Vi har under lång tid odlat Allåkerbär, Rubus arcticus stellarcticus, en låg mattbildande planta med rosa blommor och röda goda bär. Vi har med bra resultat gjort både marmelad, sylt och saft för egen del av bären. Bären går också mycket bra att frysa hela och sen bara ta fram och göra precis vad man vill av. Nedan finns lite information om olika sorter och om odling av allåkerbär vilken vi återgett från vår gamla hemsida:
 |
| Allåkerbär är stora i jämförelse med vanliga åkerbär, smaken är närapå densamma. |
Bästa sättet hittills att få saften ur bären är att helt enkelt passera allt i en vanlig hushållsassistent har vi kommit fram till.
Allåkerbär
Åkerbäret är en flerårig ört vars 15-20 cm höga skott vissnar ned varje höst. Åkerbär är mattbildande och har en strax under markytan krypande jordstam. En enda individ kan på detta vis, med tiden, breda ut sig över en stor yta. Alla skott som kommer från samma ursprungsindivid är dock genetiskt identiska och bildar en klon. På odlad mark breder åkerbär ut sig åt sidorna med en hastighet av ca 20-30 cm per år.
 |
| Allåkerbär Sofia i blom |
Åkerbär som planteras på plastlist växer därför oftast mycket bra, vilket särskilt märks åren strax efter plantering. Plasten finns i olika bredder. Lämpligt bredd i åkerbärsodling kan vara 130 cm. Av den bredden används ca 15-20 cm på vardera sidan till förankring av plasten i marken och man får då 90-100 cm breda, plasttäckta bäddar. Lämpligt radavstånd är ca 150 cm så man får 50-60 cm breda gångar mellan bäddarna. Bäddarna kan göras något upphöjda vilket ger en viss dräneringseffekt. Behovet av det torde dock vara mindre vid åkerbärsodling än vid t ex jordgubbsodling.
I Österbotten har flera odlare haft positiva erfarenheter av odling i upphöjd "bänk". Systemet har enkelt gått till så att man brett ut en 100-120 cm bred Mypex-duk och ovanpå den av vanliga brädor tillverkat en långbänk på 60-90 cm bredd och 15-25 cm höjd. Bänken har man fyllt med en bra jordblandning + droppbevattningsslang och sedan har man planterat i 1-2 sick-sack rader. Plantorna tycks övervintra mycket bra men det är av största vikt att ha bevattning ordnad när man har upphöjd bänk. De största fördelarna med denna metod är att man håller ogräsen under kontroll samt att bären är lättare tillgängliga vid plockning.
Sorter
 |
| Anna allåkerbär |
ANNA: Kraftigväxande, konkurrenskraftig sort med hög avkastning. Skotten blir långa och lägger sig lätt, vilket medför att sorten är något svårplockad. Bären är stora , ganska ljusa i färgen och mognar något senare än de andra sorterna. Bären är syrliga men aromen är jämförelsevis svag. Sorten är vanligtvis frisk.
LINDA. Relativt svagväxande sort med upprätt växtsätt. Bären är mycket mörka och relativt små och har den kraftigaste åkerbärsaromen
av allåkerbärssorterna. Bären mognar tidigt. Sorten tycks vara särskilt
känslig för en vissnesjukdom (troligen hallonskottsjuka).
 |
| Linda allåkerbär |
SOFIA. I växtsätt och bäregenskaper ett mellanting mellan Anna och
Linda. Relativt högavkastande. Sorten är mycket mottaglig för
åkerbärsrost.
BEATA. Påminner mycket om Sofia och är svår att skilja den sorten. Vår favorit eftersom bären är lätt synliga ovanför bladen.
AURA. Mycket högavkastande sort med kraftigt växtsätt. Bären är stora och relativt ljust röda. De stora bären gömmer sig dock lätt i bladen.
 |
| Aura har dom absolut största bären |
ASTRA. Relativt högavkastande, mycket kraftigväxande sort. Bären är
något mörkare än hos Aura men har svagare åkerbärsarom. Sorten
marknadsförs endast i Finland och ska i första hand användas som
pollineringssort för Aura.
VALENTINA. Sorten är en återkorsning mellan allåkerbär och
alaskaåkerbär. Växtsättet är mycket kraftigt men skörden är
jämförelsevis låg. Valentina ska i första hand användas som marktäckare
och inte för bärproduktion. Valentina finns inte i vår produktion.
 |
| Åkerbär Susanna i blom |
Samplantera fler sorter
Åkerbäret (och allåkerbäret) är självsterilt och för att kunna bilda bär måste pollen överföras mellan blommor av olika kloner eller sorter. Minst två sorter måste därför odlas tillsammans för att det ska bli några bär.
'Sofia' och 'Beata' tycks fungera dåligt ihop, med dålig fruktsättning som följd i båda sorterna. Anna däremot är en god pollinatör till både Sofia och Beata och får också själv god fruktsättning om den odlas tillsammans med de sorterna. Åkerbär pollineras av insekter, särskilt av bin och humlor. En god tillgång på pollinatörer är därför en förutsättning för god fruktsättning.
Odling - Läge och jordart
Allåkerbär kan växa på många olika slags jordar men lämpligaste jordart är mullrik mo eller mjäla. "Extremjordar" som torra sandjordar, tunga lerjordar eller rena mulljordar bör undvikas. På sandjordar lider bären lätt av torka och det finns risk för nedsmutsning av bären vid kraftiga regn. På tunga, kompakta jordar har åkerbärsplantorna svårt för att breda ut sig. Mulljordar ligger ofta låglänt och risken för frost under blomningen kan vara stor. Mulljordar innehåller också mycket kväve som gynnar ogräs och vegetativ tillväxt på bekostnad av bärproduktion. Jordens pH-värde tycks vara av mindre betydelse. Det är en fördel om odlingen placeras så att man lätt kan ordna med bevattning.
Det är av största vikt att det fält man planterar på, är fritt från fleråriga ogräs. Före plantering bekämpas bekämpas dessa på mekanisk och/eller kemisk väg. För att minska risken för ogräsproblem bör man till åkerbärsodling i första hand välja fält som under de senaste åren använts till odling av spannmål, potatis eller grönsaker. Dessa fält kan visserligen innehålla mycket frön av ettåriga ogräs, men sådana är ofta ett mindre problem. Marken bearbetas före plantering med harv eller jordfräs. En god jordbearbetning är särskilt viktig om man ska använda plastfolie som marktäckning.
Wickmans Plantskola, 2006
(Texten är ett sammandrag från flera källor inom åkerbärsforskning och odling)
Tidningen Land har gjort en fin video om åkerbär:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar