 |
| Salix fragilis 'Bullata' |
Salix fragilis 'Bullata'
Terijokipilen eller som den också kallas, bollpil, klotpil eller i Sverige finsk bollpil, är den absolut vanligaste av salix trädformerna. I den uppdaterade Skud-listan (SLU Sverige) är det latinska namnet också nu förändrat till Salix euxina 'Bullata'.
Det är ett stort träd, om man inte beskär alltså, eftersom dess diameter kan bli ca 10 meter med ungefär samma höjd. Det vanliga är dock att man skär in kvistarna efter en 5-10 år så att man får en "nystart" på grenarna och då räknar man med 5-6 meter innan nästa beskärning. Härdighet zon VI i Finland.
Salix fragilis 'Bullata' har härkomst från södra karelen (Terijoki ryska sidan). Just nu hittar vi inte den verifierade historien bakom hur sorten upptäcktes men om vi tar det från minnet hur det berättades av tidigare generationer trädgårdsmästare:
Då borde det ha varit nångång i början av 1960-talet, årtalet 1962 klingar nånstans i bakhuvudet. När de finska plantskoleproducenterna gjorde en resa till dåvarande Leningrad med järnväg. På hemresan stannade de resande till i orten Terijoki (det sägs att det var med tåg men mera troligt med buss eftersom Terijoki ligger precis vid Ladogas strand) och herrarna/kanske också nån dam, såg plötsligt ett runt och vackert träd som påminde mycket om vanlig knäckepil men hade betydligt rundare form och vackrare grönska. Nån av resenärerna dristade sig till att bryta en kvist och tog den med sig hem för förökning och de nya träden delades sedan mellan resedeltagarna och man började kalla sorten för Terijokipil (finska Terijoensalava). Som sagt, det var hur min far berättade för oss och eftersom det var flera av hans studiekamrater och kolleger som var med på resan skulle jag tro att berättelsen är rätt nära sanningen. Hur som haver därifrån kommer namnet Terijokipil och därför kallas den finsk bollpil i Sverige.
 |
| samma träd som ovan men 1 säsong efter nedsärning. |
Salix alba var. sericea ’Sibirica’, Silverpil
Silverpilen för just nu en ganska tynande tillvaro som försäljningsprodukt. Det är för att den anses, jag skulle nog påstå med fog, som ett riktigt "skräpträd". Särskilt under torra somrar dimper det ned massvis med torkade grenar ur trädkronan. Just därför borde man plantera silverpilen på platser där tillgången på vatten är rikligast möjlig alltså t.ex i vattenbryn. Där gör den sig bäst och har en otroligt fin färg mot den omgivande naturen.
Silverpilen kan bli ordentligt stor och riktigt gamla träd är nog ordentligt 15 meter höga (höjd enligt plantskoleodlarnas lista 6-18 meter). Trädkronan är dock inte alls så bred som på terijokipilen utan här hänger grenarna rätt duktigt nedåt. Härdighet på silverpilen anges till zon IV-V i Finland alltså snäppet mindre härdigt än terijokipilen.
 |
| Silverpil "på torra land" |
Salix pyrolifolia
Pyrolavide, som anses sitt ursprung i Norra Finland, beskrevs redan i början på 1800-talet av botanikern Carl Friedrich von Ledebour, född 8
juli 1786. Arten är numera klassad med utdöenderisk och är därför fredad (1997). Sorten finns kvar i plantskolornas sortiment så länge det finns efterfrågan, och vi vill påstå att denna sort gärna kunde användas betydligt mera både som träd och som läplanta.
Pyrolavidet används fränmst för dess smala växtsätt och gröna fina färg. Höjden på trädet blir 3-5 meter. Härdighet i Finland zon VII.
 |
| Pyrolavidets blad. Lägg märke till bladets utformning i bladskaftets början. |
Salix viminalis 'Katrin'
Korgvide med härkomst från Norra Sverige, den kallas ibland också Kiruna korgvide, eftersom sorten insamlades från järnvägsområdet i Kiruna av isländska botaniker. Den anses ha sitt första ursprung från västra Ryssland. Katrin korgvide växer till ca 5-6 meters höjd och i Sveriga anses denna härdig till zon 7-8.
Korgvide som importeras från sydligare länder har lätt för att få vinterskador på stammen något som inte uppträder i samma omfattning på den nordsvenska varianten. Härdighet har vi svårt att ange men de kloner som får frostskador anses härdig till zon IV (kan ifrågasättas men å andra sidan används korgvide främst till energived). Korgvide används mycket till grundstam också för hängande videformer.
 |
| Sorten Katrin har precis som ursprungssorten smala blad. |
Salix caprea 'Pendula'
Hängsälg. Hängsälgen är inte något som vi rekommenderar just för att den allmänt påympas på sorter som inte är alltför vinterhärdiga. Sorten tar vi in enbart på beställning och då informerar vi också kunderna om problemet. Härdighet zon I-?
 |
| Hängsälg passar bra at använda i kruka |
 |
| Planterad i marken är hängsälg snygg men inget långlivat småträd |
Det var alla videsorter i trädform som just nu finns i vår växtlista. Det är dock fullt möjligt att påympa nästan vilken videsort som helst på passlig stam och då får man ett småträd med just den sorten. Bl.a rödvide, dvärgrödvide, Krypvide m.m. är sorter vi nån gång haft "på prov". Vill du riktigt fördjupa dig i videsläktet kan du t.ex besöka sorterna som finns länkade på Wikipedia ( ca 150-200 sorter)
 |
| Salix repens 'Iona', helt härdig bara man får på härdig stam. |
referenser och källor som använts för denna text:
Suomen puu- ja pensaskasvio, Dendrologiska Sällskapet r.y.
Wikipedia
Wickmans Plantskolas bild- och faktadatabas.
Plantskolans Pinterestsidor
Taimistoviljelijät r.y
SKUD, SLU Sverige.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar