onsdag 19 december 2018

WIPLANT julkalendern lucka nr 19, Stamsyrener

Stamsyrener var på 1970- och 1980 talet en liten grupp växter, minns jag inte fel bestod de av två olika sorter, ungersk syren och norrlandssyren. Sen dess har gruppen växt betydligt inte minst så att både de ungerska och norrlandssyrenerna har delats upp i flera sorter. Tillkommit har också bl.a. prestonsyrener och några härdiga ädelsyrener.

Syringa 'Coral' kanske finast av dem alla.

Om vi börjar från de äldre sorterna


Syringa josikaea, ungersk syren


Riktig äkta ungersk syren sorterade vi faktiskt bort redan på 1980-talet. I dess ställe kom då en hybrid på ungersk syren. Nu låter ju ordet hybrid rätt negativt men här är det faktiskt tvärtom. Den riktigt äkta ungerska syrenen blommar faktiskt rätt dåligt, det gör däremot inte hybriden. Den sort som liknar äkta ungersk syren i färgen, är mycket mera rikblommande och blommar jämnt och rikligt år efter år har vi benämnt med sortnamnet 'Kjell' (Syringa josikaea-hybr 'Kjell') eller kort och gott Syringa 'Kjell'

Syringa Kjell växer rätt långsamt men blir i slutändan mycket tät i kronan. Som uppstammat träd blir Kjell ca 2-3 meter. Den bör formas nån gång då och då och så skall ev stamskott klippas bort. Syringa Kjell gör relativt få rotskott så den är den mera lättodlade varianten. Härdighet zon VIII i Finland. Jo, det är riktigt som man kanske tänker, Syringa 'Kjell' har sitt ursprung i vår plantskola.
färgen och blomrikedomen på Kjell är utmärkt

Syringa x henryi Julia, Julia norrlandssyren


Denna syren kallas också kort Syringa 'Julia' . Här är det frågan om en hybrid mellan ungersk syren och Syringa villosa. Julia-syrenen är nuförtiden den mest använda norrlandssyrenen i Finland och möjligen också i Sverige. Julia syrenen har också sitt ursprung från vår plantskola nångång där på 1970-talet.

Kännetecknande för Julia syrenen är dess snabba växt och blommor i rosarött vilka har en lätt hängande topp. Härdighet för Julia är zon VIII i Finland.
Julia - doftande och fin rosa färg


Syringa preston-gruppen 'Coral', Prestonsyren Coral


Coral tillhör den stora gruppen prestonsyrener vilka har sitt ursprung från olika korsningar i Kanada. Coral växer också mycket långsamt men blir å andra sidan otroligt tät och behöver sällan klippas och beskäras ens när den blir äldre. Höjd på 10-åriga uppstammade exemplar brukar vara ca 2-2,5 meter.

Coral har fått sitt namn av att blommorna har korallliknande färg. Den blommar något senare än andra sorter och den har en ordentlig blomtäthet. Coral anses härdig till zon V i Finland (plantskoleodlarnas lista) men våra försök har visat att den borde vara ännu härdigare. 
Coral på stam,äldre exemplar som strax skall komma i blom


Syringa preston-gruppen 'Elinor', Prestonsyren Elinor


Är likt sorten Coral men nu växer Elinor snabbare och har rödare blomning. Elinor blommar ca 1 vecka tidigare än Coral och blomklasarna är något större men också något färre. Elinor kan bli rätt stor om den inte formas, räkna med ca 3-4 meter så här skall nog saxen fram då och då, säg sådär vartannat till vart tredje år. Härdighet har i plantskoleodlarnas lista angetts till zon VII i Finland.
Ellinor


Syringa preston-gruppen 'MacFarlane', Prestonsyren 'MacFarlane'


MacFarlane har färg ganska nära Coral men blommar något tidigare och har en bladfärg som är ljusare. MacFarlane växer svagare än Elinor men nog starkare än Coral. Vi rekommenderar beskärning och formning med några års mellanrum. Härdighet som Elinor eller zon VII i Finland.
MacFarlane har ljusa blommor


Syringa preston-gruppen 'Holger', Prestonsyren 'Holger'


Holger är en vit variant som ursprungligen kommer från Esbo. Denna gick förut under namnet vit ungersk syren men senare forskning har visat att rätt grupp är prestongruppen. Holger blommar kanske först av alla prestonsyrener och här är också beskärningsbehovet inte alltför stort. höjd på tioåriga uppstammade exemplar brukar vara ca 2-3 meter. Holger är rikblommande och dess härdighet anges till zon VII i Finland.
rent vit, rikblommande


Syringa x henryi 'Tammelan kaunotar', Norrlandssyren Tammelan kaunotar


Tammelan kaunotar liknar ganska mycet till Holger men med något glesare växt och blomknopparna har en vacker nyans av vitrosa. Tammelan kaunotar är inte vanlig eftersom Holger anses betydligt vackrare och säkrare. Härdighet för Tammelan kaunotar anges till zon VI i plantskoleodlarnas lista och vi är också av den åsikten att åtminstone rötterna är mycket känsligare än de flesta andra norrlands och prestonsyrener.
svagt rosa också i blomningen


Syringa x henryi 'Ainola', Ainola norrlandssyren


Ainola kommer från Jyväskylä trakten och används tack vare sina mycket snygga blad. Blomfärgen är det heller inget fel på, den börjar på ganska starkt lilarött för att så småningom gå mot rosaljuslila.

Syringa 'Ainola' har bra härdighet, ungefär som Julia eller zon VIII i Finland. Höjd som tioåriga ca 3 meter.
bra färg, snyga blad


Syringa josikaea 'Måttsund', Måttsund ungersk syren


Syringa Måttsund är en nordsvensk variant som växer snabbt och kanske inte därför har det absolut tätaste kvistverket. Som uppstammat småträd bör den därför klippas och formas regelbundet. Måttsund har mycket stora blommor. Härdighet zon VIII i Finland och höjd som tioåriga oklippta ca 3-4 meter.
långa blomvippor men rätt glesa


Syringa josikaea 'Holte', Holte ungersk syren


Holte är norsk sort och påminner i blomningen om Måttsund, alltså stora blommor. Här sitter dock blommorna något tätare. Holte har blivit impopulär på grund av att sorten gör mycket rotskott, t.o.m. långt ifrån huvudplantan. Som stamform håller vi därför på att utsortera denna sort men det finns fortfarande en liten efterfrågan i skandinavien.
Holte, den vita i hörnet är Holger


Syringa x josiflexa 'Veera', Veera hybridsyren


Veera har sitt ursprung från Rovaniemi i Norra Finland. Sorten Veera kom i handeln i slutet av 1990-talet och sorten har fått FinE-status. Veera har röda uppåtstående blommor och sorten växer ganska raskt. Veera kan bli rätt stor som oformad eller ca 4 meter och härdigheten för Veera anges i plantskoleodlarnas lista till zon VI. 

Veera bildar inte rotskott och har därför börjat användas mer och mer i olika sammanhang.
Veera, röd strax den ska slå ut i blom, senare rosa


Syringa meyeri 'Palibin', dvärgstamsyren Palibin


Dvärgsyren Palibin är en helt annan syrenväxt med ursprung från Asien-Europa. Dvärgsyrenen har mycket korta blommor med stark syrendoft. Otroligt rik blomning och mcyket snygga små blad. Det är inte ovanligt att Palibin syrenen kommer med några blommor också mot höstkanten.

Palibin säljs som påympad på en norrlands- eller ungersk syren stam och detta är också ett måste för att den skall överleva i nordligt klimat. Vi har prövat rotäkta Palibin i buskform många gånger men ötterna fryser alltid bort därför finns denna inte som buskform hos oss.

Palibin är den minsta av stamsyrenerna och höjden blir under 2 meter med en redd på kronan på 1-1,5 meter. Härdighet för påympade exemplar rör sig om ungefär zon IV-V i Finland (anges till zon III i plantskoleodlarnas lista). I Sverige har Palibin klarat sig bra i Zon VI (motsvarar zon IV i Finland).


Syringa vulgaris 'Beauty of Moscow', Moskva ädelsyren


Slutligen har vi några ädelsyren som vi använder som stam. Härdigast av dessa är den vita Moskva (rosa knoppar) vilken inte har några problem att klara sig här i zon III. Den är vanligen påympad men kan lika väl odlas som rotäkta. Höjd efter 10 år ca 2,5 meter.


Syringa vulgaris 'Andenken an Ludwig Späth'


Ädelsyren med mörklila blommor. Ludwig Späth har något sämre härdighet än Moskva och skall egentligen kanske inte användas hos oss i zon III (finland) men då blomningen har en klass för sig i färgintensitet och täthet så finns det en efterfrågan. Ludwig Späth finns endst sporadiskt med stam hos oss men som buske finns den regelbundet och man kan också själv stamma upp en sådan.

Det var alla som finns i vår lista. I plantskolan finns ytterligare några för tillället t.ex Syringa reticulata, ligustersyren på stam och några fler ganska obetydliga preston- och ungerska syrensorter, men dem lämnar vi därhän denna gång.



referenser och källor som använts för denna text:

 
Suomen puu- ja pensaskasvio, Dendrologiska Sällskapet r.y.
Wikipedia
Wickmans Plantskolas bild- och faktadatabas.  

Plantskolans Pinterestsidor
Taimistoviljelijät r.y




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar