De söta hararna är ett elände i trädgården.

På plantskolan hade vi brådis att få alla galler uppsatta och kollade  strax före jul för vi vet av erfarenhet att hararna har en tendens att gå över till vedartad föda när temperaturen faller och hålls mera konstant  på minussidan och särskilt om det finns snö som täcker gräsfödan. Det är just nu sån  väderlek så vi rekommenderar våra kunder att också se över sina galler och gnagskydd.

Så här mot senvintern brukar det gå speciellt snabbt att få gnagskador och har haren en gång sprungit förbi och provsmakat så kommer den med närapå 100 procents säkerhet igen  inom bara ett par, tre dygn. Och andra gången har den heller ingen brådska utan låter sig väl smaka av läckerheterna med åtföljande gnagskada som följd.

Vi får varenda vecka in samtal om hur man kan rädda ett gnagskadat träd. Svaret är enkelt och de flesta vet det nog redan på förhand. Ett helt runt om gnagat träd är förlorat men ett träd som gnagats på bara ena sidan brukar normalt klara sig men får etn mindre vacker läkningsskada.

Nå, t.o.m. det helt om gnagade trädet kan man faktiskt också rädda om man är stadig på hand och vill sätta rätt mycket tid och krut på en så kallad bryggympning. När man bryggympar så ympar man in en ny kvist nedanom skadan och andra änden ovanom skadan. Bryggympning precis som annan ympning ska man dock utföra när temperaturen börjar hålla sig runt nollstrecket - och så ska man skydda ympningen mot nattfrost på något vänster.

Gnagskada av hare. Här är det unga skottet utan räddning, den grövre stammen klarar sig med några små läkningsskador under ett par säsonger. Gnagskadan uppstod en dag före gallret sattes på plats. Utan galler hade definitivt båda stammarna gått samma öde till mötes bara inom ett par dar.

Åtminstone följande växter är god föda för hare:

skydda alltså!

trädsorter
-Äppelträd
-Päron, plommon och körsbär
-pelaraspar, popplar, många salix-sorter
-karagansorter (häng-, fjäder-, dvärgkaragan)
-lönnar i alla varianter
-många salix sorter
-andra unga lövträd som lind, alm, björk m.m.

Buskblåbär är goda saker för harar

busk- o häcksorter
-ovanstående om de odlas som buske
-spireasorter
-blåbärsbuskar och björnbär- o hallonbuskar
-hagtorn (alltså de där långtaggade som användes till häck förut men också rosen- och pärlhagtorn)
-att det är taggar på hindrar inte. Unga rosor, krusbär mm kan duga som föda 
-unga plantor är mera begärliga än äldre t.ex  bärtryn som unga verkar vara omtyckta av hare
-unga rosbuskar brukar vara begärliga

perennaväxter
-vintergröna sorter som mossflox, gullgröna m.m. OM de sticker upp ur snön förstås
-jordgubbsplantor

Gnagskydd ska vara tillräckligt högt

Tillräckligt högt galler eller gnagskydd är det vi anser är det enda säkra och därför rekommenderar i första hand sådant. 

Ibland kan det vara svårt att hitta galler eller hinna med på enstaka träd och därför ger vi här några snabbtips vilka vi brukar ta till ibland.

Plast, eller rättare sagt förpackningsfolie (det vi kallar krympplast) har funkat, antagligen för att det är jobbigt att sätta tänderna i detta material. Vi har virat runt enstaka trädkronor när stamskydden inte längre varit långa nog p.g.a. snömängden. Bind eller tejpa ihop så att blåsten inte tar med plasten.

skydda mossfloxen t.ex med granris

Det finns några sorter som INTE smakar gott alls i harmunnen. Såna som svarta vinbär, vanlig hägg och vanlig gran är exempel på såna. Ibland rekommenderas att man kan vara fiffig och sätta kvistar av dessa invid sorter man vill att haren skall lämna ifred. Vi vill dock inte garantera att det är 100 %-igt skydd men relativt bra har det hos oss funkat med granris i alla fall.

På marknaden finns också medel som är avskräckande för vilt. Hur pass långtidsverkande dom är vill vi inte garantera, kan vara att medlet borde förnyas efter en tid. Exempel är t.ex luktkudden Rå-väck.

Ska man fixa egna medel så brukar det ibland rekommenderas blodmjöl (används som gödsel) blandat i vatten, vitlöksextrakt, malen peppar eller kanske som mot fåglarna, att hänga ut blänkande CD-skivor.  

Och under vintern...

När man väl har allt på plats ska man kanske inte alla gånger tänka att allt är frid o fröjd. Har man tillfälliga galler och andra skydd borde man åtminstone efter ordentliga snövall eller stormar se över gallren så att de faktiskt står upprätta och inte har blivit nedtyngda av blötsnö.

Det värsta i underhållsväg som vi varit med om på plantskolan är att älgar trafikerade rakt igenom våra 150 cm höga galler av hönsnät. Det blev ordentliga hål där dom trampat och efter kom hararna och traska rakt in genom hålen...

Utom hare finns det också andra fiender för de goda växterna. Sork och rådjur t.ex. men mera om sånt nån annan gång...

Ut och kolla gallren nu!