 |
Thuja 'Smaragd' är billig men inte värst bra till häckar.
|
Efter vinter kommer vår! Ja, så heter det men riktigt sant blev det inte här i april maj, snarare var det efter vinter kom vinter och sen ett, tu, tre sommar. Om sommaren nu förbytts i vår låter vi vara osagt, men det är ju trots allt mellan 15 till dryga 20 grader så nån slags sommar kan man kanske kalla det.
 |
| skadorna på barrväxter, många thuja 'Smaragd' visar sig först när den ordentliga tillväxten skall sätta in. Detta exemplar fick synliga skador så sent som början av juli. Säkert hade man sett att nåt var på gång om man tittat närmare ren 3-4 veckor tidigare men när vädret slog om till fuktigt dröjde det innan skadan uppenbarade sig tydligt. |
Hoppas bara att värmetimmarna blir fler än förra året. För det är just där skon klämmde när vi under senaste 1-1,5 månader sett den ena tujan efter den andra vissna och bli brun.
Skador på tuja och andra barrväxter
 |
| På "flishögen" såg man många thuja, uteslutande Smaragdtuja, 16. juni. |
Tuja, precis som många andra växtgrupper, har av många olika namnsorter. Från början var det egentligen bara grundformen Thuja occidentalis, kanadatuja, som vi hade i våra trakter. Nu snackar vi då fram till 1950 och 60-tal.
Sedan kom så pelar- och pyramidformade thujor i olika former. Thuja occidentalis 'Fastigiata, pelarthuja, var den som användes under sent 60-tal och nästan hela 1970-talet. Den graciösa Thuja occ. 'Smaragd' fick vi in de första provexemplaren nångång strax före mitten av 1970-talet, men den började användas mera allmänt först in på 1980-talet och blev så småningom den sort som odlades i stora mängder och såldes till specialpris i marketar och andra ställen.
Redan efter de kalla vintrarna på 1980-talet fick vi så de första riktigt värdefulla utvärderingarna. Nu gällde det frost och se det var egentligen inga problem alls. Jag minns att här på plantskolan höll vi sorterna Fastigiata, Smaragd och Holmstrup med endast litet jordtäckning över krukan och det funkade fint (bara det att sorken tyckte att Thuja fastigiata var jättegod).
Följande vintrar prövades det att hålla krukan så kallt som möjligt men inte nedgrävd och egentligen kom vi fram till att åtminstone de här thujasorterna klarar ordentligt 30-40 minusgrader till rotsystemet. Den gröna delen får dock inte börja savstiga förrän rotsystemet är upptinat, alltså det vi kallar vårtorka.
Tillbaka till Thuja 'Smaragd'. Den har mjuka gröna barr, växer mycket i augusti-september och kräver därför relativt lång höst för att göra sig vinterklar, invintra som det heter på fackspråk. Det som också särpräglar just Smaragden är att den behöver endast få dagar värme för att starta savstigningen på vårkanten.
Thuja Smaragd hade alltså egentligen ingen chans senaste året. Växtsäsongen startade kall, mest hela maj, sen följde några dagar med värme och efter första veckan i juli återgick vädret till svala temperaturer. På hösten, i september, kom några värmedagar och sen 17 oktober slog vintern till med besked.
Smaragden var alltså i en stark växtfas just när vintern kom och inte alls klar för nån vinter. Hade nu snön smält bort efter några dagar och "normal höst" sedan kommit med regn och plusgrader så skulle nog allt ha ordnat sig.
Att skadan kom ren i oktober-november kan också verifieras genom att betrakta plantskolans odling av tuja. Ca 200 tuja Smaragd i kruka stod här i odlingen 17 oktober. Vi fick tujan inplockad i lager, ca +3 till -2 grader, en bit in i december och tänkte nog att allt är i ordning. I våras ca 3 veckor efter att partiet ånyo plockats ut på odlingsbädd kunde konstateras att 100% var stendöda. Bara skräp!
Tuja till häck
Vi har aldrig riktigt rekommenderat Smaragden till häckar. Då har tanken inte varit att Smaragden inte skulle hinna invintra, utan snarare det faktum att den vaknar efter bara några dagars värmedagar (läs blidväder) på vårvintern.
Det är också därför som vi alltid rekommenderar att skugga Smaragden på vårvintern. Skugga betyder då att hålla borta värmen om det då är sol eller ljumma vindar.
Det här är som sagt nåt vi haft på klart sen många decennier tillbaks. Nu får vi tillägga att tuja Smaragd också skall planteras så att den får tillräckligt med värme på sommaren. Har du inte sån plats så överväg att använda en annan namnsort eller en gedigen lövfällande häck, alternativt helt sonika tänk att plantan är billig så det går att köpa nya om eller när det går galet.
Tuja Brabant och Holmstrup
För häckar har vi här på plantskolan i många år haft några andra sorter på provodling. Två av dem är Thuja 'Brabant' och Thuja 'Holmstrup'.
Dessa två har nu stått i ca 10 år. De fick aldrig riktigt bra med jord och anlades med överblivna plantor på en senhöst. Här har vi inte sett några som helst skador på dessa två sorter och när kunder kommer och pratar om tuja till häck brukar vi hänvisa till detta.
Två andra som vi provar som bäst är mutationerna Thuja 'King of Brabant' och Thuja occ. 'Dark Embers'. De här båda är nyare korsningar så prismässigt är de dyrare än övriga.
King of Brabant har hittills (efter ca 6 år) visat i stort sett samma goda egensakper som den vanliga Brabant. Thuja Dark Embers är vi mera tveksam till eftersom den under något år faktiskt haft nån topp som varit vårskadad.
Framtiden får utvisa hur dessa två nykomlingar skall rekommenderas, hittills säger vi alltid att det är nyare sorter.
 |
Thuja 'Brabant' har aldrig fått skador de ca 10 år vi haft den planterad på rätt dåliga markförhållanden. Bild från juni 2024.
|
 |
Thuja 'Holmstrup' växer sakta, men kräver i gengäld inte beskärning. Helt utan skador efter 10 år i dåliga markförhållanden. Bilden från juni 2024.
|
