och min CHAT GPT föreslår alltså följande (länkar går till sidor AI använt - om länkarna inte funkar eller innehåller felaktig information är utom vår koll): 

 

Här är ett kompakt, nordiskt-anpassat “så undviker du monilia”-paket för äpple/päron och plommon/körsbär i svalare zoner (FI zon 2–4 / SE zon 3–6).

Vad är vad?

• Äpple & päron – fruktmögel / gul monilia
  Orsakas främst av Monilinia (Monilia) fructigena. Angriper mognande frukter, ofta via sår; ger bruna rötor och gula/gräddvita sporkuddar. Övervintrar i ”fruktmumier” som hänger kvar eller ligger på marken. SLU Bibliotek+2SLU.SE+2

• Plommon & körsbär – blom- och grentorka / grå monilia
  Orsakas främst av Monilinia (Monilia) laxa. Smittar under fuktig, kylig blomning; blommor och kortskott vissnar, skotten torkar tillbaka, ibland även frukter (särskilt omogna körsbär). Övervintrar i angripna skott och fruktmumier. SLU Bibliotek+1

Förebyggande åtgärder som fungerar i svala, fuktiga klimat

1. Städa hårt – hela säsongen
   Plocka bort angripna frukter direkt (även på trädet), klipp av torra skott med vissna blomställningar och skär ned i frisk ved. Samla och för bort/bränn fruktmumier och löv; lägg dem inte i komposten. Detta minskar sporkällor inför nästa säsong. Yle.fi+1

2. Luft och ljus i kronan
   Hålla kronan gles minskar blad- och fruktfukt (nyckeln i zoner med kyliga, långdragna regnperioder). Beskär äpple/päron främst JAS (jul–aug–sept) eller tidig vårvinter; plommon/körsbär beskärs lätt under JAS för att minska infektionsrisk i snittytor. Riksförbundet Svensk Trädgård+1

3. Minska sår på frukterna
   Tunn gallring så att frukter inte ligger an mot varandra; håll efter skadeinsekter/fågelskador eftersom sår är inkörsport för fruktmögel. (Getingar, fåglar, larver m.m. ökar angreppen.) Nätning mot fåglar/getingar nära skörd kan löna sig. Blomsterlandet.se+1

4. Välj plats och skötsel som torkar snabbt
   Soligt, luftigt läge; undvik frostfickor och tunga, vattensjuka jordar. Vattna vid behov på morgonen och inte över kronan under blom/efter skörd. (Grå monilia gynnas starkt av fuktig blomning.) SLU Bibliotek

5. Skörda i tid & lagra rätt (äpple/päron)
   Plocka inte övermoget, sortera bort minsta skada, kyl ned snabbt och lagra svalt och torrt – annars vandrar rötor lätt mellan frukter. SLU Bibliotek

6. Sortval – tänk mottaglighet
   Sortskillnaderna är stora. I Sverige nämns t.ex. ‘Alice’, ‘Ingrid Marie’, ‘James Grieve’, ‘Oranie’, ‘Sävstaholm’ som mer känsliga för fruktmögel. Välj hellre mindre mottagliga sorter som rekommenderas för din zon av lokala plantskolor/växtskyddscentraler. FOR - Fritidsodlingens riksorganisation+1

7. Tidpunkt för insats på Prunus (plommon/körsbär)
   Håll extra koll vid/strax efter blomning under kallt, regnigt väder – det är då grå monilia smittar som mest. Ta bort vissna blomställningar och toppa tillbaka skott med ”bränd” spets i samma veva. SLU Bibliotek

8. Kemisk bekämpning – bara där det är motiverat och tillåtet
   I yrkesodling används godkända svampmedel runt blomning (Prunus) eller från bladknopp till blomslut (äpple/päron), t.ex. preparat med boskalid+pyraklostrobin eller cyprodinil+fludioxonil enligt etikett. Kontrollera nationella register (FI: Tukes/Kemidigi, SE: Jordbruksverket) för vad som är tillåtet i din odling och om hobbyanvändning är tillåten. Prioritera växthygien; i hemträdgårdar räcker hygien oftast längst. Jordbruksverket+3hankkija.fi+3Syngenta+3

Snabbt art-anpassat

• Äpple/Päron (M. fructigena): gallra frukt (minskar kontakt), plocka skadade frukter direkt, plocka rent på hösten, var noga vid skörd/lagring; håll efter getingar/fåglar. Blomsterlandet.se+1

• Plommon/Körsbär (M. laxa): sanera hårt under/efter blom, JAS-beskär för frisk ved och luft, ta bort vissna blomställningar och ”brända” skott, plocka mumier. Extra vaksam vid kalla, regniga vårar. SLU Bibliotek+1

Zontänk (FI 2–4 / SE 3–6)

• Svalare zoner har ofta långvarigt fuktiga blomningar → hög smittrisk för grå monilia; lägg krutet på luftning, JAS-beskärning och blomningsnära sanering. SLU Bibliotek

• Kortare säsong → prioritera tidig skörd och snabb nedkylning av kärnfrukt för att minska lagringsrötor. SLU Bibliotek

  

med denna checklista:

 

ÄPPLE & PÄRON – ÅRSTIDSVIS

Viktigast per årstid:

• Vår: Ta bort alla mumier • Beskär för luft • Klipp bort vissna skott

• Sommar: Gallra frukt • Plocka bort angrepp direkt • JAS-beskär för luft

• Höst: Skörda i tid • Sortera bort skadad frukt • Städa bort allt angripet

• Vinter: Kontrollera och ta bort mumier • Planera beskärning • Se över sortval

 

PLOMMON & KÖRSBÄR – ÅRSTIDSVIS

Viktigast per årstid:

• Vår: Ta bort vissna blommor/skott • Inspektera vid fuktig blomning • Undvik vårbeskärning

• Sommar: JAS-beskär för luft • Ta bort angripna frukter direkt • Skydda mot fåglar/getingar

• Höst: Plocka alla mumier • Klipp bort torkskador • Lätt beskärning vid behov

• Vinter: Ta bort gamla mumier • Kontrollera skador • Planera JAS-beskärning

 ************

Sedan saxade vi från  Wikipedia  (länkar går till wikipedia sidor där också en hel del foton finns)

Monilia är ett släkte av svampar inom sporsäcksvampar. Monilia laxa och Monilia fructigena som främst drabbar äpple- och päronträd, medan Monilia cinerea (stenfruktmögel) främst drabbar bland annat körsbär och plommon.

Monilia laxa kallas blom- och grentorka eller grå monilia på svenska (har även kallats kärnfruktmögel). Den gör att angripna blomklasar vissnar direkt efter blomningen. Monilia laxa kan sprida sig in i veden och gör att grenen sakta tynar bort. Denna monilia kan bara åtgärdas genom beskärning av angripna grenar.

Monilia fructigena kallas fruktmögel eller gul monilia. Den angriper bara frukterna. För att undvika denna bör man kartgallra tidigt på säsongen.

 

 

•  
   
   

 

Äppelskorv eller fruktskorv

Fruktskorv var största anledningen till att skörden av äppel blev det sämsta på mannaminne under säsongen 2025. Här kommer litet samlad information vi genererade med AI inför en beskärningskurs på senhösten 2025.

skorvangrepp är ofta också inkörsport till andra svampangrepp så det kan löna sig att avlägsna angripna frukter även om de inte är oätliga. Bilden från sommaren 2015 som också var en besvärlig säsong för fruktskorv om än inte lika svår som säsongen 2025. 

 

Observera! Eftersom inlägget är AI-sammandrag kan det finnas fel som vi inte upptäckt vid genomläsning. Inlägget är endast ämnat som information och om du tänker åtgärda eller förebygga med kemiska medel bör du alltid kolla med utbildade fackmän före du skrider till verket (borde ordna sig per automatik eftersom endast fackmän har tillstånd att inhandla och använda de flesta medel). 

 

Fruktskorv (äppelskorv) – Vad är vad & hur undviker man det

Gäller främst Venturia inaequalis (äppelskorv) och Venturia pyrina (päronskorv). Anpassat för Finland zon 2–4 och Sverige zon 3–6.

Vad är fruktskorv?

• En svampsjukdom som trivs i kyligt, fuktigt vårväder – typiskt i nordiska zoner.

• Angriper blad, skott och frukt.

• Symtom: olivgröna fläckar på blad, skrovlig/svart skorv på frukter.

• Sprids via sporer från fallna blad och övervintrade infektioner.

Viktigaste åtgärderna (översikt)

• Håll rent: ta bort fallna blad på hösten och våren.

• Lufta trädkronan: minskar bladfukt → minskar infektion.

• Välj tåliga sorter: speciellt viktigt i svala zoner.

• Undvik långvarig fukt på blad: vattna vid roten, inte över kronan.

• JAS-beskärning för bättre ljus & luft.

   

   

  Generella tips för nordiska svala zoner

• Kronans luftning är avgörande – fukt torkar långsammare i zon 2–6.

• Sortval spelar störst roll i områden med återkommande kall och fuktig vår.

• God höststädning kan minska nästa års skorv med upp till 70–80%.

•  

  ---

  ✅ När sprids fruktskorv?

  1) Huvudsmitta sker vid blomning och tidig fruktsättning

  Detta gäller särskilt i nordiska zoner (FI 2–4 / SE 3–6) där vårar är kalla och långvarigt fuktiga.

  De mest kritiska perioderna är:

• Knoppning → blomning → kartstadiet

• Temperaturen ligger ofta mellan 8–18°C

• Bladen är unga och extremt mottagliga

Blomning är alltså den viktigaste perioden för att stoppa skorv – 70–90 % av säsongens infektioner startar här.

---

✅ Infektion sker vid fukt – hur länge krävs fukt på bladet?

(Siffrorna nedan är från de klassiska Mills-tabellerna som används i hela Norden.)

Vid 12–15°C krävs:

• 6–9 timmars bladväta → lätt infektion

• 9–12 timmars bladväta → mellaninfektion

• 12–18 timmars bladväta → svår infektion

Vid kallare väder (6–8°C) behövs längre fuktperioder (12–24 timmar).

Vid varmare väder (18–20°C) behövs kortare fuktperioder (5–7 timmar).

Detta är typiskt för Sverige och Finland där:

• kalla regn → längre bladfukt → hög smittrisk

• långsam upptorkning → infektion fortsätter även efter att regnet slutat

---

✅ När ska man bespruta OM man ska använda kemiska medel?

(Detta gäller yrkesodlare eller där medlen är tillåtna – privatpersoner har begränsade alternativ.)

Det finns två angreppssätt:

---

✅ 1. Förebyggande behandling (skyddsmedel) – innan regn

Gäller t.ex. svavel, kaptan m.fl.

Regel: Spraya strax innan förväntad regnperiod under blomningen och kartstadiet.
Dessa medel ska sitta på bladet innan det blir vått.

---

✅ 2. Efter-regn behandling (kurativ effekt) – inom vissa timmar

Vissa medel (t.ex. difenokonazol, pirimetanil, cyprodynil/ fludioxonil i yrkesodling) har viss efter-effekt.

Tidsfönster:

• Inom 24 timmar efter att fuktperioden startat = bäst

• Senast 48–60 timmar om temperaturen varit låg (8–12°C)

• Ofta 24–36 timmar räknas som säkrast

Alltså:
Om regn börjar kl 18:00 → behandling bör ske senast nästa dag på förmiddagen, gärna tidigare.

I nordiska kalla våren drar detta fönster ofta ut lite längre, eftersom svampens utveckling går långsammare.

---

✅ Mer praktiskt uttryckt för finsk zon 2–4 / svensk zon 3–6

• Regnar det mer än 6 timmar vid 8–16°C under blomning → smittrisk

• Torkar det inte upp inom 12–24 timmar → hög smittrisk

• Om man besprutar – gör det före regn eller inom 24–36 timmar efter regnets start

•  

  ************************************** 

   

  PS! För mindre privatträdgårdar är det givetvis det allra bästa att tänka på problemet redan vid anskaffande av plantmaterial och välja sorter som är mindre känsliga för angrepp. Läs t.ex om skorvresistens i detta inlägg från 2023.