Julkalendern 2020 lucka 12, Häggmispeln Amelanchier spicata

 

Plantskolan fyller 70 år detta år. Nu i adventstid har vi bestämt oss att uppmärksamma plantskolans 70-åriga historia med de riktigt gamla trotjänarväxterna och med detta hoppas vi få in en gnutta plantskolehistoria på samma gång.

Varsågod lucka 12, trotjänaren häggmispel, Amelanchier spicata

 

Häggmispel har precis som saskatoonsorterna ätliga bär men sorten används dock överlag till häckar och skyddsplanteringar. Att göra saft av bären är möjligt men ger ca 70% mindre saft än saskatoonsorterna och saften är något strävare.

Häggmispel (Amelanchier spicata), har använts med jämn åtgång under alla de 70 år Wickmans Plantskola funnits. Att det är en lättodlad häckväxt gör förstås sitt till för detta.

Här hos oss skriver vi som du ser latinska namnet Amelanchier spicata, alltså utan några hybridtecken eller sortnamn. Detta är inte alltid fallet ute i världen och det kommer sig av att det finns olika "skolor" om det faktiskt är en hybridsort eller om det är en natursort.

Den anses allmänt härstamma från Nordamerika (men enligt vissa källor ska det alltså vara en hybrid mellan A. canadensis och A. ovalis). Hur som haver så är inte sorten i sig själv från trakterna norra USA-Canada så är föräldrasorterna det.

I våra nordliga trakter här så finns häggmispeln nuförtiden också allmänt ute i naturen, då oftast i  oodlade områden som skogsbryn, impediment och liknande. Det är då fåglarna som äter bären och frösår litet varstans och det är också därför som häggmispeln finns på listan för möjliga invasiva arter. Inga förbud mot användandet finns dock och inte planeras heller vad vi känner till.

Hos oss frösår vi två olika frökällor av A. spicata. Vi har dels en mycket gammal frökälla som införskaffats nångång slutet av 50-tal - början av 60-tal. Den har hos oss en ordentlig höjd på ca 7 meter och bildar (som häggmispeln gör) massor av rotskott precis invid stammarna, vilket gör att den hålls tät och fin helt utan beskärningar.

Den andra frökällan vi har är införskaffad på 1990-talet från Norge där den kallas A. spicata fk Moelv. Denna ser (i våra ögon) exakt likadan ut som den första men hos oss bildar den inte lika många skott invid stammen och på plantorna syns därför stammarna en aning mer. fk Moelv är f.ö. E-planta i Norge, då givetvis producerad av norska E-plantproducenter.

A. spicata köper vi också ofta in som småplantor från andra kolleger eftersom de inte överlag skiljer sig från varandra.

Under "uppsikt" har vi dessutom den frökälla som elitplantstationen i Finland distribuerade (benämnd A. spicata 'Nikkari' TTA-080) men denna finns alltså inte till försäljning och vi kan inte heller säga om eller hur den ska skilja sig från de andra. Den har i alla fall sitt ursprung från arboretrum Mustila.

länkar: 

https://portal.mtt.fi/portal/pls/portal/tai_mtt.tai_mtt_rp_lajikkeet.show_detail?p_tunnus_seqno=120

https://www.cabi.org/isc/datasheet/4836#toidentity 

 **********

Julkalendrar med olika teman har vi gjort sedan många år tillbaks.  2019 hade vi olika tips för din trädgård, 2018 var det frågan om olika träd, 2017 bl.a FinE-kvalitetsväxter, 2016 Jultips på bra växter och  2015 presenterade vi mera allmänt Fina växter. Gå gärna in och läs inläggen, vi har listat etiketterna för Julkalendrarna skilt i kolumnen till vänster.

Julkalender 2020 lucka 11, trotjänarväxten vårtbjörk, Betula pendula

 

Plantskolan fyller 70 år detta år. Nu i adventstid har vi bestämt oss att uppmärksamma plantskolans 70-åriga historia med de riktigt gamla trotjänarväxterna och med detta hoppas vi få in en gnutta plantskolehistoria på samma gång.

Varsågod lucka 11, trotjänarväxten vårtbjörk, Betula pendula

 

Typiskt för större vårtbjörk är de hängande grenspetsarna, därför kallas den ibland också för hängbjörk.

Det trodde ni inte? Att vanlig vårtbjörk skulle vara en av de populärare växterna i en plantskola. Men det är sant, björk är det vanligaste lövträdet vi säljer (om man undantar vissa fruktträdssorter då förstås) och så har vi gjort i många, många år.

Vi hade ett inlägg om olika björkar i vår julkalender 2018 där kan du läsa också om andra björkar än vårtbjörken. Vårtbjörkens del därifrån kopierar vi in här:

Vårtbjörk (Betula pendula) växer smalare än glasbjörken och på vårtbjörken hänger kvistspetsarna mer eller mindre. Unga kvistar har också de typiska "vårtorna" vilka känns om man drar med fingrarna längs 1-2 års kvistar. Vårtbjörk växer i regel något snabbare än glasbjörk men sluthöjden är densamma, ca 15-20 meter.
 

Vårtbjörk planterad i allé på kyrkogården

det är på de unga kvistarna man kan både se och känna hartsvårtorna

 

Utbredning

 

Vårtbjörken återfinns överallt i den boreala regionen, alltså norra Europa, norra Ryssland, Kanada och Alaska. Vårtbjörken är också ett av världens vanligaste träd.

Vårtbjörken kallas också för hängbjörk och dess latinska namn benämndes tidigare Betula verrucosa och ännu före det, alltså på Linnés tid, Betula alba. Då var det gemnesamt namn för både vårtbjörken och glasbjörken. Man räknar normalt med att en vårtbjörk har nått sin bästa ålder från ca 60 år och att totala livslängden är i medeltal 100 år. 

Litet om björkförökning

 

Om vi ska berätta nån särskild historia om vårtbjörk så får det bli en snabbt sammandrag hur man får fram de bästa björkarna:

Det är så att björk förökas normalt från frö och fröförökade plantor är precis som människor d.v.s. plantan får sina egenskaper från föräldrarna. Vid förökning vill man givetvis kontrollera vilka plantor som är föräldrar och detta gör man då i stora växthus. Moderplantorna är här planterade i jättestora krukor och i ett växthus kan man ha upp till 15-20 olika träd. Vid blomning avgränsar man så att man har ca 3-5 utvalda individer per pollinationsställe. Detta är för att det visat sig ge bättre resultat än om man har endast två. Man höstar fröna från alla individerna och benämner dem då med frökällanummer. Samma frökällablandning kan man då göra år efter år. En viss frökälla har då egenskaper som passar för ett visst område eller ändamål. En annan frökälla kanske är bäst för ett annat område/ändmål.

I vissa länder låter man naturen sköta frökälleutvalet och har då bestånd björkar som växer så avskilt som möjligt från andra björkar. Detta ger dock större variation i individerna även om det oftast är helt godtagbart. Om du ibland ser björkar som behåller löven mycket senare än normalt så är detta (oftast) en björk som just fått litet mera gener med sen lövfällning.

Skötsel

 

Att sköta om en björk är inte svårt, i princip är det bara att se till att den i början växer rakt och inte torkar ut de första åren. Beskärning däremot är bäst att göra på högsommar-tidig höst eftersom björk har kraftig savstigning vilken kan komma igång redan när dagslängden blir längre mitt i vintern.

länkar och källor:

Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A5rtbj%C3%B6rk

Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Boreal

Den virtuella floran: http://linnaeus.nrm.se/flora/di/betula/betul/betupen.html

Dendrologian Seura-Dendrologiska sällskapet r.y. : Suomen puu- ja pensaskasvio, 1989, ISBN 952-90103-5-4 sid 84

 **********

Julkalendrar med olika teman har vi gjort sedan många år tillbaks.  2019 hade vi olika tips för din trädgård, 2018 var det frågan om olika träd, 2017 bl.a FinE-kvalitetsväxter, 2016 Jultips på bra växter och  2015 presenterade vi mera allmänt Fina växter. Gå gärna in och läs inläggen, vi har listat etiketterna för Julkalendrarna skilt i kolumnen till vänster.

Julkalender 2020, lucka 10 Lepaas röda krusbär

Plantskolan fyller 70 år detta år. Nu i adventstid har vi bestämt oss att uppmärksamma plantskolans 70-åriga historia med de riktigt gamla trotjänarväxterna och med detta hoppas vi få in en gnutta plantskolehistoria på samma gång.

Varsågod lucka 10, trotjänarväxten röda krusbär, Ribes uva-crispa 'Lepaan punainen'

 

Röda krusbär är de mest omtyckta!

Krusbär är allas favoritbär att plocka och stoppa i munnen, för det är just att äta direkt som är det absolut populäraste med krusbären. 

I viss mån används de också som hushållsbär till sylter, marmelader mm. men p.g.a. att de är taggiga buskar är de inte alla gånger så lättplockade.

När vi skulle göra dagens lucka valde vi länge mellan de röda, Lepas röda, och de gula, Hinnonmäki gul, men stannade för de röda eftersom 2/3 av kunderna alltid väljer röda framom gula.

Lepas röda

Är en finsk korsning av trädgårdsrådet Olavi Collan (1887-1954) som var chef för Hinnonmäki  försöksstation 1919-1939 och det var på den här tiden sorten fick sin början.

"Systersorten" Hinnonmäki gul anges som introduktionsår 1937 och sorterna har i stort sett samma introduktionstid. Båda sorterna har sin början i förädlingasarbete som startade redan 1908 genom att korsa frö insamlat i Kanada med europeiska sorter. Syftet var just att få mjöldaggsfria sorter.

De finska sorterna 'Lepas röda' (finska Lepaan punainen och i utlandet oftast Hinnonmäki röd) och 'Hinnonmäki gul' har också sen tidigt 60-tal rönt stort intresse i övriga Europa och i övriga världen tack vare deras goda motståndskraft mot mjöldagg. Båda sorterna har också FinE-status när de odlas av någon av de 17 godkända plantskolorna.

Hur de gamla finska sorterna står sig i framtiden vill vi låta vara osagt eftersom de s.k. tagglösa sorterna nu alltmer tar över i försäljningen.
 

länkar:

https://www.ruokavirasto.fi/globalassets/yritykset/kasviala/lajikkeet-ja-alkuperaiskasvit/hedelmat-ja-marjat/herukat-ja-karviaiset/ribes-uva_crispa-lepaan-punainen.pdf

https://www.ruokavirasto.fi/globalassets/yritykset/kasviala/lajikkeet-ja-alkuperaiskasvit/hedelmat-ja-marjat/herukat-ja-karviaiset/ribes-uva_crispa-hinnonmaen-keltainen.pdf

Wikipedia: https://fi.wikipedia.org/wiki/Olavi_Collan

HAMK Monimuotoiset marjakasvit, Ammattikorkeakoulututkinnon opinnäytetyöLepaa, Puutarhatalouden koulutusohjelmasyksy, 2017Maria Vaahtera, https://www.theseus.fi/bitstream/handle/10024/140329/Vaahtera_Maria.pdf?sequence=1&isAllowed=y

 **********

Julkalendrar med olika teman har vi gjort sedan många år tillbaks.  2019 hade vi olika tips för din trädgård, 2018 var det frågan om olika träd, 2017 bl.a FinE-kvalitetsväxter, 2016 Jultips på bra växter och  2015 presenterade vi mera allmänt Fina växter. Gå gärna in och läs inläggen, vi har listat etiketterna för Julkalendrarna skilt i kolumnen till vänster.

Julkalendern 2020, lucka 9 Rabarbern Elmblitz

Plantskolan fyller 70 år detta år. Nu i adventstid har vi bestämt oss att uppmärksamma plantskolans 70-åriga historia med de riktigt gamla trotjänarväxterna och med detta hoppas vi få in en gnutta plantskolehistoria på samma gång.

Varsågod lucka 9, rabarbern Elmblitz, Rheum x hybridum (x cultorum)'Elmblitz'

 

Rabarbern är som mest omtyckt som lågoxalhaltig, alltså Elmblitz.

Det latinska namnet för rabarbern anges väldigt ofta med att utelämna x-märket för hybrid och i vissa fall skriver man ut hybrid och andra gör det inte utan sätter x cultorum. Hur som haver anges skrivsätten ofta som synonyma i plantlistor.

Sorten Elmblitz

Är då en tysk lågoxalsyrasort vilken kom till oss i början av 1990-talet. Att vi tar upp denna sort som trotjänarväxt kan tyckas litet konstigt när vi faktiskt också har den mycket gamla sorten 'Victoria' som faktiskt har hängt med hela plantskolans tid och längre än så. 

Orsaken till att Elmblitz platsar bättre här är faktiskt populariteten de senaste decennierna. Sen vi introducerade lågoxalhalten Elmblitz på vårt område har försäljningen av rabarberplantor mångfaldigats radikalt och dessutom har efterfrågan blivit jämn vilket inte alls var fallet med gamla sorten Victoria.

I dagsläget är det Elmblitz som står för ca 70% av vår plantskolas rabarberplantsförsäljning, sorten Rosenhagen (kom till oss litet senare eller 1998 så hos oss yngre än Elmblitz), som också är lågoxalsort, för ca 25% och Victoria och andra sorter för resten. Det om något talar för att nu är det dom lågoxalhaltiga sorterna som gäller.

  

Elmblits hör till gruppen rabarber med låg oxalsyrahalt, liksom Rosenhagen. Båda sorterna bildar korta relativt smala stjälkar, men mängden stjälkar är stor så utbytet av sorterna är bra och färgen utmärkt.

länkar:

rabarbern på Wikipedia: https://en.wikipedia.org/wiki/Rhubarb

 **********

Julkalendrar med olika teman har vi gjort sedan många år tillbaks.  2019 hade vi olika tips för din trädgård, 2018 var det frågan om olika träd, 2017 bl.a FinE-kvalitetsväxter, 2016 Jultips på bra växter och  2015 presenterade vi mera allmänt Fina växter. Gå gärna in och läs inläggen, vi har listat etiketterna för Julkalendrarna skilt i kolumnen till vänster.

Julkalendern 2020 lucka 8, smaragdtujan, Thuja occidentalis 'Smaragd'

 

Plantskolan fyller 70 år detta år. Nu i adventstid har vi bestämt oss att uppmärksamma plantskolans 70-åriga historia med de riktigt gamla trotjänarväxterna och med detta hoppas vi få in en gnutta plantskolehistoria på samma gång.

Varsågod lucka 8, trotjänarten Smaragdtuja, Thuja occidentalis 'Smaragd'

 

Denna vintergröna tuja är en av världens mest använda vintergröna trädgårdsväxter. Den uppfyller de mesta fordringar folk i allmänhet ställer på en vintergrön växt. Smaragdtujan är mycket kompakt, har fin grön färg året igenom och behöver egentligen inte klippas och beskäras - om man inte vill dessutom växer smaragdtujan också i jord med helt vanlig gödsel och pH-tal. Att den sedan också med lätthet tål vintertemperaturer ner till -40C och kallare är givetvis ett extra plus, särskilt i våra trakter.

Ska man vara riktigt ärlig så är det endast torka på vårvinterns frusna mark som är dess stora fiende. Då är det antingen stark sol kombinerad med djup tjäle eller samma tjäle kombinerad med vind och dragiga platser, i princip allt annat klarar den.

Historia

Smaragdtujan introducerades på marknaden år 1950 av  D.T. Poulsen Planteskole, Danmark. Dorus Theus Poulsen startade sin rörelse 1878 och nuvarande ros-klematisförädlarren Poulsen roser A/S är dagens fortsättning i fjärde generation av plantskoleran - se plantskolhistorien på http://www.hoflev.dk/da/article.asp?levid=148 . 

Liksom många andra populära växter handlas också smaragdtujan under olika namn i olika länder. Namn som Thuja occ. 'Emerald' och Thuja occ. 'Emerald Green' är precis samma växt som vår vanliga smaragdtuja.

Till Närpes

Till oss i Närpes kom Smaragdtujan ungefär i mitten - slutet av 1970-talet, exakt årtal är svårt att minnas. Denna växt ansågs precis som många andra nyheter absolut inte klara våra kalla förhållanden och var därför nåt som inte alls rekommenderades här utan till såna kalla platser som Österbotten exporterade man endast vanlig tuja (Thuja occidentalis) och på sin höjd den äldre pelartujan (Thuja occidentalis 'Fastigiata'). 

Trots detta dristade vi oss att pröva också denna och eftersom den hade snygg växt fanns det kunder som ville pröva på och så småningom såg ju grannar och andra att den faktiskt lyckades. Redan på 1980-talets mitt såldes den i rätt stora mängder menefter de kalla vintrarna under 80-talets andra hälft fick de omfattande skador vilket gjorde att försäljningen störtdök. 

Emellertid kom vi underfund med att den stora boven till skadorna egentligen var den rekommendation man sände med från Danmark och kontinenten, nämligen att växten skulle planteras i lerhaltig jord (nåt man f.ö. ännu ser på etiketter från kontinenten). Efter dessa vintrar kom vi rätt snabbt fram till att rätt jordtyp i vårt klimat faktiskt är sandblandad, luftig kompostjord som gärna skall vara någorlunda väldränerad. Dessutom mår plantan bra av att ha marktäckare planterad runtom. Med denna jordtyp fryser inte jorden så djupt och dessutom tinar den snabbt upp på vårkanten vilket gör att man undgår vintertorksakdorna.

Thuja 'Smaragd' har ibland också haft samma problem i bl.a Tyskland och därför har det uppstått efterföljare till Smaragdtujan bl.a sorten 'Dark Embers' vilken vi nu prövat ca 5-6 säsonger. Denna efterföljare har en aning mörkare färg och betydligt skarpare kvistar vilket gör den mera härdig mot vintertorkan.

Men som sagt, rätt använd är Smaragdtujan en utomordentlig växt och därför har den också behållit sin popularitet (med en svacka på några år i slutet av 80-talet).

Smaragden finns också i både bollform, spiralform och stamform

2006 presenterade vi olika plantstorlekar för våra digitala minutkunder

Det var denna Smaragdtuja som fick oss att inse att marken skall innehålla grus/sand i våra trakter. Nu ordentligt 30 år och aldrig skyddats. Växthöjden blev dock något över de 2 meter man då pratade om (och fortfarande ser i tabeller). Den meter i dagsläget ca 7-8 meter.

  

länkar:

 bra beskrivning av Smaragdtujan, https://www.worldplants.ca/display.php?id=134

 Kungliga hovleverantörer, http://www.hoflev.dk/da/article.asp?levid=148

 **********

Julkalendrar med olika teman har vi gjort sedan många år tillbaks.  2019 hade vi olika tips för din trädgård, 2018 var det frågan om olika träd, 2017 bl.a FinE-kvalitetsväxter, 2016 Jultips på bra växter och  2015 presenterade vi mera allmänt Fina växter. Gå gärna in och läs inläggen, vi har listat etiketterna för Julkalendrarna skilt i kolumnen till vänster.

Julkalendern 2020 lucka 7, trotjänaren bär-aronia, Aronia 'Viking'

Plantskolan fyller 70 år detta år. Nu i adventstid har vi bestämt oss att uppmärksamma plantskolans 70-åriga historia med de riktigt gamla trotjänarväxterna och med detta hoppas vi få in en gnutta plantskolehistoria på samma gång.

Varsågod lucka 7, trotjänarväxten bär-aronia, Aronia x prunifolia 'Viking'

 

Aronia x prunifolia 'Viking' är den sort med absolut största och bästa bären - förökad vegetativt från elitplantsationens ursprungsmaterial.

Bäraronian är precis som flera av de andra väl använda växterna en växt som genom tiderna har klassats med olika latinska namn. Efter forskningsresultat på 1980-1990-tal kom man i alla fall fram till att sorten egentligen skall heta Aronia x prunifolia 'Viking'.

Förslag man ser i listor är Aronia mitchurinii Viking (bland annat i våra listor), Aronia melanocarpa Viking, Aronia 'Viking', Aronia prunifolia Viking + många fler.

Viking-aronian har alltsedan den kom 1979 varit en betydande växt både som bärväxt och som prydnadsväxt. De aronia med stora bär som säljs som prydnadsväxt härstammar mycket ofta från fröförökning med frön från just Viking-plantager.

1979 är årtalet som ofta anges som den egentliga början för Viking sorten. Det var då som den nya forskaren Pirjo Dalman startade sin forskning om aronia bärodling och redan 1980 beslöt Jordbruksstyrelsen i Finkland att alla Viking-benämnda aronia bärsorter i Finland skulle vara odlade med vegetativt material från elitplantsationens ursprung, alltså antingen sticklingar eller avläggare, senare också mikroplantor.

Historien före 1979 torde vara (berättades vid besök på Ahlströms gård i Normark nångång där kring 1980-tal) att ursprungsplantan till Viking skall ha kommit med ett gäng plantskolister som nångång i slutet av 60-tal till början av 70-tal varit i dåtida Sovjetunionen på studieresa och därifrån hämtat med sig bär-frön av sorterna Aronia mitchurinii (Ivan Mitchurin 1855-1935) vilka senare såddes ut och utav dessa valdes den absolut bästa busken med största bären ut och den var då planterad på Villa Mairea på Ahlströms gård i Normark. Om sådden-utvalet också skett där låter vi vara osagt men vår ciceron på utflykten visade oss den stora busken och påstod att just den är den som senare togs till Helsingfors universitet för den påbörjade aroniaforskningen.

Höstfärgen på Viking aronian kan vara ack så bedårande.

 

litteratur och länkar:

Maatalouden tutkimuskeskus Tiedote 7/95

Wikipedia, https://fi.wikipedia.org/wiki/Marja-aronia

Wikipedia, https://en.wikipedia.org/wiki/Ivan_Vladimirovich_Michurin

Maa- ja elintarviketalouden tutkimuskeskus, Maa- ja elintarviketalous 89: Suomen kansallisten kasvigeenivarojen pitkäaikaissäilytysohjeet Hedelmä- ja marjakasvit

 

 **********

Julkalendrar med olika teman har vi gjort sedan många år tillbaks.  2019 hade vi olika tips för din trädgård, 2018 var det frågan om olika träd, 2017 bl.a FinE-kvalitetsväxter, 2016 Jultips på bra växter och  2015 presenterade vi mera allmänt Fina växter. Gå gärna in och läs inläggen, vi har listat etiketterna för Julkalendrarna skilt i kolumnen till vänster.

Julkalendern lucka 6, Taxus media 'Green Mountain'

 

Plantskolan fyller 70 år detta år. Nu i adventstid har vi bestämt oss att uppmärksamma plantskolans 70-åriga historia med de riktigt gamla trotjänarväxterna och med detta hoppas vi få in en gnutta plantskolehistoria på samma gång.

Varsågod lucka 6, hybrididegran, Taxus media 'Green Mountain'

 

Marktäckaridegranen 'Green Mountain' är en välanvänd växt, här planterad vid andelsbanken i Närpes.

Idegranen Green Mountain  (Taxus media 'Green Mountain'), är litet udda i vår 70 års historik eftersom den inte alls uppfattas som en växt som används jämnt och kontinuerligt i våra zoner.

Vi kan här meddela att sedan vi köpte Green Mountain första gången i mitten av 1970-talet (tror det var 1975) så har vi alla år sen dess använt denna fina marktäckande barrväxt. Det är kanske inte den riktigt storsäljande sorten men det har sin starka förklaring i det faktum att Österbotten mest består av gammal sjöbotten vilken alltså har tät, ofta lerhaltig, jordmån och detta är nåt som idegran i allmänhet inte tycker om.

Trots detta finns det alltid platser där dränering är ordnad och jorden är berikad med väldränerat grus. Såna platser finns ofta invid väggar och i sluttande terräng och just därför har Green Moutain idegranen blivit väl använd.

När vi valde ut växterna för denna julkalender funderade vi länge om det var den japanska idegranen (Taxus cuspidata) eller nån av hybriderna Green Mountain eller Hillii som skulle få representera idegranssläktet. 

Hillii är hansort och används ibland till häckar men Hillii är mycket nyare sort. Vanliga japanska idegranen däremot är gammal sort och faktiskt den första idegranen som användes i våra trakter. Problemet här är dock att efterfrågan på denna är inte alls lika jämn som på hybriderna kanske p.g.a. att den fröförökas och därmed också bildar de röda bären som har röda vackra bär med giftiga bärkärnor (bör krossas för att vara giftiga). Kvistar och barr på idegran innehåller också det giftiga ämnet taxin, men överlag är det ingen som kommer på tanken att tugga och äta på kvistarna.

bären, eller egentligen är det frågan om kottar med ett enda frö i varje ser mycket vackra ut. Bilden är honsorten 'Hicksii' vilken då just p.g.a. bären inte används nästan alls.

 

Som extra historik för just sorten Green Mountain kan vi nämna att en av de första exemplaren vi sålde på 70-talet fortfarande finns välbevarad på en gård i Närpes. När vi i slutet av 1990-talet var hos kunden och förstorade en rabatt förundrades vi över planteringen med Green Mountain marktäckaren och frågade stugägaren hur tätt man planterat. - Tätt, sade ägaren, det där är en planta och vartefter den vuxit har vi plockat bort än det ena och än det andra som kommit i dess väg. Då vi mätte upp diametern på plantan vill jag påminna mig om att det rörde sig om ca 6 meter, så tala om effektiv marktäckare!

 

 **********

Julkalendrar med olika teman har vi gjort sedan många år tillbaks.  2019 hade vi olika tips för din trädgård, 2018 var det frågan om olika träd, 2017 bl.a FinE-kvalitetsväxter, 2016 Jultips på bra växter och  2015 presenterade vi mera allmänt Fina växter. Gå gärna in och läs inläggen, vi har listat etiketterna för Julkalendrarna skilt i kolumnen till vänster.

Julkalendern 2020, Lucka 5, Funkia - Hosta undulata varietet 'Erromena'

Plantskolan fyller 70 år detta år. Nu i adventstid har vi bestämt oss att uppmärksamma plantskolans 70-åriga historia med de riktigt gamla trotjänarväxterna och med detta hoppas vi få in en gnutta plantskolehistoria på samma gång.

Varsågod lucka 5, trotjänaren julifunkia, Hosta undulata var. 'Erromena'

Julifunkia 'Erromena' hittar vi trots idogt användande av växten under 7 decennier inte nån egen riktigt bra bild på. Här är det därför Plantskoleodlarnas bild på sorten som ståtar i lucka 5

Funkian (Hosta) härstammar från de inre skuggrika skogarna i Kina även om vissa anser Japan som hemort för sorten. enligt de flesta källor har sorten dock kommit till Japan via Korea.  

Till hostasläktet hänförs normalt ca 45 olika arter, och det finns nuförtiden tusentals sorter (siffran 8000 olika näms ofta), varav många faktiskt har sin födelse i genmanipulerat material. 

Eftersom funkia genom plantskolans alla år varit en av de flitigast använda perennaväxterna har vi för julkalendern valt ut den sort som funnits absolut längst i vårt sortiment, nämligen julifunkian (Hosta undulata 'Erromena'). 

Under 60- och 70-tal var denna sort normalt namngiven som Hosta lancifolia i de flesta plantskolekataloger, dock var det i det flesta fall frågan om just julifunkian. Egentligen var det först på1980-talet som julifunkia (precis som många andra funkior) åtskildes mera noggrant. 

I Finland var det före detta det mest vanliga att man i plantskolorna odlade ett par brokfunkior (som såldes litet blandat som just brokfunkia) + den grönbladiga julifunkian vilken då ofta såldes som "hosta".  Det var egentligen först under 1970-80-tal som funkiorna här hos oss fick bättre uppdelning, och detta då tack vare att mera sorter strömmade in från kontinenten. 

I vår plantskola, liksom i många andra, blev det stopp på utökandet i  sortimentet efter 1996 då man i Amerika identifierade vad som kom att kallas Hosta virus X (HVX). Detta virus spred sig snabbt och vi på vår plantskola gjorde väl i princip precis som man nuförtiden gör för att hindra viruspandemier - vi stoppade alla externa anskaffningar av hostaväxter. Anskaffningar som gjorts efter detta har också skett enbart från testat fritt material, och vi har på detta sätt lyckats undvika HVX-viruset.

Efter detta "stopp" återfinns ca 20-30 hostasorter i plantskolans sortiment, vilket i och för sig har visat sig fylla behovet rätt bra.

sortimentet i hosta är stort. Här ser vi en av de nu allra vanligaste brokbladiga sorterna, Golden Tiara. Funkior kan mycket väl användas som här i krukor. Golden Tiara är också en sort som tål is mycket bra under vintern och passar därför på platser dit man skottar snö.

Här är det olika sorters funkior i odling.

länkar: 

Hosta plant History, https://blog.gardeningknowhow.com/tbt/history-of-hosta-plants/

Wikipedia Funkiasläktet, https://sv.wikipedia.org/wiki/Funkiasl%C3%A4ktet

SKUD-plant, https://skud.slu.se/Skud/ReportPlant.action?skudNumber=111208

Hosta virus X, https://en.wikipedia.org/wiki/Hosta_virus_X

 

 **********

Julkalendrar med olika teman har vi gjort sedan många år tillbaks.  2019 hade vi olika tips för din trädgård, 2018 var det frågan om olika träd, 2017 bl.a FinE-kvalitetsväxter, 2016 Jultips på bra växter och  2015 presenterade vi mera allmänt Fina växter. Gå gärna in och läs inläggen, vi har listat etiketterna för Julkalendrarna skilt i kolumnen till vänster.

Julkalender 2020 lucka 4, Vippslide - Aconogonon divaricatum

Plantskolan fyller 70 år detta år. Nu i adventstid har vi bestämt oss att uppmärksamma plantskolans 70-åriga historia med de riktigt gamla trotjänarväxterna och med detta hoppas vi få in en gnutta plantskolehistoria på samma gång.

Varsågod lucka 4, trotjänaren vippslide, Aconogonon divaricatum

 

Vippsliden, som är en naturperennaväxt har varit stadigt använd under hela plantskolans existens.

Vippslide (Aconogonon divaricatum), ibland kallad knäa, är en naturart i familjen slideväxter från nordöstra Asien.  Arten platsar väl in bland våra trotjänarväxter eftersom den långt före plantskolans tillkomst funnits på marknaden (vi har faktiskt hittat uppgifter om användning före 1800-tal, dock inte Finland) och har använts inte med stor men med relativt jämn åtgång under alla de 70 år Wickmans Plantskola funnits.

Vippsliden som på vissa håll kallas knäa på andra håll andra namn har fått sina namn just därför att växten har varit populär hos den stora allmänheten.

Vippsliden har också många synonymnamn på det latinska namnet. Man möter på namn som Persicaria divaricatum (ibland förväxlad under P. alpina), Polygonum divaricatum (P. alpinum).

Jag minns speciellt några kunder på 1970-talet som ville köpa vippsliden men som inte alls kom ihåg några namn. När de skulle förklara vad de ville ha sade den ena, "den där busken som har skira blommor hela sommaren och som blåser bort sen när hösten kommer". Det var sedan ingen tvekan om sorten, det var vippsliden som var efterfrågad. 

länkar: 

Naturhistoriska riksmusee, http://linnaeus.nrm.se/flora/di/polygona/acono/acondiv.html 

THE TAXONOMY OF POLYGONUM AVICULARE AND ITS ALLIES IN BRITAIN, http://archive.bsbi.org.uk/Wats5p177.pdf

Wikipedia, mm

 

 **********

Julkalendrar med olika teman har vi gjort sedan många år tillbaks.  2019 hade vi olika tips för din trädgård, 2018 var det frågan om olika träd, 2017 bl.a FinE-kvalitetsväxter, 2016 Jultips på bra växter och  2015 presenterade vi mera allmänt Fina växter. Gå gärna in och läs inläggen, vi har listat etiketterna för Julkalendrarna skilt i kolumnen till vänster.

Julkalender 2020 lucka 3, Spiraea japonica 'Lilly'

Plantskolan fyller 70 år detta år. Nu i adventstid har vi bestämt oss att uppmärksamma plantskolans 70-åriga historia med de riktigt gamla trotjänarväxterna och med detta hoppas vi få in en gnutta plantskolehistoria på samma gång.

Varsågod lucka 3, trotjänaren röd dvärgpraktspirea, Spiraea japonica 'Lilly'

 

Här ser vi Lilly-spirean planterad invid Centrumparken i Närpes. Bilden är tagen i början av juli när blomningen är som allra finast.

Denna dvärgpraktspireasort är inte supergammal, men platsar väl in bland våra trotjänarväxter eftersom den ända sedan lanseringen 1980 har använts flitigt såväl inom privata egnahem/villor som i större planteringar.

Lilly spirean är en korsning mellan Froebelii och Little Princess. Den kom till genom att dåvarande trädgårdsmästarfrun Lilly Wickman planterade den då relativt nya Little Princess (vilken kom till plantskolan ca 1975) i sin trädgård bredvid redan befintliga rosenspirea 'Froebelii'.

Ganska snabbt uppstod en rad fröplantor i sandgångar och olika "skrymslen" i trädgården. En av dessa var en planta som var svårbortrensad i en naturtrappa av granitsten. Plantan hade varm plats och ville därför växa snabbt och eftersom den var litet till sidan lät Lilly den stå kvar och vips blev det en mycket rund röd rikblommig låg buske, som  hade mycket mörkare blomfärg och snyggare höstfärg än den Little Princess som var dess ursprung.

På plantan gjordes sticklingar men inte alls med nån större förhoppning och tanke om en "ny" växt utan snarare för att plantan i stentrappan var ämnad att rensas bort och Lilly ville själv ha några sådana plantor i sin trädgård.

Året efter att sticklingarna planterats ut ville det sig att en anläggarkund var på besök för att inköpa 'Little Princess' dvärgpraktspirean men när han fick syn på den röda varianten frågade han om vi inte hade sådana i stället. När han fick höra att plantor lämnat över och stod kvar i plantskolan ville han prompt byta till denna och uppmanade plantskolan också att producera flera för åtminstone hans företag skulle rekommendera den på många platser.

Sedan under 80-talet spred sig ryktet om den röda dvärgpraktspirean, som då hade fått namnet Lilly, till andra anläggare och efterfrågan, ja den steg...

Spirea 'Lilly' har vi skrivit mycket om här på bloggen men historien hur och varför den tillkom den har nog aldrig blivit nedtecknad förut. Ta en titt t.ex i julkalendern 2017, lucka 17 eller genom att skriva in sökord "Lilly" i denna blogg.

 **********

Julkalendrar med olika teman har vi gjort sedan många år tillbaks.  2019 hade vi olika tips för din trädgård, 2018 var det frågan om olika träd, 2017 bl.a FinE-kvalitetsväxter, 2016 Jultips på bra växter och  2015 presenterade vi mera allmänt Fina växter. Gå gärna in och läs inläggen, vi har listat etiketterna för Julkalendrarna skilt i kolumnen till vänster.

Julkalendern 2020 lucka 2, Norska brudspirean Spiraea cinerea 'Grefsheim'

 

Plantskolan fyller 70 år detta år. Nu i adventstid har vi bestämt oss att uppmärksamma plantskolans 70-åriga historia med de riktigt gamla trotjänarväxterna och med detta hoppas vi få in en gnutta plantskolehistoria på samma gång.

Varsågod lucka 2, trotjänaren Norsk hybridspirea "brudspirea", Spiraea cinerea 'Grefsheim'

 

Norska brudspirean eller norsk hybridspirea som den egenligen skall heta lanserades i Norge av Grefsheim Plantskola. Jag försökte googla årtalet den släpptes till marknaden men den är så vanlig överallt att denna uppgift är som att söka en nål i höstack. Tar det därför ur minnet.

Jag skulle påstå att det var sent 60-tal den kom först på norska marknaden. Hur som haver så skulle jag också påstå att vi hos vår plantskola hade den i sortimentet 1972 eller 1973.

Den norska brudspirean ansågs först vara en sort med dålig vinterhärdighet vilket ganska snabbt visade sig stämma väldigt dåligt. Det var snarare tvärtom att den gamla holländska brudspirean ofta fick vinterskador och den blev också med åren mycket gles och "ovårdad".

Grefsheim spirean blev tack vare sin täthet väldigt snabbt populär och eftersom den inte heller fick de befarade vinterskadorna började den användas allt längre norrut.

Under vissa år i slutet av 1970-talet var den så populär att nästan varenda kund i plantskolans minuthandel inköpte minst en sådan buske. Populariteten har också sedan dess hållit i sig även om den nuförtiden används mycket till häckar och i stora massplanteringar. 

Går vi över till skötseln brukar vi här från plantskolan säga att brudspirean skall föryngringsbeskäras med 4-7 års mellanrum.

Som historia för detta kan vi nämna att när vi planterade Metsä-Botnias bostadsområde i Mariestrand, Kaskö, så ingick också skötselråd för kommande vaktmästare. Här skrevs in att brudspirean skulle föryngringsbeskäras vart fjärde år och när vi där strax in på 2000-talet gjorde nån liten plantering såg vi en ursnygg brudspirea plantering och frågade när den planterats? Svaret blev "den planterade ni vid områdets grundande i på 70-talet och vi har skött den precis som det står föreskrivet, sågas ned till marken vart fjärde år".

 **********

Julkalendrar med olika teman har vi gjort sedan många år tillbaks.  2019 hade vi olika tips för din trädgård, 2018 var det frågan om olika träd, 2017 bl.a FinE-kvalitetsväxter, 2016 Jultips på bra växter och  2015 presenterade vi mera allmänt Fina växter. Gå gärna in och läs inläggen, vi har listat etiketterna för Julkalendrarna skilt i kolumnen till vänster.

Wiplant Julkalender lucka 1

 Plantskolan fyller 70 år detta år. Precis som allt annat detta år blev inte heller firandet av 70 års verksamhet  alls såsom vi hade tänkt när vi planerade under tidig vinter. Skam den som ger sig, i september ordnade vi med ett mycket "luftigt" 70-års kalas ute i det fria där coronasmittor inte hade minsta chans, förplägnaden blev kanske litet minimal men de coronasäkrade färdigt upphällda glasen/kaffekopparna uppskattades av besökarna.

Nu i adventstid har vi bestämt oss att uppmärksamma plantskolans 70-åriga historia med de riktigt gamla trotjänarväxterna och med detta hoppas vi få in en gnutta plantskolehistoria på samma gång.

Varsågod lucka 1, trotjänaren Bollpilen, Salix fragilis 'Bullata'

 

Denna växt  härstammar från södra karelen (Terijoki ryska sidan). Så här berättades det av tidigare generationers trädgårdsmästare:

Då borde det ha varit nångång i början av 1960-talet, årtalet 1962 klingar nånstans i  bakhuvudet. När de finska plantskoleproducenterna gjorde en resa till dåvarande Leningrad med järnväg. På hemresan stannade de resande till i orten Terijoki (det sägs att det var med tåg men mera troligt med buss eftersom Terijoki ligger precis vid Ladogas strand) och herrarna/kanske också nån dam, såg plötsligt ett runt och vackert träd som påminde mycket om vanlig knäckepil men hade betydligt rundare form och vackrare grönska. 

Nån av resenärerna dristade sig till att bryta en kvist och tog den med sig hem för förökning och de nya träden delades sedan mellan resedeltagarna och man började kalla sorten för Terijokipil (finska Terijoensalava). 

Som sagt, det var hur trädgårdsmästare Jörgen Wickman i tiderna berättade för oss och eftersom det var flera av hans studiekamrater och kolleger som var med på resan skulle jag tro att berättelsen är rätt nära sanningen. Hur som haver därifrån kommer namnet Terijokipil och därför kallas den finsk bollpil i Sverige.

På Wickmans Plantskola började vi odla och sälja bollpilen ca 1964-1965 och den är ännu en mycket efterfrågad växt så detta är en gedigen trotjänare i växtskaran.

Salix träd presenterade vi i lucka 21 år 2018, gå gärna till det inlägget och läs om Bollpilen och andra salix-sorter. 

 **********

Julkalendrar med olika teman har vi gjort sedan många år tillbaks.  2019 hade vi olika tips för din trädgård, 2018 var det frågan om olika träd, 2017 bl.a FinE-kvalitetsväxter, 2016 Jultips på bra växter och  2015 presenterade vi mera allmänt Fina växter. Gå gärna in och läs inläggen, vi har listat etiketterna för Julkalendrarna skilt i kolumnen till vänster.