fredag 6 april 2018

Thuja till häck

Många gånger kan det behövas en riktig vägg för avgränsning eller vind-bullerskydd. Skall det då också vara en vintergrön "vägg" ja då finns det inte alltför många alternativ här i våra Österbottniska trakter.

Thuja 'Brabant' lättare klippt och riktigt formklippt.

Granhäck (Picea abies) är allom bekant som en fin häck men också en häck som kräver lång tid för att bli nåt. Dessutom skall granhäckar formklippas regelbundet VARJE år. Fuskar man ett år så är häcken ohjälpligt något högre i framtiden, ofta slutar det med att den så småningom är för hög och skall alltså tas bort - förnyas genom nyplantering!

När vi då tittar på de vintergröna alternativen så blir det nästan alltid att stanna vid Thuja, och av thujasorterna är det sorten Brabant som är den populäraste tack vare sin utomordentliga vintertålighet och låga pris.

När man frågar oss på plantskolan om thuja är vår första motfråga vilken höjd man tänkt sig på häcken och fråga två är hur villig man är att formklippa. Svaren på dessa två frågor är det som avgör om man skall plantera Thuja 'Brabant' eller nåt annat.


Thuja 'Brabant' är vanligast


Thuja 'Brabant' är nämligen inte skötselmässigt så pass mycket avvikande från granhäck av vanlig gran. Brabanten blir hög, upp till 10 meter oklippt, den blir förhållandevis bred, nära 3 meter oklippt. Den enda stora skillnaden är att plantorna växer med en rasande fart vilket förstås betyder att det snabbt blir en häck.

Just egenskaperna hög-bred-snabb gör däremot att jobbet med att forma kvarstår, ja kanske t.o.m. är ännu mera omfattande än på vanlig gran. Men räknar man med att orka med formningen ja då är rekommendationen (för häck från 2 m upp) att plantera just Thuja 'Brabant'. Det finns nämligen också en till fördel med Brabant-thujan, den är förmånlig!
Brabanten kan bilda hur täta väggar som helst - med mycket jobb!

Brabanten växer snabbt, vilket betyder billiga plantor.

Andra thujasorter för häck


Ok, om Brabanten inte passar in men man fortfarande vill ha vintergrönt, vilka är alternativen? Idegran, andra thujasorter och andra gransorter, där har du dem.

Andra thujasorter används för att de är lägre, tätare och mycket mera smalväxande. Sorterna som används mest och deras för- och nackdelar:

Thuja 'Smaragd'; plus (+) för de växer snabbt är täta och höjd på ca 3-4 meter. Kan också formas. Minus (-) de har relativt dåliga vinterhållbarhetsegenskaper, dvs de torkar ut snabbt om vattentillförseln i rotsystemet inte funkar nån vinterdag.

Thuja 'Holmstrup'; + de växer täta, smala och har en höjd på ca 2-3,5 meter alltså behöver ofta inte formklippas, + också för vintertåligheten eftersom de har i princip lika bra vinteregenskaper som Brabanten. -  för de får en massa små kottar under torra somrar.

Thuja 'Dark Embers' som är en mörkare, hårdare mutation på Thuja Smaragd; + för passlig höjd och lika tät som smaragden, - för ny sort som vi inte kan ge 100% garanti för hur den uppför sig på vintern men troligen stämmer de nordtyska resultaten hos oss också, nämligen betydligt bättre än Smaragd. Här får nog tiden utvisa vad resultatet blir.

Thuja 'Globosa' ; + för vintertåligheten som är endast snäppet lägre än för Brabant och Holmstrup, dessutom är höjden max ca 2 meter. - för ska det vara smal häck så hör den här egentligen till bolltujorna, alltså lika bred som hög, varför det blir att klippa och forma mycket.

Thuja 'Little Giant' och 'Tiny Tim'; hör också till det lägre bolltujasortimentet alltså Timmen på ca 80-100 cm och Gianten på 100-120 cm. Båda sorterna är lätt äggformade och kan utmärkt användas till friväxande låga häckar. + för främst vintertålighet bra, - för tål inte alltför mycket blötsnö på vintern.

Gemensamt för alla tujasorter och speciellt för Smaragden är att marken får inte innehålla alltför mycket lera vilken fryser hårt under vintern. Brabanten tål det relativt bra (fast växer ännu bättre i lös jord), Holmstrupen också någorlunda men de andra ska ha mullrik lös jord. Vi rekommenderar mullrik lös till alla sorterna och gärna att man blandar in litet kornig sand i jorden .
Det är thuja 'Smaragd' som är den besvärliga thujavarianten.
Thuja 'Holmstrup' är en långsammare men härdigare smal sort.

Idegran och andra låga granar


Av Idegranarna är det främst sorterna japansk idegran (Taxus cuspidata) och Hybrididegranen 'Hillii' som används. Skillnaden är tätheten och höjden. Hillii växer till ca 1,5-2 meter är tät litet utåtväxande. T. cuspidata är något glesare och något högre. En stor fördel är att sorterna kan både formklippas och föryngringsbeskäras. Man brukar säga att idegran är enda barrväxten som kan föryngringsbeskäras. En extra fördel med Hillii-sorten är att den är hanklon och får alltså inga giftiga bär som T. cuspidata får.

Nackdelen med idegranar är kravet på dränering och jordmån. Det MÅSTE vara genomsläpplig jord som har bra dränering och som inte fryser för hårt på vintern. Växten skall alltså ha möjlighet att hitta fukt mycket snabbt på vårvintern och därför ska man också ha marktäckande växter på markytan, alternativ barkflis.
Idegran, Taxus cuspidata, planterad på genomsläpplig mark och klippt för en säsong sedan.

Idegran, Taxus m. Hillii, planterad på genomsläpplig mark och formklippt under växtsäsongen till en låg häck.

Låga granar är de mutationer på vanlig gran som nuförtiden förekommer i handeln. Picea abies Maxvellii är en sådan som helt fritt växer till endast ca 3-5 meter på ca 30 år. Den har samma härdighet som grundformen plus att den kan klippas och formas.

Till riktigt låga häckar kan man givetvis också använda andra minigranar typ formklippta fågelbogranar (Picea a. Nidiformis) och så finns det en del dvärgsibiriskgran. Vi har dock aldrig sett häckar av dessa i våra nordliga breddgrader men det är nog bara för att priset och skötselkraven är mycket högre än för de vanliga sorterna.

Vanlig gran 'Maxvellii' är lägre och tätare än vår stora skogsgran. Maxvellii passar därför bra till häck men tyvärr är tillgången ojämn och priset förhållandevis högt. Bör alltså beställas minst en säsong i förväg.

Helt vanlig gran, Picea abies, blir förvisso en snygg häck efter många år. Det stora problemet är sen att man alltid bör formklippa varje år annars går det galet.


Det var de vintergröna alternativen om man inte vill börja gå in på egna experiment, t.ex tallsorter. De bladbuskar med vintergröna blad som t.ex bok, liguster m.m. är inget som klarar kylan i de österbottniska vintrarna så drömmer du om sådana sorter rekommenderar vi att du flyttar söderut.
glöm buxbom o alla andra bladvintergröna i nordliga trakter



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar