Ofta får vi frågor om vad man ska tänka på när man skall börja planera in växtligheten och miljön på en ny tomt. Det finns tyvärr inga 100%-iga regler här, eftersom det beror mycket på personliga preferenser, tomtens läge, alltså vad som finns runtomkring, och givetvis om det från tidigare funnits trädgård på tomten eller om det är en tom ruta. Här ger vi i alla fall 5 matnyttiga tips just för dig som är i byggnads- eller renoveringsfasen.
1. Stommen
En sak som vi alltid poängterar är att stommen i trädgården, alltså det som ska ge skydd och nytta under lång tid, ska planeras med säkra, härdiga, utprövade växter. För stomväxterna lönar det sig i allmänhet också att redan under själva byggnadsskedet tänka över placeringar och låta jordshakningsentreprenören fixa planteringsdiken och -trädgropar, vilka fylls med ordentlig matjord samtidigt med iordningsställandet av det övriga ytskiktet.
Använd säkra växtsorter till skydd och häckar! |
Thuja 'Smaragd' är både billig och snabbväxande men ack - inte lämplig till häck |
Häckarna hör definitivt till denna grupp. Tänk dig scenariot att du planterar en vacker och fin häck men glömmer att kolla t.ex härdighetszon eller risk för sjukdomsangrepp.
Redan andra året kanske du ska komplettera första gången, och sen år 3, 4 och 5 innan du slutligen inser att allt bara är ett lapptäcke som inte kommer att bli nåt. Det resulterar i att gräva upp, plantera igen (nu med utprövad sort) och sen gödsla och sköta för tillväxten.
Våra mest snabbväxande klippta, täta häckar kan bilda ett damm-, vindskydd på ca 1 meter på fjärde säsongen förutsatt att man beskär och gödslar korrekt.
Har man då valt fel sort första gången och måste börja om så är det alltså fyra säsonger plus de fem förlorade, då är vi uppe i 9 hela säsonger för att få ett fullgott skydd. Tänk vad mycket du kunde ha hunnit med på de extra 5 åren!
2. Stora träd
En annan sak som det lönar sig att satsa ordentligt på är de stora träden, alléträden, vårdträden, eller kanske t.o.m. de fruktgivande träden, alltså träden som ska stå i 30, 50 kanske 100 år. Ska det t.ex. bli en snygg allé så bör alla träd växa jämnt och vackert från början, inte topp- eller totalfrysa och bytas ut ideligen och kanske i värsta fall mixas med flera sorter i slutändan.
Kyrka eller inte, alléträd ska stå i långa tider så använd därför säkra kort, vilket oftast är inhemska träd av goda kloner eller ursprung. |
När vi nämner "kanske fruktträden" tänker vi främst på äppelsorter som kanel och en del andra höst- och vintersorter som kräver många år innan de ger riktigt bra med frukt. Här ska man vänta i 4-8 år vilket förstås inte i sig är omöjligt. Men har man planterat en fruktsort (som förhoppningsvis ska ge frukt i 30 år) och väntat i 8 år och det sen visar sig att sorten är sjukdomskänslig, ja då är man kanske inte så glad.
3. Entrén
En annan sak som är bra att tänka på redan i början är att entrén, det man ser dagligdags alltså, kanske kräver en snabbare upprustning än flera andra platser i trädgården. Det är inte kul att varje dag komma hem och se grus- och svart jord när man stiger ur bilen. Satsa alltså litet på egen trivsel, så försvinner inte orken.
Enrén vill man ha inbjudande och här kanske man förnyar då och då precis som här med mursten och ny plantering. |
För entréplanteringarna är det kanske inte lika viktigt att allt är helt idiotsäkert. Här kanske man hur som helst vill förnya efter 7-10 år, när man hittar nya vackra växter man vill prova på.
4. Frukt och bär
Som fjärde punkt har vi det som ska ge skörd, bär och frukt alltså. Det finns flera fall där bär kan kombineras med häck eller vindskydd, men i de flesta fall skall hela nyttoträdgården placeras in på en plats som är optimal för grödorna i fråga. Detta gäller i lika hög grad den numera populära pallkragsodlingen som den gamla konventionella bäddodlingen. Full sol ger oftast den bästa kvalitén både på bär- och fruktsidan.
5. Lättskötta ytor
Som sista tips vill vi ge alla en vink om hur man får ytorna lättskötta. Planteringar bör koncentreras till en helhet, alltså grupper, lyktstolpar, småträd m.m. bör om möjligt koncentreras i sammanhängande områden eller rabatter. Klippvänliga gräsmattor har ytor som är fria och har genomtänkta, ofta raka, kanter till rabatter och grupper. Smala gräsremsor och branta sluttande områden ska kanske helst planteras in med marktäckande buskage. Dagens robotklippare har t.ex. otroligt svårt att ta sig fram på sluttande ytor.
Välavgränsade grupper, så ryms åkdonen på de fria ytorna! |
Stolpar o andra "klipparhinder" skall i mån av möjlighet ingå i planteringsområden. Här är det en offentlig anläggning där gräsklippandet skall vara möjligast tidseffektivt. |
Det var tipsen. Växterna som passar in för att fylla uppgifterna kan variera från tomt till tomt. Tomten på öppen åkermark kanske behöver vindskyddshäck på ordentliga 2-3 meters höjd medan kvarterstomten eller skogstomten i stället behöver en lägre avgränsning på högst 100-150 cm. En yrkesmänniska med vant öga ser snabbt vilka växter som krävs, men också den vanliga gårdsägaren fixar samma sak om man istället för att försöka bestämma sorter i stället koncentrerar sig på funktion och höjd, säg efter sisådär 5-10 år. Rita in allt sånt på en skiss och ta med till din lokala plantskola så ska du se att de härdiga växterna fixar sig i ett nafs.
Och för dig som redan är i växtvalsskedet tipsar vi förstås t.ex om våra Pinterestsidor där vi samlat växterna enligt olika användningskriterier.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar